Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 3 - Utblåsningsledningar från säkerhetsventiler, av Roy Carlson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utblåsningsledningar
från säkerhetsventiler
Civilingenjör Roy Carlson, Västerås
Fig. 1.
Ljudhastighet i ånga.
Krokiga utblåsningsledningar från
säkerhetsventiler på ångpannor har ofta orsakat besvär
på stora ångare. På senare år har dock
liknande problem uppstått i samband med
planerandet av såväl konventionella ångkraftverk som
atomkraftverk under jord, varvid
utblåsnings-ledningarna blir långa och krokiga. Av
kostnadsskäl strävar man att få en liten
tubdiameter. En strömningsteknisk beräkning av
tubdiametern kan dock inte göras enligt de
vanliga enkla metoderna för beräkning av
tryckförluster i rörledningar, utan man måste ta
hänsyn till ångans expansion från höga tryck.
I det följande anges en metod för en sådan
beräkning.
Gällande normer
Säkerhetsnormerna ger ringa anvisningar för
dimensionering av utblåsningsledningar. De
svenska normerna1 säger endast: "Den ånga,
som avblåses genom säkerhetsventilerna, skall
bortledas i det fria genom rörledning, försedd
med lämpligt anordnat avlopp för
kondensa-tionsvattnet."
Något utförligare är de amerikanska
normerna2 som säger följande. När en
utblåsningsled-ning användes, får tvärsnittsarean inte vara
621.183.38
mindre än den totala utloppsarean hos de
anslutna ventilerna, och utblåsningsledningen
skall vara så kort och rak som möjligt och
utförd så att otillbörliga spännkrafter ej
påverkar ventilerna.
Långa och krokiga utblåsningsledningar
medför emellertid många problem, såsom mottryck
i ledningen, expansion, dränering, vibrationer
m.m., och dessa problem behandlas inte i
anvisningarna. I många fall ger den i de
amerikanska normerna angivna metoden för
beräkning av tubdimensionen onödigt stora
diametrar och därvid också små mottryck i
ledningen. Genom att bättre utnyttja det
tillgängliga trycket efter säkerhetsventilerna fram till
ledningens utlopp kan man avsevärt reducera
ledningens diameter. Utblåsningsledningen blir
då en ledning för ånga med övertryck och
måste dimensioneras som en sådan.
Tryckförlustberäkning
Under förutsättning att utblåsningsledningen
inte är för klent dimensionerad, varvid
mottrycket skulle bli för stort, uppstår på två
ställen ljudhastighet vid en avblåsning, första
gången i säkerhetsventilen, där kritiskt
tryckfall råder. Vidare utgår man från att den
största expansionen, som kan förekomma i
ledning-ningen, sker i utloppet. Där får man, om
ledningen är rätt dimensionerad,
entropiökning-en noll och ljudhastighet för ångan. Härvid
måste observeras att överkritiskt tryckfall kan
råda i utloppet, och detta tryckfall måste man
först beräkna.
Ångans hastighet w är bestämd av ändringen
i entalpi, och man får
w* = 2 (io - i) (1)
där i är entalpin i ett godtyckligt ögonblick
och i0 ångans begynnelseentalpi före
säkerhetsventilen.
Hastigheten w bestämmes av ångflödet q
enligt
W = J-» (2)
där A är den mot inre tubdiametern svarande
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
