Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 2 - Olja som råvara för svensk stadsgas? av Clas Lindgren - Nya material - Modifierat trä, av SHl - Kommutator av koppar-zirkoniumlegering, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bestå, den rätta övergången från kolatomen
till uranatomen just går över de lättflyktiga
kolvätemolekylerna i petroleumprodukterna.
Om den svenska gasindustrin sedan skall välja
de närmast kolet stående tunga fraktionerna
eller om man skall gå över till djupfryst
pro-pan-butan eller kanske till djupfryst naturgas,
får bli en avvägningsfråga från fall till fall.
nya material
Modifierat trä
Under de senaste 20 åren har man vid U.S. Forest
Producls Laboratory utarbetat flera metoder för
ändring av träs egenskaper, framför allt ökning av
dess dimensionsstabilitet, genom kemisk behandling,
värme- eller tryckbehandling. Två av de erhållna
materialen, som kallas Compreg och Impreg,
utnyttjas i dag kommersiellt i USA. Det förra har
under flera år varit tillgängligt under olika
handelsnamn, medan det senare först nyligen börjat
användas till form- och matrismodeller inom
bilindustrin.
Impreg erhålls genom impregnering av faner,
torkat till ca 10 °/o vattenhalt vid högst 95°C, med
kemikalier som överförs till fenolplast på sådant
sätt att denna binds vid cellväggarna i träet. Efter
impregneringen torkas materialet varefter plasten
härdas vid 150—160°C. Det behandlade faneret
limmas vanligen samman med samma harts som
använts vid impregneringen.
Ett trä innehållande 30 °/o harts har 60—75 °/o
större dimensionsstabilitet än obehandlat trä av
samma slag. Dess genomsläpplighet för vattenånga
är bara 0,1 %> av normalt värde. Dess eldresistens
är ungefär densamma som obehandlat träs, men
det tål avsevärt högre temperatur.
Genom impregneringen minskas visserligen träts
seghet avsevärt, men dess tryckhållfasthet ökas och
dess brottgräns och elasticitetsmodul förblir
praktiskt taget oförändrade. Impregnerat trä har stor
resistens mot de flesta kemikalier utom starka
alkalier. Dess elektriska resistivitet vid 90 °/o relativ
fuktighet är ca 1 000 gånger så stor som
obehandlat träs. Det används därför till syrabehållare och
till höljen för elapparater.
Compreg fås också genom impregnering av trä
med fenolharts, men det behandlade och torkade
faneret utsätts för tryck vid plastens härdning.
Materialets egenskaper liknar mycket det endast
impregnerade träets, men dess genomsläpplighet för
vattenånga är avsevärt mindre och dess resistens
mot syror betydligt större. Det är vidare mer
flam-resistent, särskilt om ett fosfat satts till
impregne-ringslösningen.
Genom kompressionen vid härdningen får trät en
lätt polerbar yta; den kan ges högglans genom
slipning med sandpapper och behandling med
poler-trissa. Hartset förbättrar träts
hållfasthetsegenskaper utom dess seghet. Det behandlade materialets
hårdhet är 10—20 gånger det obehandlades.
På grund av den vackra och varaktiga ytan an-
vänds Compreg till t.ex. borstar, knivhandtag,
golfklubbor och liknande ting. Dess goda
dimensionsstabilitet, stora hårdhet och nötningshållfasthet gör
det mycket lämpligt för vissa delar i textilmaskiner.
Det har också använts till flygplanspropellrar,
antennmaster, kugghjul, block och vattensmorda lager.
Staypak, Staybwood och acetylerat trä är tre
produkter som hittills framställts bara på laboratoriet.
Det förstnämnda fås genom kompression av trä vid
så reglerad fuktighet och temperatur att ligninet
flyter tillräckligt mycket för utjämning av inre
spänningar.
Den hittills billigaste och enklaste metoden att öka
träs dimensionsstabilitet består i dess upphettning
på sådant sätt att tvärbindningar uppstår i det
genom kemiska reaktioner. Enligt denna princip
erhålls Staybwood genom nedsänkning av trä i ett
salt- eller metallbad med 260—315°C temperatur.
Acetylerat trä framställs genom behandling av trä
med en blandning av ättiksyraanhydrid och pyridin
i en gastät kammare. De flytande kemikalierna
placeras i en skål under träet, och luft bringas att
cirkulera över vätskan och träet. Processen utförs
under atmosfärstryck vid 80-—120°C. Reaktionen
drivs tills träet innehåller 18—-25 % av sin vikt
acetylgrupper. Därefter tas skålen bort, och
varmluft blåses genom kammaren tills överskottet på
kemikalier avlägsnats.
Staypack är mycket segare än Compreg. Dess
dimensionsstabilitet är inte större än obehandlat träs,
men dettas benägenhet för återhämtning efter
kompression är avlägsnad. Staypack har nästan lika
vacker yta som Compreg men är inte lika lämpligt
för utomhusbruk.
Staybwood är mindre hygroskopiskt än obehandlat
trä, dess svällning och krympning är ca 50 %
mindre, och det har avsevärt bättre resistens mot
mikroorganismer. Dess hållfasthet är emellertid avsevärt
mindre.
Acetylerat träs svällning och krympning är bara
30—10 "/o av obehandlat träs; dess genomsläpplighet
för vattenånga är ungefär en femtedel, och det
har stor resistens mot mikroorganismer och
insekter. Träets hållfasthetsegenskaper, utom dess
seghet som avtar med 20 %>, påverkas inte av
behandlingen (J K McDonald i Materials & Methods mars
1956 s. 111—113). SHl
Kommutator av koppar-zirkoniumlegering
Kommutatorer av mjuk koppar, som förr användes,
förlorar mycket i hållfasthet genom upphettning till
110°C under 10—40 h. Materialet ersattes därför
med koppar, hållande 0,7—0,75 kg silver per ton.
Denna legering tål 230°C arbetstemperatur. Senare
utarbetades en krom-kopparlegering, som kan
användas vid mer än 260°C, men den är besvärlig att
tillverka och bearbeta.
Man har emellertid nu funnit en lämpligare
legering i koppar, innehållande 0,25 °/o zirkonium. Detta
material har en krypbrottgräns på 22 och 29 kp/mm2
för 500 resp. 100 h vid 290°C. Brottanvisningar ökar
legeringens hållfasthet vid spänningar i såväl
trans-versell som longitudinell riktning. Materialet är
därför användbart för kommutatorer som arbetar vid
mer än 260°C och under stora påkänningar, t.ex. i
motorer som utsätts för starka vibrationer.
Koppar-zirkoniumlegeringen har också så stor
duktilitet att risken för att kommutatorlamellerna
skall spricka är relativt liten. Dess konduktivitet är
90 % av koppars. Enligt uppgift har den nya
legeringen visat sig mycket överlägsen silverhaltig
koppar (Engineers’ Digest okt. 1956 s. 407). SHl
fi TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
