- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
127

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 7 - Teknikern inför företagsledningens problem, av T Paulsson Frenckner - Andras erfarenheter - »Fenolkorrosion» av blykablar, av SHl - Fel vid ångmängdsmätning, av Wll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ställas. Valet av handlingssätt — valet av
optimum — får sedan bli en avvägningsfråga
mellan dessa olika "suboptima".

Ofta är det emellertid helt overkligt att
försöka åskådliggöra ett företags situation i en
sådan matematisk funktion. Företagets val av
åtgärder påverkar andra företags handlingssätt
och kundernas reaktioner. Dessa förändringar
hos konkurrenter och kunder ändrar i sin tur
förutsättningarna för det egna företagets
handlande. Det blir alltså inte längre tal om att
välja det under givna förutsättningar
fördelaktigaste alternativet — optimum hos en
funktion. Handlandet är snarare ett spel med
konkurrenter och kunder som motspelare. Valet av
handlingsalternativ blir närmast ett
strategival i detta spel.

Jämför man uppgifterna för å ena sidan en
företagsledare och å andra sidan ledarna för
olika funktioner eller avdelningar inom
företaget — tillverknings-, försäljnings-, ekonomi-,
personalavdelning etc. — observeras alltså
minst tre skillnader. Företagsledaren tvingas
ta itu med mängder av problem, som inte låter
sig behandlas som rena tillverkningsproblem,
rena inköpsproblem etc. utan som måste
beaktas tvärs över de olika funktionerna. Vidare
måste företagsledaren se alla problem ur en
totalaspekt för företaget som helhet och
samordna de olika synpunkter på val av
handlingsalternativ, som framföres av
tillverkningsledning, försäljningsledning etc. Därtill
kommer slutligen att företagsledarens avgörande
måste beakta alla de olika syften som
uppställts för företaget. Därvid måste han också
uppmärksamma hur handlandet kan komma
att påverkas genom åtgärder från andra
personers sida.

Beträffande den senare punkten — hänsyn
till spelsituationen — observeras hur inte bara
yttervärlden i form av kunder och
konkurrenter innebär en spelsituation, som kräver
strategiska avgöranden. Även relationerna inne
i företaget kan liknas vid spelsituationer. Hur
ofta måste inte en företagsledare vid fattande
av beslut ta hänsyn till hur dessa kommer att
uppfattas av olika befattningshavare inom
företaget, vare sig dessa har till uppgift att
genomföra det fattade beslutet eller de på
annat sätt känner sig berörda av det. Även om
vi ännu ej känner några "exakta metoder" för
att behandla spelproblem inom och utom
företaget torde det vara ändamålsenligt att
försöka kartlägga spelsituationerna och att tänka
i "drag" och "motdrag" på liknande sätt som
en schackspelare.

Sammanfattningsvis konstaterar vi sålunda
att företagsledning är en mångskiftande
verksamhet. Företagsledningens problem kan inte
behandlas på samma sätt som flertalet
tekniska problem utan kräver en sammanvägning
av de mest skilda synpunkter. Företagsledning
är ej en teknik utan ett spel, i vilket det gäller
att träffa fördelaktigaste val av strategi med
hänsyn till verkningarna inom och utom
företaget på lång sikt.

andras erfarenheter

"Fenolkorrosion" av blykablar

Under 1920-talet iakttog man en typ av korrosion
hos blykablar i jord. Den uppstod hos kablar,
lindade med jute som impregnerats med bitumen. Man
kunde inte hitta någon yttre orsak till korrosionen
och ansåg därför att den uppkom genom verkan
av ämnen i skyddshöljet som i alla iakttagna fall
innehöll beck eller tjära ur stenkol och ofta
flyktiga fenoler. Den har därför kallats
"fenolkorrosion". Många kabelfel i Europa har visat sig bero
på fenolkorrosion. Av 801 kabelfel i Schweiz under
20 år tillskrevs 197 eller nära 25 °/o fenolkorrosion,
och i Österrike ansågs denna ha orsakat nästan
27 °/o av alla kabelfel under 1950—1952.

Korrosionen yttrar sig som punktangrepp vanligen
åtföljda av korngränskorrosion. Den uppstår i fukt
och vid god luftning. Lättare fraktioner av
stenkolstjära gynnar den mera än tyngre. Fenoler har
påvisats i de allra flesta fallen men i mycket olika
mängder. Korrosionsprodukterna är huvudsakligen
blykarbonater.

Vid experiment har man funnit att torr fenol och
koncentrerade lösningar av fenol i vatten angriper
bly mycket snabbt. Lösningar, innehållande mindre
än 6 "/o fenol, är mindre aggressiva än destillerat
vatten eller saltlösning. Utspädda lösningar och
ångor av fenol verkar inhiberande på blys
korrosion vid rumstemperatur.

Man tror därför nu att fenolkorrosion orsakas
av lågmolekylära alifatiska syror som man hittat i
skyddshöljet på korroderade kablar. Nödvändiga
förutsättningar för att korrosion skall uppstå anses
vara att jutet är fuktigt och i intim kontakt med
blyet samt att syror inte bortförs genom läkning eller
förångning. Man antar att syrorna uppstår genom
bakteriers angrepp på jutet (Chemistry & Industry
6 okt. 1956 s. 1030—1035). SHl

Fel vid ångmängdsmätning

I Tyskland har man i ångkraftverk på senare tid
vid flera tillfällen funnit att man fått dålig
överensstämmelse vid jämförelser av ångmängd och
kondensatmängd enligt genomflödesmätningar.
Mätningarna har gjorts med strypflänsar, munstycken
eller venturirör enligt den tyska normen DIN 1952
(motsvarande de svenska normerna enligt Svenska
Teknologföreningens Handbok 62). Man har i flera
fall fått avvikelser mellan mätvärdena, som är
större än de för mätmetoden gällande toleranserna,
och man har fått ski lnader ända upp till 4—6 °/o.

Det föreliggande försöksmaterialet berättigar dock
inte till någon slutsats att de i normerna angivna
genomströmningstalen skulle vara felaktiga eller
toleranserna för snäva. Man har dock gjort en liten
komplettering till bestämmelserna om bredden b på
tryckuttagen före och efter stryporganet. För denna
bredd gäller att b 0,03 D, där D betecknar
rördiametern. Till detta villkor skall fogas 5^0,01 D,
då vid munstycken areaförhållandet m > 0,45 och

TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free