- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
49

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 3 - Beräkning av värmeväxlare vid ång-gasblandningar, av Tore G Christianssen - Nya metoder - Billigt natrium genom smältelektrolys, av SHl - Spruttorkning i ånga, av SHl - Autoradiografi, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Temperaturen t’y fås enligt ekv. (17) ocli blir

t’y = 60 —

25

25-2 + 25

- (60 - 20) = 46,7 °C

där siffran 2 är fuktfaktorn enligt ekv. (7).
Lutningen på tillståndsändringen för våtluften fås
genom passning. Vid passerande av första
ytelementet A A får våtluften tillståndet 57° C
och i = 62 — 2 = 60 och q" får temperaturen
20 — 6 = 14°C. Beräkningen görs alltså stegvis
(tabell 1); den erforderliga värmeytan blir
7,85 nr. Den fuktiga luftens tillståndsförändring
kan sedan inritas i ett diagram, fig. 3.

Litteratur

1. Christianssen, T G: Komplement till Mollier-diagrammet
för fuktig luft. Tekn. T. 86 (1956) s. 235.

2. Schmidt, Th. E: Die Wärmeleistung von berippten
Ober-flächen. Karlsruhe 1950.

nya metoder

Fig. 1. Apparat för
sprut-torkning i ånga; V-ventil.

Billigt natrium genom smältelektrolys

I USA har man konstruerat en ny cell för
smältelektrolys av natriumklorid, vilken uppges medge en
sänkning av priset på metalliskt natrium från
nuvarande 18 ct/kg till 4 ct/kg. Hittills har metoden
dock inte provats kommersiellt.

Cellen liknar den nuvarande kvicksilvercellen. Den
lutar något så att den blysmälta som utgör katod
rinner genom den (fig. 1). Som anod används grafit
och som elektrolyt smält natriumklorid. Vid
elektrolysen, som kan utföras med 2 A/dm2 strömtäthet,
fås ren, torr klorgas och en natrium-blylegering med
10—18 °/o Na. Cellen har ca 10 gånger så stor
avverkning som en vanlig kvicksilvercell av samma
storlek. Genom att vatten är frånvarande bildas
inget väte och syre (Chemical Week 11 aug. 1956
s. 86). SH1

Fig. 1. Cell för smältelektrolys av natriumklorid med
blykatod; strömmen är 150 000 A per cell och
spänningen 3,5 V.

Spruttorkning i ånga

Enligt en ny teknik ("atomizedsuspension
techni-que") indunstas lösningar eller suspensioner i form
av aerosoler i sin egen ånga. Vätskan sprutas in
genom ett finfördelningsmunstycke på toppen av ett
torn vars väggar hålls vid förhöjd temperatur (fig.
1). Härvid förångas vätskan delvis och en
suspension av droppar i ångan uppstår.

På grund av den stora kontaktytan mellan faserna
och frånvaron av isolerande gasskikt kring
dropparna blir värmeövergången mycket snabb, och inga
beläggningar uppstår på tornets insida. Utförs
indunstningen vid mer än atmosfärstryck, kan den
avgående ångans värmeinnehåll utnyttjas.

Det kan kanske tyckas att förfarandet är mycket
likt vanlig spruttorkning, men det skiljer sig
principiellt från denna. Medan man vid den använder
en stor mängd het luft för värmeöverföringen, sker
denna vid spruttorkning i ånga huvudsakligen
genom strålning. Vid konstant torkhastighet i en
vanlig spruttork är dropparnas temperatur praktiskt
taget densamma som luftens daggpunkt, dvs. 50—
55°C, medan den vid spruttorkning i ånga blir
väsentligt högre, nämligen mättad ångas temperatur
vid det i tornet rådande trycket. Den senare
processen lämpar sig därför inte för värmekänsliga
material (W H Gauvin i Chemistry in Canada sept.
1955 s. 48, 50, 52, 54, 56; ref. i EPA Technical Digest
No. 694). SHl

Autoradiografi

Autoradiografins mest givande användning är vid
studium av legeringars struktur. Gör man härvid
ett prov med viss tjocklek av en legering, i vilken
en komponent är radioaktiv, försämras skärpan hos
den bild av det radioaktiva ämnet, som fås vid
autoradiografi, genom att strålningen från skikt under
ytan verkar störande. I praktiken är skärpan i stort
sett ekvivalent med strålningens
genomträngnings-djup i provet, t.ex. 650 |x för /^-strålning från KMn

/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free