Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 7 - Provning av papper, av Olle Andersson och Jan Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Typiska spännings-töjningskurvor för papper.
ning lånats från andra områden, särskilt från
färgindustrin. Till de viktigaste optiska
egenskaperna räknas papperets opacitet, reflektans,
ljushet och, naturligtvis, färg.
Mekaniska egenskaper
För provning av pappers mekaniska
egenskaper föreligger en rad olika
provningsförfaranden, som är standardiserade. De flesta av dem
syftar till något särskilt slag av användning för
papperet och har förmodligen utvecklats ur
prov, som ursprungligen var manuella och helt
subjektiva.
Om man betraktar en
"spännings"-töjnings-kurva för papper, fig. 3, finner man att den i
sitt första skede uppvisar ett till synes helt
rätlinjigt förlopp. Den avviker emellertid snart
från den räta linjen och övergår i ett område,
där spänningen är mindre än proportionell mot
töjningen. Vi kan kalla detta för plastisk
flytning. Någon definierad övergång (flytgräns)
finnes emellertid ej. Övergången till den krökta
delen av kurvan är helt kontinuerlig;
krök-ningen ökar till en början snabbt, varefter den
passerar ett maximum och därefter börjar
avta, varefter kurvan flackar ut och blir mer
eller mindre rät. Den senare mer eller mindre
linjära delen har emellertid en lutning, som är
väsentligt mindre än den linjära delen i
begynnelseskedet.
Om man i detta vänder processen och låter
provet kontrahera, får man en kurva, som med
hittills uppnådd mätnoggrannhet icke skiljer
sig från den stigande kurvan. Papperet följer
sålunda i detta område Hookes lag. Härmed
har man en möjlighet att bestämma dess
elasticitetsmodul och därmed dess styvhet, det
senare dock i mycket begränsad bemärkelse av
skäl som senare skall påtalas.
För beteendet i flytområdet har många
teorier prövats, men ingen har visat sig vara helt
tillfredsställande. Emellertid kan man
klassificera papper som ett visko-elastiskt material,
som uppvisar för sådana normala kryp- och
relaxationsegenskaper samt hysteres och
permanent deformation. Egenskaperna inom
såväl det elastiska området som flytområdet är
starkt fuktkänsliga samt varierar med
temperaturen. Egenskaperna är dessutom starkt
beroende av materialets förhistoria i
spännings-och deformationsavseende. Brottpunkten är
väldefinierad men visar stor spridning. Brottet
sker snarare i fiberförbandet än i fibrerna
själva. Brottspänningen stiger långsamt med
ökad töjningshastighet, medan någon sådan
tendens hos brottöjningen icke kunnat påvisas.
Draghållfasthet
Dragprovning sker i pendelprovare, fig. 4, av
en typ, som lånats från textilindustrin.
Pappersprovet, som är en remsa av
standardiserade dimensioner (vanligen 180 x 15 mm)
in-spännes mellan två klämmor, av vilka den ena
bringas i rörelse med en icke närmare
standardiserad hastighet. Den andra är anbringad
på den kortare hävarmen av en pendel, vars
rörelse är enkelriktad, varför den stannar, då
brott inträder, och dess utslag är ett mått på
brottspänningen. Provningen sker i
kontrollerad atmosfär.
Detta prov torde ha sin upprinnelse i gammal
hävd och användes i regel som ett rutinprov
på papper, där styrka har någon som helst
innebörd. Styrkan anges icke i kp/cm2, då
mätning av provets tvärarea icke kan ske med
tillfredsställande noggrannhet. Man beräknar i
stället den längd pappersremsa som nätt och
jämnt kan bära sig själv, vilken vanligen anges
i meter. För kraftpapper får man sålunda styr-
Fig. i. Hydrauliskt driven dragprovare för papper.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
