Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 4 - Värdering av en- och tvåfamiljshus, av Göran Hellsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5. Planer
och sektion av
det 1-planshus
med källare,
som bildat
underlag för
baskostnaderna.
rena byggkostnaden, extra byggkostnaden och
tomtkostnaden.
Den rena byggkostnaden innefattar poster,
som relativt noggrant kan bestämmas med
ledning av ritningar, beskrivningar och prislistor
och dessutom lätt kan anpassas till
förändringar i tid och olika nivåer på olika orter.
Den rena byggkostnaden förutsätter därför
plan normalgrund varmed avses hård lera eller
styv jord med tillåten påkänning 1,5 kp/cm2,
vilket för egnahem möjliggör grundläggning på
utbredda plattor av 0,4 m bredd. Vidare
antages, att byggarbetet utföres under sommaren.
Där ingår ej kostnader, som beror av
tomtstorlek, såsom grovplanering och serviser och ej
kostnader, som är speciella för en viss ort,
såsom rese- och traktamentsersättningar.
Den extra byggkostnaden förutsätter också
plan normalgrund och innefattar kostnader
för grovplanering, terrasser och beläggningar
på dessa, el-servis och vintermerarbeten,
rese-och traktamentsersättningar samt andra
kostnader som är speciella för en viss ort.
Tomtkostnaden består av kostnader för
tomtmark, extraordinär grundläggning och
extraordinär planering samt kostnader för gator
eller vägar, vatten och avlopp.
Ren byggkostnad
Den rena byggkostnaden bestämmes på
följande sätt: Ur diagram erhålles baskostnaden,
som är en rätlinjig funktion av B x L, där B
är husbredden och L huslängden i meter
innanför våningsytterväggarna i bottenplanet.
B x L är alltså ytan innanför
våningsytterväggarna i bottenplanet. Om byggnaden består av
två delar, som i planet är förskjutna i
förhållande till varandra uppmätes denna yta för
varje del för sig och summeras. Olika kurvor
är uppgjorda för 1-, IV2- och 2-planshus i både
källarförsedd och källarlös utformning, fig.
1—4. Till ytan B x L hänföres allt uppvärmt
utrymme i bottenplanet innanför
värmeisolerade ytterväggar. Även om sådant utrymme
utgöres av tvättstuga eller pannrum, garage
eller förråd, medräknas ytan därav. Detta blir
aktuellt särskilt vid källarlösa hus. Om dessa
senare kan i övrigt anmärkas, att i
baskostnaden ingår kostnader för ett kallt biutrymme
i enkel träkonstruktion med förråd och
matkällare om 20 m2 yta. För hus som saknar
sådant biutrymme göres avdrag.
För 1 Vi -planshuset är olika kurvor uppgjorda
för olika grader av utnyttjande av överplan.
En kurva avser hus med en bostadsyta i
överplanet, som är 0,25 B x L, en annan hus där
motsvarande yta är 0,50 B x L och en tredje
hus där denna yta är 0,75 B x L. För andra
hustyper erhålles baskostnaden genom
passning mellan värdena från dessa tre kurvor.
Baskostnaden avser hus med en viss bestämd
standard, kvalitet och utrustning. Som
grundtyper har använts bostadsstyrelsens typhus 105
för 1-planshus, fig. 5, typhus 167 för
^-plans-hus, fig. 6, samt typhus 205 för 2-planshus, fig.
7. Förebild för det källarlösa huset, fig. 8, har
varit bostadsstyrelsens typhus 105, där dock
källaren slopats och erforderliga biutrymmen
flyttats ovan mark. Denna plan har därför
blivit schematisk men uppfyller ändock kraven
som underlag för en värderingsmetod.
Källarytterväggarna utföres av 20 cm
hålblock med sex hålrader och står på utbredda
Tabell 2. Tidsindex för en- och tvåfamiljshus
Trähus
Stenhus
1 januari 1952 ................ 100 100
1 maj 1954 ................... 96 97
1 november 1955 .............. 99 101
1 maj 1956 ................... 102 103
1 november 1956 ............. 102 104
Tabell 3. Ortsindex vid bestämning av ren
byggkostnad för en- och tvåfamiljshus
Stockholm ........................................................H2
Stockholms län ................................................100—110
Uppsala län ......................................................100—104
Södermanlands län ........................................98—100
Östergötlands län ............................................94—100
Jönköpings län ................................................94—100
Kronobergs län ................................................94— 96
Kalmar län ........................................................94-— 98
Gotlands län ....................................................94— 98
Blekinge län .................................90— 98
Kristianstads län ............................................94— 98
Malmöhus län ..................................................94— 98
Hallands län ....................................................94— 98
Göteborg ............................................................106
Göteborgs och Bohus län ..............................96—104
Älvsborgs län ....................................................96—100
Skaraborgs län ................................................96—102
Värmlands län ................................................100—104
Örebro län ........................................................98—102
Västmanlands län ............................................100—104
Kopparbergs län ..............................................102—108
Gävleborgs län ................................................100—108
Västernorrlands län ........................................106
Jämtlands län ..................................................106—110
Västerbottens län ............................................106—112
Norrbottens län ..............................................108—116
/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
