Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 7 - Provning av papper, av Olle Andersson och Jan Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Princip för
mätning av ytjämnhet hos
papper enligt Bendtsen.
som ofta är betydande, bör konditioneringen
alltid ske i samma riktning, exempelvis från
lägre till högre fuktighet.
Dimensionsstabilitet
Ett pappers vattenupptagning eller
vattenavgivning är alltid förenad med
dimensionsförändringar. Det inses lätt, att ett kartblad inte
får ändra dimensioner så snart den omgivande
luftens relativa fuktighet ändras. För att man
skall få god passning av de olika färgerna vid
flerfärgstryck, exempelvis enligt
offsetmetoden, fordras också att papperet "rör sig" så
litet som möjligt när det blir blött. För
undersökning av dimensionsförändringar i
papperets plan finns standardiserade förfaranden
och särskild apparatur, exempelvis
expansionsmätare, fig. 1.
Ett pappersark är praktiskt taget aldrig
likadant tvärs igenom. Arkstrukturen och därmed
tätheten, mängden fyllmedel och även
vattenhalten kan vara olika på ömse sidor om
mittskiktet. Detta kan medföra, att papperets
över-och undersida har olika stark tendens att
exempelvis krympa vid uttorkning, vilket
medför att arket slår sig. Papperets förmåga att
ligga plant är en egenskap, som är av stor
betydelse bl.a. i tryckerier, som arbetar med
arkskuret papper. Vid ett enkelt och ofta
använt prov på denna egenskap placerar man ett
provstycke på en vattenyta och bestämmer
dess krökning efter en bestämd tid.
Permeabilitet
Pappers vätske- och gaspermeabilitet och
därmed sammanhängande egenskaper är, som
nämnts, ofta av stor betydelse vid dess
användning. Särskilda provmetoder har också
utarbetats för bestämning av egenskaper,
såsom fettäkthet (speciellt för smörpapper o.d.),
vattenång- och luftpermeabilitet.
Ångpermeabiliteten hos en
livsmedelsförpackning avgör hur snabbt varan kommer att torka
ut och i vilken utsträckning varan kan komma
att ta åt sig lukt från omgivningen.
Permeabi-litetsegenskaper provas vanligen genom
bestämning av hur stor mängd av mediet i fråga,
som vid ett bestämt tryck tränger igenom ett
provstycke per tidsenhet. Vid
fettgenomträng-ningsprov i nvändes en noga specifierad olja
som mediuri, varvid de mycket små mängder
som tränger igenom papperet uppsamlas i ett
filtrerpapper i kontakt med provet. Vid ett
tryck av 1 1 p/cnr släpper ett bra smörpapper
inte igenom mer än ca 10 mg/dnrh olja.
Pappers lu ^permeabilitet varierar inom
mycket vida gränser. I en vanligen använd
apparat, densometern, är provtrycket 12,4 p/cm2,
varvid tiden för exempelvis 100 cm®
genomströmning per 10 cm2 provyta kan variera
mellan några fä sekunder för porösa papper och
flera tusen sekunder för den fettäkta typen av
papper.
Vätskeupptagning
Förhållandet till vätskor har vidare stor
betydelse när man skall trycka eller skriva på
papperet. Som redan påpekats överföres tryckfär.
gen i en snabbgående rotationspress på
bråkdelar av en millisekund. Ett mått på papperets
benägenhet att ta upp tryckfärg får man
genom att bestämma den höjd till vilken en
provvätska suges upp av kapillärkrafterna i en
vertikalt upphängd remsa, som doppar i vätskan.
Av större intresse är dock papperets
sugförmåga vinkelrätt mot sitt plan. Det existerar
apparatur för sådana bestämningar, men den
används ännu ej mera allmänt.
Ett pappers förhållande till vätskor
sammanhänger intimt med dess limningsgrad, en
egenskap som provas på en mångfald sätt. Här
skall endast nämnas ett, där en vattendroppes
kontaktvinkel med det plana underlaget —
papperet — bestämmes. Vinkeln uppmätes
vanligen några sekunder efter det droppen pålagts,
och sedan ytterligare en eller flera gånger.
Även den hastighet med vilken droppen suges
upp av papperet är ett mått på limningsgraden.
Ytjämnhet och optiska egenskaper
På papperets yta ställes flera olika krav. God
ytjämnhet är ett allmänt önskemål, särskilt på
tryckpapper. Man kan bestämma denna
egenskap med t.ex. en apparat, fig. 2, i vilken
luftflödet genom mellanrummen mellan den
skarpa, cirkulära underkanten hos ett mätdon och
papperet, som vilar på ett hårt, plant underlag,
mäts. Det är ett mått på ytojämnheterna. Före
mätningen skall papperet ej konditioneras, då
den glättning, som papperet i allmänhet
genomgår som sista steg i framställningen, lätt
går förlorad genom att fibrerna vid ytan reser
sig.
En annan ytegenskap hos papperet är dess
glans, som ej innefattas i begreppet ytjämnhet
(engelska "smootliness"). Glansen räknas till
de optiska egenskaperna och bestämmes som
reflexion vid nära strykande infall.
Pappersoptiken är ett stort och svårbemästrat område,
och det skulle föra för långt att här gå in på
några detaljer. Mättekniken har i stor utsträck-
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
