Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 4 - Nybyggen - SJ:s lokomotor litt Z 63, av E Nothin - Världens största kortslutningsgenerator, av GAH - Amerikansk experimentbil, av EBr - Nya metoder - Slamgjutning av pulvermetaller, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den senaste lokomotortypen, litt Z 63, fig. 1, har
som drivmotor ett tolvcylindrigt 295 hk
dieselaggre-gat, vars effekt överföres till drivaxlarna via
hydraulisk växel, riktningsväxellåda och kardanaxlar.
Den nya lokomotorn, som har en tjänstevikt av
28 t, en högsta hastighet av 60 km/h och en
dragkraft vid igångsättning av 10 Mp, är avsedd att
användas för medeltung växling samt för framförande
av lättare lokalgodståg. För att man skall kunna
värma upp vagnar i tågsättet med elström från
lokomotorn finns i denna ett separat
dieselgenerator-aggregat på 12 kW (enl. Nohab). E Nothin
Världens största kortslutningsgenerator
Aseas kortslutningslaboratorium i Ludvika skall
utrustas med en generator som under 0,2 s skall
lämna en kortslutningseffekt på inte mindre än 2 500
MVA. Effekten kan erhållas vid 15, 13 och 7,5 kV.
Generatorn skall främst användas för provning av
högspänningsbrytare och transformatorer. Vid full
kortslutningseffekt och en spänning av 13 kV blir
kortslutningsströmmen 111 kA.
Kortslutningsgeneratorn är en fyrpolig
turbogenerator, som drivs av en trefas asynkronmotor på
4 000 hk. Generatorn med drivmotor och andra
hjälpmaskiner är 13 m lång. Statorn väger 143 t,
rotorn 88 t och hela aggregatet 290 t. Motorn ger
på ca 10 min full hastighet, 1 500 r/m, åt rotorn.
Dess diameter är 1,7 m, och vid fullt varvtal blir
rotorns periferihastighet 480 km/h.
Om rotorn skulle bromsas enbart av sina egna
friktionsförluster, skulle det ta över en timme innan
den stannade. Motorn användes därför även för
bromsningen av rotorn, som då kan stoppas på ca
10 min. Den snabba nedbromsningen behövs i första
hand för att skona lagren (Vi Aseater 1956 dec.
s. 8). G AH
Amerikansk experimentbil
De stora amerikanska bilfabrikerna och en och
annan europeisk har under senare år då och då
brukat sammanföra olika nya konstruktioner och
utrustningsdetaljer på en experimentbil, som ges
betydande publicitet. De olika nyheterna beskrivs
därvid endast antydningsvis. Man vill emellertid med
dessa experimentbilar, "rullande laboratorier",
"idébilar" och allt vad de kallas av fantasifulla
reklammän, visa allmänheten, att vederbörande fabriks
konstruktörer oavbrutet är sysselsatta med
framstegsarbete.
Chryslers senaste experimentbil "Dart", fig. 1,
benämns av någon anledning "ett hydroplan på hjul"
och har tillkommit i första hand för att visa hur
mycket luftmotståndet kan pressas ned. Höjden är
endast 118 cm, bredden 176 och längden 490 cm.
Det uppges, att den endast har en tredjedel av det
lägsta luftmotstånd, som man hittills uppnått med
andra personbilar och detta trots att
passagerar-komforten (4 personer) icke i något aveende blivit
försämrad härigenom. Det skulle betyda att
luftmotståndskoefficienten skulle vara omkring 0,05, vilken
motsvarar den rena droppformens medelkoefficient.
Vid ordinära strömlinjeformade bilar kommer
vind-tryckscentrum (enligt Kamm), varmed avses
angreppspunkten för vindtryckets resultant av
fartvind och sidvind, att ligga framför tyngdpunkten,
vilket gör bilen instabil i sidled. Av denna anledning
byggs bakpartiet tämligen högt eller också förses
det som vid ifrågavarande experimentbil med
sid-fenor, varigenom sidytans centrum flyttas bakåt
och därmed även vindtryckscentrum.
Kylluft för hjulbromsarna intas genom
hjulskivorna — ingen nyhet — och en runtom bilen gående
kraftig buffertlist är avsedd att skydda mot stötar.
Eftersom den är lagrad mot gummi kan den
absorbera föga energi vilket gör dess stötdämpande
verkan illusorisk. Det uppges, att chassit har många
nykonstruktioner bl.a. i fråga om fjädringen, men
dessa nyheter är ännu hemliga. EBr
Fig. 1.
Experimentbilen
"Dart".
nya metoder
Slamgjutning av pulvermetaller
En metod att forma pulvermetalldelar, som
övertagits från keramiska industrin, består i fyllning av
en porös form av gips med en uppslamning av
metallpulver i en vätska. Denna tränger genom formen
och ett skikt av metallpulver stannar på dess insida.
Formen öppnas sedan och det delvis torkade
gjutstycket tas ut, torkas fullständigt och sintras tills det
erhållit önskade fysikaliska egenskaper.
Genom denna metod, som kan kallas slamgjutning,
vidgas möjligheterna att tillämpa pulvermetallurgisk
teknik vid tillverkning av metalldelar. Vid vanlig
pressning och sintring bestäms nämligen
arbetsstyckets storlek och form av att pressningen utförs i en
riktning. Delar med underskärningar, S-formigt
krökta ytor, tvärgående utsprång och med kärnor
kan lätt göras genom slamgjutning, men inte genom
pressning. Vidare kan man liksom inom
keramikindustrin tillverka ihåliga föremål, såsom rör och
flaskor, genom att hälla ut en del av massan ur
formen innan de fasta partiklarna satt sig helt.
Storleken hos delar, framställda genom
slamgjutning, bestäms av möjligheterna att hantera
gjutstycket före sintringen. Hittills har man bara tillverkat
relativt små arbetsstycken (största mått 125—150
mm), men en vidareutveckling av metoden, framför
allt utarbetande av ett lämpligt bindemedel, väntas
leda till framställning av större delar.
Det använda pulvret måste vara synnerligen
fin-kornigt. Det har därför stor ytenergi och sintrar
lätt, varvid arbetsstycket krymper mycket.
Dimensionsändringen vid sintringen måste studeras noga
vid tillverkning av delar med god precision.
Slamgjutning synes vara av särskilt intresse vid
tillverkning av kerametalldelar. Man har använt
metoden för t.ex. en kombination av 30 % Cr och
70 ’°/o A1o03 men också för volfram, molybden och
rostfritt stål. I sista fallet används stålpulver med
/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
