Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 4 - TNC: 2. Ordproblem, av JW - Hänt inom tekniken - Norsk central för teknisk terminologi - Stipendier ur Bengt Ingeströms Stipendiefond - Understöd från Skeppsbyggarnas Hjälpfond - Stockholms stads forskningsstipendier - Kronobergs Läns Tekniska Förening - WHA Robertson-medaljen - Statens Institut för Folkhälsan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
singularbegreppet får uttryckas som t.ex. textilvara,
textilprodukt (eller textil produkt). I en
textilteknisk ordlista som nu utarbetas av Textilrådet har
— åtminstone än så länge — substantivet textil ej
kommit till användning; även i definitionerna står
textilvara eller andra sammansättningar med textil.
Säger man en textil blir den naturliga
pluralformen: flera textiler (i analogi med ventiler, profiler).
Är inte tiden mogen för dessa ordformer? I varje
fall är de att föredra framför "en textilie", flera
textilier. Det kan tilläggas att danskan redan har
textil, -er (dock neutrum), och att engelskan och
franskan använder "textile" även som substantiv.
JW
hänt inom tekniken
Norsk central för teknisk terminologi. Den
expanderande tekniken öser dagligen ut nya ord
över världen. I sin ursprungsform på något av de
stora världsspråken är dessa ord ofta nyckfulla
nybildningar, vilka sedan på ett ofta ännu mer
nyckfullt sätt översätts eller omformas för användning
på andra språk. Särskilt i små länder som våra
nordiska ligger faran nära att man hamnar in i
ett teknik-terminologiskt kaos, som inte bara
skapar osäkerhet och irritation utan som även för med
sig missförstånd, fel och kanske även en viss
min-dervärdighetskänsla. I Norge har språkets allmänna
utveckling dessutom skapat en mängd speciella
problem, vilka ytterligare accentuerat behovet av en
arbetsam och duktig örtagårdsmästare för den
tekniska ordfloran.
Det norska Rådet for Teknisk Terminologi som
grundades 1938 har trots hängivet frivilligt arbete
alltid haft för små resurser för att
tillfredsställande kunna fylla sin uppgift. Teknisk Ukeblad, där
man kanske mest saknat en fast teknisk terminologi
på norska, har nu tagit initiativet till ett försök att
genomföra de krav som bör kunna ställas på Rådet.
Från den 1 mars 1957 får Rådet ett fast sekretariat
under ledning av en sivilingeniør med kontor i
In-geniørenes Hus. Teknisk Ukeblad står tills vidare
som garant för att arbetet kommer i gång. På
längre sikt krävs dock större resurser än vad tidskriften
kan prestera. Ett upprop med begäran om
understöd har därför utsänts till norska institutioner och
företag som kan antas ha intresse av det tekniska
språkets utveckling.
På svensk sida hälsas RTT.s pånyttfödelse med
stor tillfredsställelse som en viktig förutsättning för
det nordiska samarbetet på den tekniska
terminologins område.
Stipendier ur Bengt Ingeströms Stipendiefond
är tiil ansökan lediga. För 1957 är 15 000 kr.
disponibla för utdelning.
Stipendierna, som utdelas enbart till medlemmar
av Svenska Teknologföreningen, är avsedda för
yngre ingenjörer som önskar förkovra sig i
ång-teknik, pumpteknik och hydraulik genom fortsatta
studier vid svenskt eller utländskt lärosäte eller ge-
nom utrikesresor eller som önskar bedriva
tekniskvetenskapliga undersökningar och publicera
resultatet av sådana undersökningar.
Ansökan göres före den 20 februari 1957.
Upplysningar erhålles genom Svenska Teknologföreningens
kansli.
Understöd från Skeppsbyggarnas Hjälpfond.
Ett mindre belopp kan under 1957 som understöd
utbetalas åt behövande medlemmar av Föreningen
för Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik eller f.d.
medlemmar av STF:s avd. för Skeppsbyggnadskonst
och Flygteknik. Ansökan, åtföljd av åldersbevis,
uppgift på inkomstförhållanden, referenser samt
övriga handlingar, som kan styrka sökandens behov
av understöd, insändes till styrelsen för
Föreningen för Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik från
och med den 1 februari 1957. Förslag kan även
inges av två föreningsledamöter.
Ansökningshandlingarna skall inlämnas i förseglat kuvert med påskrift:
"Avser understöd från Skeppsbyggarnas Hjälpfond."
De är konfidentiella och brytes inför föreningens
styrelse.
Stockholms stads forskningsstipendier. För
bidrag tid vetenskapligt forskningsarbete,
företrädesvis av samhällsvetenskaplig och allmänkulturell
art, som är av särskild betydelse för den
kommunala verksamheten inom Stockholm, finns 100 000
kr. tillgängliga för 1957. Bidragsansökan skall
inges till Stockholms Stadskollegium senast den 28
februari 1957. Ansökningsformulär erhålles från
Stadskansliet, Stadshuset; upplysningar lämnar
intendent J H Martin, Vasagatan 4, Stockholm C, tel.
22 35 80.
Kronobergs Läns Tekniska Förening hade 230
medlemmar vid ingången av 1957. För detta år är
Gunnar Ferry ordförande och Erik Bengtsson
sekreterare.
WHA Robertson-medaljen, som utdelas av
Institute of Metals för den bästa uppsatsen under året
inom icke-järnmetallurgin i institutets tidskrift, har
tilldelats E Griffin, Birmingham, för hans uppsats
"Cold roll-forming and manipulation of light-gauge
sections".
Statens Institut för Folkhälsan. I
Folkhälsoin-stitutsutredningens betänkande, som avgavs i
oktober 1956, föreslås inga ändringar av gränserna
för institutets arbetsområde eller för dess
kompetens i förhållande till myndigheter och andra
institutioner. Man har däremot ansett nödvändigt att
föreslå åtgärder för ökning av institutets
effektivitet inom forskning, undervisning och upplysning.
Styrelsen, som nu består av 11 personer, anses
för stor. Genom att den innehåller representanter
för vissa myndigheter och organisationer, vilka
direkt berörs av de frågor som kommer före i
institutets styrelse, kan ett uttalande ofta bli en
kompromiss, saknande allt som ej kan accepteras av
de i styrelsen företrädda intressena.
Institutet bör därför få en styrelse, bestående av
dess chef och fyra personer som representerar
arbetsgivare, arbetstagare och den
medicinsk-hvgie-niska sakkunskapen. Den kan nämligen då i första
hand ta hänsyn till institutets egna intressen.
Chefen, som hittills varit en av
fackavdelnings-föreståndarna, bör företräda hela institutet och
därför inte vara ansluten till en viss avdelning. Med
en särskild chef kan avdelningsföreståndarnas
administrativa arbetsbörda lättas och en bättre sam-
/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
