Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 5 - Provtursmetodik, av Hans G:son Hafström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 8. Värmebalans för en maskingrupp, axeleffekt 20 245 hk; HT högtrycksturbin, LT lågtrycksturbin,
K kondensor, KYLP kylvattenpump, KONDP kondensatpump, BOOP boosterpump, MP matarpump, VF
ventilations fläkt, BLP brand- och länspump, TG turbogenerator, LTS luft- och tätningssugare, BROH
brännoljehettare, BROP brännoljepump, PF pannfläkt; -kondensat och
matarvatten,––-överhettad ånga, -o- mättad ånga,–-—- avloppsånga, dränage, G mängd (kg/h), i entalpi (kcal/kg).
Vid kapacitetsprov med ett större
tvåpropell-rigt örlogsfartyg gjordes för detta ändamål mer
än 560 avläsningar på maskineriet och ca 100
på elektriska instrument, vilket upprepades
4—-5 gånger per belastningspunkt. Härav gjordes
ca 250 avläsningar på manometrar, varav ett
10-tal av kontrolltyp, ca 120 på
kvicksilvertermometrar och ett 30-tal på tachometrar, medan
ett 30-tal utgjordes av observationer av
brän-narstorlekar, öppnade handventiler etc.
Givetvis användes ej alla dessa värden vid
uträkningarna för värmebalansen, övriga värden
erfordras för att efteråt möjliggöra detaljerade
studier av speciella förhållanden i driften.
Av intresse kan måhända vara att utöver vad
som sagts nämna några av de instrument, som
användes under kapacitetsprov. Måttliga
lufttryck såsom i olika delar av pannans
bläster-system, bestämmes med vattenfyllda U-rör.
Dylika används även för mätning av små
tryckfall i ångsystemet, t.ex. över kondensorns
tubsats. Tryckfall i kondensatledningar har visat
sig bäst bestämmas med kvicksilverfyllda
U-rör, om tryckdifferensen överstiger 1 m vp
och med luftfyllda upp- och nervända U-rör
vid mindre tryckfall.
Temperaturer mätes mest med
kvicksilvertermometrar, som, om de är kalibrerade och
korrigeras för överskjutande kvicksilverpelare och
sitter i lämpligt placerade, oljefyllda
termometerfickor, ger resultat, som brukar vara
tillräckligt noggranna för de flesta behov. Som
tidigare nämnts prövas termoelement, vilket
än så länge dock sker endast parallellt med
vanliga termometrar. Mätställen, där
termoelement använts är t.ex. för ångtemperatur
efter pannan och före turbinen samt för
temperatur på avgående rökgaser.
Fjärrtermo-metrar av typen kvicksilver-i-stål har visat sig
så föga noggranna att de ej är av värde för
mätningar. För tillfälliga kompletterande
temperaturmätningar under 200°C har portabla
kontakttermometrar av elektrisk motståndstyp
visat sig mycket användbara.
Mängdmätning har i vissa fall skett med
pitot-rör och U-rör. Exempel härpå är luftmängd till
pannor och kylvattenmängd till kondensorer.
Bl.a. på grund av otillräckliga anloppssträckor
har resultatet av pitotrörsmätningarna i luft ej
varit särskilt goda. Strypfläns har använts för
mätning av friskångtillsats till förvärmning,
dock med dåligt resultat på grund av att det
visade sig vara intermittent strömning.
Boterande mängdmätare användes för
bränslemätning och kontroll av matarvattenmängd
till pannor. Oljemätarna har av allt att döma
givit riktiga värden efter korrektion i
jämförelse med kalibrering före och efter använd-
/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
