Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 8 - Stora tankfartygs dimensionering och hållfasthet, av Nils Svensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 7. Relation mellan huvuddimensioner och
dödvikt hos stora tankfartyg; D malldjup, B bredd, L
längd över perpendiklar, d djupgående.
Fig. 8. Midskeppsareors variation med fartygsstorlek
ocli proportioner för olika B/D enligt Lloyd’s
Registers reglemente. Midskeppsarean är arean av däck
och botten midskepps med profiler inklusive
språng-stråk. Samtliga fartyg med B/D = 1,8 är likformiga
med AOCf fartyg i registertabell 70. Kubikinnehåll
och deplacement är konstanta för olika B/D.
Djup-gåendena är ej proportionella utan är
representativa för resp. längder.
Fig. 9. Midskeppsarean och förhållandet B/D vid
olika perpendikellängd L. Kurvorna över areorna
baserar sig på Lloyd’s Registers basdimensioner i
tabell 70, samma spant och vebbdistans för lika
fartygslängd. För jämförelse är inlagd en parabel för
arean = k V; B/D som funktion av längden anges
enligt Lloyd’s Register, enligt American Bureau of
Shipping (AB) och enligt den verkliga observerade
utvecklingen.
Fig. 6. Lämpliga dimensionsförhållanden hos stora
tankfartyg; bredd/djup B/D, längd/djup L/D, längd/
bredd L/B, djupgående!djup d/D.
sådan finns. I båda fallen inverkar det på den
ekonomiska kalkylen. Genom att dieselfartyget
fordrar betydligt mindre bunkertankar än
tur-binfartyget har det förra ur denna synpunkt
sin givna fördel för mammuttankers liksom
också framtidens atomreaktordrivna fartyg.
Huvuddimensioner
För de riktigt stora tankfartygen existerar mig
veterligt inga officiella normer för
huvuddimensionerna. Men man har väl anledning
förmoda, att det även här kommer att
utkristalliseras vissa typer, anpassade efter vissa hamnar,
dockor och kanaler. Så t.ex. kan man tänka sig
att Panamakanalen med sin 110’bredd kommer
att medföra en klass fartyg om 60 000 tdw.
Det torde väl alltid komma att finnas en
tendens att pressa djupgåendet för att därigenom
öka fartygens användningsområde. Då nu
förhållandet mellan djupgående och djup, d/D,
varierar, fig. 6, och förhållandet längd till djup,
L/D, ej utan straffpålägg får överskrida 14,
följer härav att om bredden på ett eller annat
sätt kan anges, fartygets huvuddimensioner och
därmed också den ungefärliga dödvikten kan
bestämmas som en funktion av djupgåendet
eller längden. Då bredden inom rimliga gränser
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
