Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 6 - Utbyggnadsplan för svensk TV, av Björn Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tioner som bör sättas i drift under 1960-talets
början, nämligen Emmaboda, Bäekefors,
Borlänge, Västervik och Östersund. Dessa
stationers programförsörjning avses ske med
relämottagning utom för Östersund, som genom
samarbete med Vattenfallsstyrelsen bör kunna
få en radiolänklinje från Sundsvall. Av kartan,
fig. 2, framgår den maximalt möjliga
TV-ut-byggnaden under den närmaste framtiden.
Ett riksomfattande TV-nät kräver för sin
uppbyggnad lång tid och omfattande investeringar.
Under 1960-talet torde dock utsikterna komma
att vara ljusare än nu. Bl.a. har landets
telekommunikationer ytterligare utvecklats och
den redan utbyggda delen av TV-nätet har
börjat lämna överskott, som kan bidra till
finansieringen av nya stationer med mindre
befolkningsunderlag.
Programproduktion
Televisionsverksamhetens utgifter domineras
av kostnaderna för programproduktionen. Hur
denna påverkar inkomstsidan är emellertid
mycket svårare att bedöma än ifråga om
distributionen. Man vet egentligen endast att den
nuvarande programbudgeten är för liten varför
den successivt måste ökas, om publikens
intresse skall kunna vidmakthållas och utvecklas.
Programverksamhetens attraktivitet bestämmes
bl.a. av dess omfattning och kvalitet. För att
få en uppfattning om budgetens storlek kan
man därför anta ett lämpligt antal
sändningstimmar och en viss kostnad per
sändningstimme som bestämmande för kvantitet och kvalitet.
Våren 1957 sändes TV-program 7—8 h/vecka.
Härtill kommer 2—3 h utfyllnadsprogram i
form av hyrda eller köpta filmer. Det är
osäkert om dylika program kan vara tillgängliga
i framtiden, varför de inte medräknats.
Utredningen har arbetat med två alternativ
till ökning av sändningstiden, vilka betecknats
som sändningsplan C och D, tabell 2. 1951 års
TV-utredning hade två andra alternativ, A och
B, vilka för jämförelses skull medtagits i tabell
2, ehuru bestämda budgetår ej då angavs.
Sändningsplanerna C och D kan anses
representera maximi- och minimibud i fråga om
programtidsutvecklingen. Det torde sålunda
vara i praktiken omöjligt för Badiotjänst att öka
sina resurser i snabbare takt än vad
sändnings-plan C kräver. Å andra sidan torde publiken
ej acceptera en långsammare utveckling än
sändningsplan D.
För genomförande av sändningsplan C fordras
en investering i programproduktionsutrustning
av sammanlagt 12,9 Mkr inklusive apparatur
för stationerna i Norrland. Motsvarande summa
för sändningsplan D är 8,7 Mkr.
Årskostnaderna (drift- och kapitalkostnader sammanslagna)
vid maximal sändningstid beräknas för
sändningsplan C till 33,6 Mkr och för sändningsplan
D till 15,75 Mkr. Motsvarande timkostnader bli
ca 18 400 kr/h och 16 800 kr/h. Dessa
kostnader är betydligt högre än vad 1951 års
TV-utredning antog, men lägre än vad näringslivet
Tabell 2. Föreslagen sändningstid 1957-—196-1 för
svenska TV-program enligt TY-utredningen 1951,
.4, Ii, och TV-utredningen 1956, C, D
Sändningsplan
Budgetår .4 B C I)
h/vecka h/vecka h/vecka h/vecka
1957/58 15 15 12 10
1958/59 ____ . . 15 15 15 12
1959/60 ____ . . 25 25 20 14
1960/61 ____ . . 25 25 25 16
1961/62 25 25 30 18
1962/63 . , 25 35 35 18
1963/64 25 35 35 18
ansett som nödvändiga i sitt förslag om
kommersiell TV. Kostnaderna är emellertid
grundade på Badiotjänsts erfarenheter från den
hittillsvarande programverksamheten.
TV-verksamhetens ekonomi
För den planerade TV-verksamhetens sju
första år har uppgjorts dels en driftkalkyl, dels en
anslagskalkyl. Den förra medger en direkt
bedömning av lönsamheten, den senare visar de
faktiska årliga statsanslagen. Kalkylerna har
genomförts för varierande omfattning på
TV-rörelsen. Programproduktionen antas ske
enligt sändningsplan C eller D; för
distributionen har följande alternativ uppställts:
[-Utbyggnadsalternativ-]
{+Ut-
byggnads-
alternativ+}
Sändarstationer
Täckning
av landets
befolkning
16.7
1 Stockholm
! Stockholm. Göteborg,
Malmö. Norrköping (med
stamlinjen) 32.6
3 14 stationer enligt fem-
årsplanen 63
Inkomsterna antas i kalkylerna enbart
baserade på avgifter för innehav av TV-mottagare,
100 kr per apparat och år eller motsvarande
den nu utgående avgiften i
Stockholmssändarens primära täckningsområde. 1951 års
TV-utredning använde för sina kalkyler en
relativprognos över licensutvecklingen, som uppgjorts
av Industriens Utredningsinstitut. Prognosen
var byggd på licenstillväxten i England och gil-
Fig. ’i. Mottagarbeståndets beräknade utveckling
1957—1964.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
