Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 7 - Provning av papper, av Olle Andersson och Jan Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Provning av papper
Tekn. lic. Olle Andersson och civilingenjör Jan Bergström, Stockholm
Kvalitetskraven på papper kan indelas i ett
antal kategorier; de som berör papperets
mekaniska egenskaper, dess ytegenskaper och
optiska egenskaper samt dess förhållande till
gaser och vätskor.
Papperet till vår dagliga tidning skall inte
bara stå ut med att framställas vid en
hastighet av 400—600 m/min och matas fram i
tryckpressarna med en kanske ännu högre
hastighet. Det skall därvid på mikrosekunder ta
emot tryckfärg på ett sådant sätt, att alla
bokstäver blir både läsliga och lika svarta, helst
utan att alls synas från papperets andra sida.
Det skall även vara styvt nog att kunna hållas
med en hand av en sömnig tidningsläsare utan
att vika sig och falla ned mot hans ansikte. Av
tidningspapperet fordras alltså bl.a. mekanisk
styrka, viss styvhet, ytjämnhet, hög opacitet
och lämplig oljeabsorptionsförmåga.
Av emballagepapper fordrar man att det skall
skydda den förpackade produkten. I de flesta
fall medför detta krav på mekanisk styrka,
men endast sällan räcker det därmed. Man
fordrar i många fall att papperet behåller en
stor del av sin styrka även om det blir vått.
Papperet till cementsäckar måste t.ex. ha hög
luftpermeabilitet, för att luften skall kunna
komma ut när säcken fylles. På
livsmedelsförpackningar ställs i allmänhet krav på god
vätskeresistens och i vissa fall på absorption
av ultraviolett ljus. Praktiskt taget allt
emballagepapper skall dessutom vara tryckbart.
Kraven på olika typer av sanitetspapper är
mångskiftande. De skall i allmänhet vara
vat-tenabsorberande, de skall vara mjuka och
behagliga att hantera, och de skall, när det
gäller handdukar och liknande, ha god våtstyrka.
Till kvalitetskraven hör även att det inte får
finnas fläckar eller hål i papperet.
Fordringarna i detta avseende är särskilt höga för
elektriska papper, t.ex. kondensatorpapper, som
skall vara fritt från hål ända ned till
mikroskopisk storleksordning, fritt från ledande
partiklar och från elektrolyter samt dessutom
nästan fritt från tjocklek. Tunnaste
kondensat-torpapper är endast 5 ^ tjockt och väger ca
5 g/m2.
676.017
Allt papper innehåller vatten som en
väsentlig beståndsdel. Vattenhalten är vanligen 5—
10 %, men både lägre och högre värden
förekommer. Mängden vatten beror bl.a. av
fibersammansättningen samt av mängden och typen
av eventuellt förekommande fyllmedel, men
framför allt av den omgivande luftens relativa
fuktighet. Vattenhalten bestämmes i allmänhet
genom uttorkning till konstant vikt vid ca
105°C, men för vissa papper, som innehåller
andra flyktiga substanser än vatten, måste
andra metoder tillgripas. Vanligen gör man då
en destillation i toluen.
Man kan tryggt påstå, att alla väsentliga
egenskaper hos ett papper ändrar sig med
vattenhalten. Nästan undantagslöst måste därför all
provning ske i en reglerad atmosfär och
föregås av konditionering i den tillämnade
provningsatmosfären. Denna är i Europa vanligen
20°C, 65 % relativ fuktighet.
Konditionerings-tiden bör vara minst 1 h, men kan behöva vara
så lång som 48 h för tjockare kvaliteter. På
grund av hystereseffekt i vattenupptagningen,
Fig. 1. Expansionsmätare för papper.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
O Andersson.
J Bergström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
