- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
88

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 5 - Provtursmetodik, av Hans G:son Hafström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Som säkerhet, om instrumenten ej skulle
fungera, protokollfördes även oljetryck och
roderläge samt eleffekt var femte sekund.

Den samtidiga tidsmarkeringen på de
elektriska instrumenten erhölls genom impulser
från ett på fem sekunders intervaller inställt
automatiskt tidskontaktur, placerat i
styrhytten. Samma impulser gav även ljud- och
ljussignaler i styrmaskinrummet för den manuella
markeringen på det mekaniska instrumentet
och för avläsningarna.

De uppmätta värdena kan samordnas till
kurvskaror, där de momentana fluktuationernas
samhörighet kan studeras, fig. 11. För girar,
som är så långa att jämvikt uppnås, kan bl.a.
det konstanta rodermomentet ritas som
funktion av rodervinkeln vid olika farter. När giren
inleds uppstår kortvariga toppar i
momentkurvan. Trots stor spridning i mätresultaten kan
approximativa kurvor dras över dessa, fig. 12.
Andra värden av intresse kan vara konstanta
och momentana effektvärden vid olika typer
av girar, mekaniska verkningsgrader, rodrets
vinkelhastighet etc.

Samtidigt med styrmaskinproven brukar
girarna utnyttjas för mätning av girdiametern,
girhastigheten och krängningsvinkeln. De två
förstnämnda storheterna har intresse för
fartygets manövrerande och för dimensionering
av gyron o. d. i vapnens centralinstrument. Två
nu använda hjälpmedel för bestämning av
girdiameter och girhastighet är det automatiska
plottingbordet och Decca Navigatörn.

Plottingbordet har en miniatyrprojektor, som
är rörlig i två koordinatriktningar vinkelrätt
mot ljusstrålen och som automatiskt styrs av
kompass och logg. På ett papper projiceras ett
hårkors, vars läge avsättes för hand med
lämpliga tidsmarkeringar.

Decca Navigatörn kan även med fördel
användas vid girprov. Fartygets läge avläses
därvid på Decometrarna var 10 :e sekund och
av-sättes på ett Decca-kort i stor skala. Finnes
"träck plotter" ritas kurslinjen automatiskt.

Både plottingbordet och Decca Navigatörn ger
alltså en med tidsmarkeringar försedd bild av
fartygets rörelse på havsytan. Plottingbordets
fartimpulser är oberoende av ström i vattnet,
medan Deccan ger läget så som det påverkas
av strömsättningen.

Krängningsvinkeln i girarna avläses enklast
på en mätare av libelltyp. Fartygets girvinkel,
girhastighet och krängning kan också studeras
med gyroskopstyrda instrument, t.ex. av
flygtyp. I ett fall har härför använts ett kursgyro
för girvinkeln, en gyroenhet till en
styrautomat för flygplan för girhastigheten och ett
horisontgyro för krängningen. Impulserna
omvandlades till likström av varierande spänning
och polaritet. Tre registrerande
milliamperemetrar ritade kurvor över förloppet.
Tidsmarkering skedde från samma automatiska
tidskontaktur som användes för
styrmaskinregist-reringen. Gyroinstrumentens avläsningar och
de värden som kan uppmätas på plotting- och

Fig. 12. Rodermoment som funktion av
rodervinkeln vid olika farter; - fortfarighet under gir,

––maximi mo mente t vid ingång i gir.

Fig. 11.
Styrprov, 18 knop;
registrerade,
avlästa och
uträknade värden
som funktion
av tiden.

/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free