Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 5 - Provtursmetodik, av Hans G:son Hafström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 440 kp/mnr. Vidare konstaterades vid
kalibrering av en viss axel att indikatorutslagets
hysteresisliknande avvikelse från medelvärdet
var + 1,5 % och —2 % upp till ca 25 %
moment men låg inom ± 0,5 % för mer än
50 % moment. Man kunde vidare konstatera
en av instrumentets justering beroende
felmöjlighet på ± 0,5 %.
Två typer av torsionsmätare har använts,
Ford-Siemens och ett provtursinstrument av en
typ, som utvecklats vid Stal och anpassats för
fartygsbruk vid Karlskrona Örlogsvarv.
Ford-Siemens har avståndet 680 mm mellan
mätklämmorna för ca 350 mm axlar.
Förskjutningen mäts genom nollställning av strömmen
genom två bryggkopplade spolpar, vilkas
resp. ankare rör sig, det ena på grund av
förvridningen, det andra med hjälp av en
graderad ratt i indikatorn, fig. 6. Impulserna
från det roterande spolparet överföres med
släpringar till indikatorn. Ström har vid
likström tillförts över en vibrator, vilken dock
visat sig känslig och påverkat mätresultatet.
Växelströmsinstrumentet har visat sig vara
pålitligare och användes därför även på
likströmsfartyg tillsammans med en roterande
omformare.
Stal-ÖVK-instrumentet har två på axeln
fast-klammade kammar med godtyckligt avstånd,
som dock helst bör vara över 1,5 m vid 350 mm
axlar. Fast monterade i fartyget sitter två
elektromagnetiska givare som matar
horisontal-resp. vertikalavlänkningen i en
katodstråle-oscillograf. Den ena givaren är förskjutbar
med en mikrometer, fig. 7, och inställes så att
oscillografskärmen visar en rak, lutande linje.
Mikrometerförskjutningen jämförd med
obelastad axel är direkt omräkningsbar i moment.
För att erhålla ett medelmoment över hela
varvet har man fem sådana givarpar placerade
med 30 vinkelgraders avstånd.
Momentskillnaderna uppgår till så mycket som 10—15 %.
För båda torsionsmätarna gäller att en noll-
Fig. 6. Ford-Siemens torsionsmätare för växelström.
Fig. 7. Stal-ÖVK torsionsmätare med två
elektromagnetiska givare fästade på en kulissbåge,
förskjutbar med mikrometern nederst t.h.; mitt för den övre
givaren en på axeln fäst kam.
justering bör göras före och helst även efter
varje avläsningsdag. Detta sker genom
mo-mentavläsning vid mycket låga varvtal under
det fartyget löper ut med ångan avstängd. Fel
i nolljusteringen ger ett konstant momentfel,
som alltså procentuellt betyder mest vid låg
last. ÖVK-mätaren är beroende av att givarna
fästes på ett vibrationsfritt underlag och
dessutom är medelmomentbestämningen något
osäker, sammanhängande med
momentpulsatio-ner och torsionssvängningar. Med
Ford-Sie-mensmätaren har några oregelbundna
avläs-ningsserier erhållits beroende bl.a. på
släpringarna, som blivit oljiga ocli på
galvanometern som är mekaniskt känslig.
Om man försöker jämföra mätresultaten från
torsionsmätare och ångberäkning för att finna
vilken som är mest rättvisande råkar man i
stora svårigheter då man inte har någon
"normal" att jämföra med — det är ju den
mätningarna skulle ge! Vid en viss mätserie låg
ångeffekten 6—8 % under torsionseffekten vid
10—40 % dellast, 3 % under vid 70 % men
3—4 % över vid 100 % last. Vid ommätningar
vid samma fart har spridningen blivit ett par
procent, i vissa fall kanske 4—5 %. Möjligen
är torsionsmätningen något exaktare i detta
avseende än ångmätningen. I enstaka fall ligger
en mätpunkt tydligt fel i endera mätmetoden,
vilket lätt upptäckes om båda användes
parallellt. Torsionseffektens noggrannhet är direkt
beroende på varvtalsvärdets noggrannhet; i
ångeffekten kommer ett sådant fel in i
väsentligt mindre grad.
Värmebalans och maskinverkningsgrader
Genom mätningarna i maskin under
kapacitetsproven kan verkningsgraden för olika element
räknas ut, tryckfallsberäkningar kontrolleras,
belastningsgrader på hjälpmaskiner bestämmas
och hela maskineriets funktion vid olika
belastning överblickas.
/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
