Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 8 - Tjockleksmätning med radioaktiv strålning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tjockleksmätning
med radioaktiv
strålning
539.16 : 531.717.1
Den hittills största industriella användningen
av radioaktiv strålning är tjockleksmätning
(Tekn. T. 1951 s. 428). Man utnyttjar mest
^-strålning men också y-strålning och i några
fall ct-strålning.
Betastrålning
Betastrålning används mest i instrument som
arbetar med genomfallande strålning, t.ex.
Beta-komparatorn (Tekn. T. 1952 s. 144), varvid
strålningskällan och detektorn är placerade på
var sin sida om det mätta materialet.
Absorptionen växer nästan exponentiellt med dettas
tjocklek och bestäms av antalet elektroner per
ytenhet. Då detta är nära proportionellt mot
materialets atomvikt för de lättare elementen
utom väte, erhåller man mycket nära
materialets massa per ytenhet.
I praktiken har man funnit att mätningen blir
noggrannast när strålningens intensitet
minskas till mellan hälften och tiondelen. För
mätning av tjocklekar på 1—1 200 mg/cm2 står nu
följande /9-strålare till förfogande:
[-Halveringstid-]
{+Halve- ringstid+} Största energi hos
strålningen Me V Halvering
Använd-av strål- bart
mätnings- område intensite- mg/cm2 ten för mg/cm2 Al
a\s 87dygn 0,167 2,0 0,5—5
luPm 26 år 0,23 4,5 1—12
LWTL 4 år 0,77 35 10—150
"°Sr—"°Y* 20 år 0,53—2,2 17—160 50—650
J"Ce—144Pr* 280 dygn 0,30—3,0** 7,5—220 100—1000
100Ru—110flRh* 10 år 0,03—3,5** 270 130—1200
* i jämvikt, ** även y-strålning.
Alla dessa isotoper utom svavel kan erhållas
som tunna plattor i vilka det radioaktiva
materialet är inneslutet mellan två metallfolier, en
form som är särskilt lämplig för
tjockleksmätare. Strålningskällornas aktivitet är vanligen
10—20 mC. Kommersiellt tillverkade tjockleks-
Utdrag ur föredrag av J L Putman den 18 september 1956
vid Instruments & Measurements Conference, Stockholm.
mätare kan erhållas från flera firmor och för
kontinuerlig mätning av tjocklekar hos
material såsom papper, plast- och metallfolier
samt linoleum. Även automatisk reglering av
materialets tjocklek förekommer.
En nyare tillämpning är mätning av
diametern hos en i värme strängpressad metallstav,
varvid den strålning, som passerar genom en
springa mellan staven och en fast skärm
tjänstgör som mått på springbredden och härmed
stavdiametern. Metoden är inte ny i princip,
men dess användbarhet beror på om en jämn
aktivitet över en stor yta kan åstadkommas.
Detta uppnår man genom att placera
strålningskällan runt periferin på ett snabbt
roterande svänghjul.
Andra mindre vanliga användningar av
tjockleksmätare är mätning av transporterad
materialkvantitet på en remtransportör och
bestämning av en vätskas täthet i en rörledning. Den
senare tillämpningen lovar att ersätta den nu
använda relativt besvärliga metoden att med
spårämnen bestämma gränsytan mellan olika
petroleumprodukter i en oljeledning (Tekn. T.
1950 s. 767; 1955 s. 931).
Återspridning av ^-strålar utnyttjas vid
tjockleksmätning när bara materialets ena sida är
åtkomlig. Denna metad har inte fått större
användning, men den utnyttjas för ett antal
speciella ändamål, t.ex. för mätning av tjockleken
hos elektrolytiskt utfällda metallskikt och hos
färgskikt. De starkt varierande betingelser
under vilka denna typ av tjockleksmätare används
har emellertid hittills hindrat kommersiell
instrumenttillverkning.
En av de svårigheter, som uppstår vid
tillämpning av återspridningsmetoden, är att det mätta
materialets avstånd till instrumentet inverkar
på resultatet, varför det måste hållas konstant.
Kan denna fordran inte uppfyllas, vilket
inträffar för ytor med liten krökningsradie, blir
tydningen av mätresultaten svår. Man har
försökt undanröja denna olägenhet genom att
begränsa mätfältet till en liten yta, dock med
ganska liten framgång.
Gammastrålning
Gammastrålning kan användas för mätning av
tjocklekar på upp till ca 75 mm hos stål. Man
utnyttjar härvid genomfallande strålning från
någon av följande radioisotoper.
[-Halveringstid y-strålning-ens-]
{+Halverings- tid y-strålning- ens+} energi MeV Användbar för
ståltjocklek cm
170Tm 127 dygn 0,085; 0,050 0,03—0,7
75Se 127 dygn 0,40—0,067* 0,7—2,5
102jj. 74 dygn 0,61—0,14* 0,5—3,5
137Cs- .137 mßa 33 år 0,66 0,7—3,5
^Co 5,23 år 1,33; 1,17 1,3—7,5
* många y-strålar med olika energi.
Användning av scintillationsräknare som
detektorer för y-strålning (Tekn. T. 1949 s. 468;
TEKNISK TIDSKRIFT 1 957 jfQfr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
