Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 4 - Nya metoder - Slamgjutning av pulvermetaller, av SHl - Stabilisering av mjukad PVC med antioxidationsmedel, av SHl - Seriekondensatorer för distributionstransformatorer, av FÖ - Beröringsskyddad kontaktanordning för traversbanor, av FÖ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kornstorlek under 0,15 mm, ammoniumalginat som
bindemedel och vatten som suspenderingsmedel. Om
gjutstycket sintras 7 h vid 1 320°C får det 6,62 g/cm3
täthet, 4 935 kp/cm2 brottgräns, 1 615 kp/cm2
0,2-gräns och 20 ®/o förlängning (H H Hauser & D P
Ferriss i Materials & Methods maj 1956 s. 132—
134). SHl
Stabilisering av mjukad PVC med
antioxidationsmedel
Man har hittills framför allt sökt tillsatser för PVC,
vilka stabiliserar plasten genom bindning av
klorväte (Tekn. T. 1952 s. 223). Härtill används bl.a.
epoxiföreningar och olika salter av bly, tenn,
kadmium och zink. Man har emellertid nu i USA ägnat
sig åt stabilisering av mjukningsmedlet genom
tillsats av ett antioxidationsmedel.
Som mjukningsmedel använder man numera i stor
utsträckning ftalat av isooktvl- och decylalkohol.
Alkoholerna framställs enligt Oxo-metoden (Tekn.
T. 1955 s. 137). Som stabiliseringsmedel för dessa
estrar har huvudsakligen fenoler provats. Man har
härvid stannat för användning av bisfenoler av typen
HOC0H,C(RR/)CeHiOH där R och R’ är
alkylgrup-per.
Särskilt lämplig är bisfenol-A, dvs. difenylolpropan
eller 2,2-bis(4-hydroxifenyl) propån, i vilken R och
R’ är metylgrupper. En tillsats av bara 0,02 %>
bisfenol-A lär avsevärt öka med diisooktylftalat
mjukad PVC:s stabilitet vid åldring i luft vid 100°C.
Bisfenolen ersätter givetvis inte den vanliga
klor-vätebindande stabilisatorn varför en eller flera
sådana också måste tillsättas.
Stabilisering med bisfenol är av särskilt intresse
för PVC, använd som isolering på elledare, därför
att bildning av syrehaltiga sönderdelningsprodukter
hindras. En tillsats av bisfenol tycks inte inverka på
plastens resistivitet-
Ett stabiliseringssystem, bestående av
barium-kad-mium, epoxiderad sojaolja, ett antioxidationsmedel
och ett organiskt ämne, uppges t.ex. ge en mjukad
polvvinylklorid utmärkt resistens mot ljus.
Laboratorieprov och ännu inte slutförda långtidsprov lär
visa att plastens hållbarhet utomhus blir ungefär tre
gånger så stor som hittills tillverkad
polyvinylklo-rids (W F Fischer & B M Vanderbilt i Modern
Plastics maj 1956 s. 164, 166, 168, 172; Chemical
Engineering aug. 1956 s. 146). SHl
Seriekondensato rer
för distributionstransformatorer,
En serie kondensatorer speciellt avsedda för
seriekoppling med transformatorernas
högspännings-lindning har utarbetats i USA. Dessa kondensatorer
neutraliserar transformatorreaktansen och minskar
därmed spänningsfallet vid last. De möjliggör även
ett fullt utnyttjande av transformatorns
överbelastningsförmåga vid last med låg effektfaktor. De
reducerar även spänningsvariationer, vilka skulle
orsaka blinkning av belysningen när belastningar
med låg effektfaktor tillkopplas.
Kondensatorerna används för 10—75 kVA
transformatorer och är isolerade för ca 10 %> av
transformatorns primärspänning; de utförs för 240, 480 och
800 V. De inkopplas mellan
högspänningslindning-ens jorduttag och jord i direkt jordade nät; i
ojordade nät placeras de på en isolator. Tre storlekar
utföres för varje märkspänning; märkeffekten
väljes så att kondensatorreaktansen blir ca 4 °/o
baserat på transformatorns märkström (Westinghouse
Engineer 1956 h. 1 s. 19). FÖ
Fig. 1. Isolerat kontaktdon med strömavtagare.
Beröringsskyddad kontaktanordning
för traversbanor
För att minska risken för elektriska olycksfall
orsakade av de oskyddade kontaktledningarna vid
traversbanor har kontaktanordningar utförts, som är
beröringsskyddade ända tills traversens
strömavtagare kommer i omedelbar närhet av ett kontaktdon,
fig. 1.
Kontaktdonen är utplacerade på jämna avstånd
utefter traversbanan, och strömavtagarna är så långa,
att de överbryggar avståndet mellan två
kontaktdon, fig. 2. Kontakterna på kontaktdonen är
placerade på en pelare över vilken en isolerande
skyddshuv är placerad. Skyddshuven har en slits för varje
kontakt och hålles upp i skyddsläge av en fjäder.
Då traversen närmar sig ett kontaktdon trycker en
skena på traversen med skyddshuven, så att
kontakterna blir frilagda, och strömavtagarna kan göra
kontakt. Sedan strömavtagarna lämnat ett
kontaktdon släpper skenan upp skyddshuven, vilken då
täcker över alla kontakterna på donet (Deutsche
Elektrotechnik 1956 h. 7 s. 252—254). FÖ
Fig. 2. Kontaktdon
med strömavtagare
för
kontaktgivningen; skenan på
traversen börjar trycka
ned skyddshuven så
att kontakterna
friläggs.
/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
