Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 7 - Teknikern inför företagsledningens problem, av T Paulsson Frenckner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statskunskap, särskilt olika statliga och
kommunala myndigheters ställning och relationer
till varandra
Samhällsekonomi, t.ex. om
inkomstutveckling, penningpolitik, konjunkturfrågor,
utrikeshandel m.m.
Statistik (och matematik), dels som
arbetsmetod i många analyser, dels för faktiska
upplysningar om utvecklingstendenser m.m.
Medicin, närmast yrkeshygien.
Företagspolitik
Formulering av ett företags syfte och de
allmänna riktlinjerna för handlandet inom
företaget i anslutning därtill brukar benämnas
företagspolitik. Även om man i ett företag inte
formulerat sitt syfte eller sin företagspolitik
torde en sådan i alla fall vara inneboende i
företagsledarens personlighet, företagets
traditioner, tidigare principbeslut i företagets
styrelse osv.
Vad ett företags syfte är torde inte kunna
formuleras allmängiltigt. Den ekonomiska
teorins antagande om strävan mot högsta möjliga
vinst kanske är avgörande för många
handlingar i företagen, men ofta — inte minst i
statliga, kommunala, kooperativa och många
andra företag — gör sig andra strävanden
gällande. Allmänt kanske företagets syfte kan
sägas gälla att skapa något slag av resultat och
då oftast något ekonomiskt resultat. Met det
senare avses därvid antingen största möjliga
mängd prestationer vid given uppoffring eller
minsta möjliga uppoffringar för given
prestation. Avgörande för vad det önskade
resultatet innebär blir alltså hur uppoffringar ocli
prestationer värderas av olika personer.
Kanske strävar ett företag också mot flera
mål. Vid sidan om önskemålet att nå
ekonomiskt resultat kan finnas önskemål om
teknisk kvalitet hos produkterna, ställning på
marknaden e.d. Den analys av olika
handlingsalternativ, som föregår företagsledningens
beslut, måste därför ske ur skilda synpunkter,
om den skall ge en tillfredsställande
vägledning. Hänsyn får tas till hur långt man väntas
nå i strävan mot olika syften eller etappmål
för företaget i de skilda handlingsalternativen.
Samordning av specialister
Målmedveten strävan mot företagets syfte kan
verka ganska enkelt. Men hur olika uppfattas
inte ett och samma syfte, ett och samma ord,
av personer med olika bakgrund. Hur olika
är inte föreställningsvärldarna hos de
tekniker, ekonomer, jurister och socialpsykologer
m.fl., som gör sina röster hörda i
företagsledningarna.
Bland tekniker är det vanligt att studera
effektiviteten hos olika konstruktioner,
metoder etc. med ledning av t.ex. kostnaderna per
prestationsenhet. Bland psykologer ligger
någon form av behovstillfredsställelse närmare
till hands som effektivitetsmått. För ekonomen
utgör det ekonomiska resultatet slutmålet,
varvid olika åtgärders inverkan på intäktssidan
uppmärksan mas i lika hög grad som
inverkan på kost ladssidan.
Som ett a mat exempel på olika
föreställningsvärldars sätt att se ett begrepp kan vi ta
uttrycket rationalisering. För många
socialpsykologer förefaller det vara ett icke
meningsfyllt oi d. Bationalisering måste för dem
bindas vid r ågot visst syfte. För ekonomen är
"rationellt" liktydigt med ekonomiskt — i
betydelsen av skillnaden mellan intäkter och
kostnader — medan det för teknikern likaväl
som termen "effektivitet" torde sammanhänga
med uppofl ringarna eller kostnaderna per
prestationsenhet.
Det måste i^ara ett starkt önskemål att dessa
skilda föreställningsvärldar bringas närmare
samman med varandra. Endast härigenom blir
ett förtroendefullt samarbete under ömsesidig
förståelse nlöjligt mellan representanter för
olika admin strativa funktioner i ett företag.
Kort sikt — lång sikt
Hur ofta påpekas det inte att personer i
ledande ställning i företagen ägnar allt för mycken
tid åt dagens sysslor och alltför liten tid åt
framtida pl inering. Vi skall visserligen inte
överskatta värdet av de ofta mycket osäkra
prognoser ocli teoretiska
modellkonstruktioner, som kMi utföras med invecklade
vetenskapliga metoder. Bedan de krav på
precisering av framtidsförväntningarna, som dessa
prognoser ställer, torde emellertid vara av
stort värde, vilket också ständigt vitsordas av
dem, som aktivt deltagit i praktiskt
budgetarbete. Även om prognoserna är mycket
osäkra — eller kanske just därför -— tvingas de
beslutande att i sina beslut ta hänsyn inte bara
till förväntj d verkan på kort sikt utan lika
mycket att beakta risker på längre sikt.
Valet av ha ndlingsalternativ brukar teoretiskt
ofta bindas vid lönsamheten hos olika
handlingssätt. Hänsyn måste också tas till
likviditeten och företagets ställning på marknaden
m.m. Likaså kan övervägandena gälla riskerna
för att gent m förändringarna i dag störa
utsikterna för morgondagen respektive
chanserna att genom uppoffringar i dag nå fördelar
i morgon osv.
Företagande — ett spel
En tekniker söker ofta formulera olika
förutsättningar i ett problem i form av en ekvation
eller ett ekvationssystem, som löses med
avseende på iin eller flera okända variabler. I
andra läger söker han det bästa
förfaringssättet såson maximum eller minimum hos en
matematisk funktion. Som enkelt exempel kan
nämnas formlerna för beräkning av optimal
serielängd dier optimal inköpskvantitet. I det
fall att ett företag eller olika befattningshavare
inom det strävar mot olika syften, kan ur en
och samma funktion olika sådana optima fast-
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
