Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 5 - Provtursförfarandet vid Kockums Mek. Verkstads AB, av Gunnar Nilsson - År 1956 flögs - Frankrikes stålproduktion 1955 - Böcker - Spikning av trälådor, av E Nothin - Practical solution of torsional vibration problems, bd 1, av Sverker Sjöström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maskineriet arbetar på ett tillfredsställande
sätt. Stationära förhållanden under tillräckligt
lång tid kan icke påräknas och en bestämning
av bränsleförbrukningen är därför icke
möjlig. Vid en resa till Vinga är gångtiden ca 10 h
och förutsättningar finns då för en bestämning
av maskineriets prestanda. Den tid över vilken
bränsleförbrukningen bestämmes brukar vara
4 h. I det följande skall i korthet redogöras
för vilka mätningar som utförs på diesel- ocli
turbinfartyg och med vilken noggrannhet de
olika mätningarna kan göras.
Dieselfartyg
Huvudmotorns effekt bestämmes genom
indikering, men på senare tid också med hjälp av
en torsiometer (Ford—Siemens), som enligt
fabrikanten har noggrannheten ±2 %. Med
indikeringsförfarandet är noggrannheten dålig
(±5 %); numera används en fjäder med
styvheten 1 kp/cm2 = 0,6 mm. Dessutom avläses
alla de tryck och temperaturer som är av
intresse vid en bedömning av motorns
arbetssätt, t.ex. avgastemperatur,
kylvattentemperatur, pumptryck för kylning av kolvar och
cylindrar, smörjoljetryck m.m.
Med torsiogram fastställes egenfrekvensen i
axelledningen och tillsatsspänningarnas
storlek.
Hjälpmotorer och elanläggning belastas och
funktionsprovas. Alla värden av intresse för
bedömning av de olika anläggningarnas
arbetssätt registreras.
Turbinfartyg
Propellermaskineriets effekt bestämmes dels
med torsiometer, dels genom en ångberäkning,
varvid man mäter ångmängden genom
turbinen och ångtillstånden före och efter
turbinen. Turbinverkningsgraden bestämmes
genom speciellt prov. Noggrannheten vid en rätt
och omsorgsfullt monterad torsiometer är
enligt fabrikanten ca ±2 %. Effekten erhållen
genom ångberäkningen torde vara bestämd
med ungefär samma noggrannhet. Såsom ett
medelvärde för hittills provade turbinfartyg
gäller att torsiometereffekten (Ford—Siemens)
är ca 2 % större än den ångberäknade.
Bränsleförbrukningen bestämmes genom ett
ekonomiprov, vanligen utsträckt över en tid
av 4 h med stationära förhållanden i maskin.
Garantin gäller som regel förbrukning hos
huvudmaskin per hästkrafttimme (axeleffekt).
Den förbrukade oljemängden kan mätas med
stor noggrannhet, ± 5 % i mätare av
oval-hjultyp.
År 1956 flögs i världen 78 miljoner passagerare
över en medelflygsträcka på 930 km. Passagerarna
var 15 %> fler än år 1955 och fyra och en halv
gånger så många som för tio år sedan.
Frankrikes stålproduktion 1955 var 12,6 Mt,
varav 61 °/o thomas-, 31 °/o martin- och 8 °/o
elektrostål. Av produktionen exporterades 4,8 Mt.
böcker
Spikning av trälådor. IVA:s
Transportforskn.-Komm. Medd. 32. Stockholm 1956. 48 s., 11 fig.
10 kr.
I boken behandlas olika slag av träemballage och
för dettas hopfogning använd spik, ävensom själva
spikningen och diverse med denna
sammanhängande problem.
Av trälådor beskrivs sex huvudtyper, dels för
en-gångsbruk, dels för upprepad användning. En
framtida standardisering av lådor anses på i boken
angivna skäl böra avse endast yttermåtten, men ej
virkets tjocklek eller beskaffenhet och ej heller typ,
antal resp. placering av lådspiken, vilka faktorer bör
bestämmas från fall till fall.
Efter en avdelning om lådmaterial med utförliga
uppgifter om olika slags hållfasthet, slagseghet m.m.
för det vanligen använda furu- eller granvirket
följer bokens huvuddel, som behandlar spik och
spikning.
Av spiktyper beskrivs slätspik, skruvspik,
kam-spik, på olika sätt ytbehandlad spik såsom etsad,
blästrad, rostig, hartsad spik och limspik, ävensom
olika slag av spikspetsar. Talrika sifferuppgifter
lämnas om hållkraft resp. häftkraft för spik av
nämnda typer som under olika förhållanden i fråga
om fuktighetshalt, tid för islagning etc. erhållits vid
in- och utländska prov, bl.a. vid AB ödeborgs Bruk
och AB Gunnebo Bruk. Såsom exempel på dessa i
tabeller införda uppgifter om utdrags- och andra
prov må nämnas att man med etsad spik kan
erhålla omkring tre gånger och med limspik ännu
större hållkraft än med motsvarande obehandlad
spik. Den hartsade spikens hållkraft är däremot
osäker och svårbestämbar.
Slutligen beskrivs prov med färdigspikade lådor
för bestämning av dessas hållfasthet mot inre ocli
yttre statiskt tryck, slagpåkänningar och
oscillerande skjuvpåkänningar (de senare närmast
motsvarande i gång varande fordons inverkan på emballaget).
Någon standardiserad metod för dylika provs
utförande har dock ännu ej fastställts.
De talrika, från in- och utländska källor
sammanförda uppgifterna om trälådor och spik för
emballering är kanske de utförligaste som offentliggjorts
i landet och rekommenderas till studium av
företag som använder dylik förpackning. E Nothin
Practical solution of torsional vibration
problems, bd 1, 3:e uppl., av W Ker Wilson.
Chapman & Hall, London 1956. 704 s., 144 fig., 88 tab.
105 sh.
Dr Ker Wilsons bok över
torsionssvängningspro-blem, som är ett välkänt standardverk på detta
område, föreligger nu i sin tredje upplaga. Liksom
förra upplagan från 1940 är arbetet delat på två
volymer men materialet har i den nya upplagan
fördelats så att volymerna är mer oberoende av var-
/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
