- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
176

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 9 - Buller från readrivna trafikplan, av Hans E Ronge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lertid ännu så länge övervägande på
modellstadiet (hos Douglas i skala 1:10, hos Boeing
i skala 1 : 17).

Vid angivelsen av nådd, akustisk dämpning i
dB uppkommer lätt allvarliga
missuppfattningar, såvida man ej har gjort klart för sig
skillnaden mellan statiskt buller och flygbuller.
Vanligen anges nämligen dämpningen i dB
trycknivåreduktion under statisk körning i den
vinkel, där största intensiteten utstrålar eller
där största dämpning erhålles. Denna uppgift
är av intresse vid bedömningen av markbullret.
För överflygningsbuller är däremot den
sidrik-tade "flygdämpningen" den enda relevanta
siffran. Båda av faktiska mätningar (Boeing)
och genom beräkningar5 framgår att
flygdämpningen endast motsvarar cirka hälften av den
maximala, statiska markbullerdämpningen. En
"15 dB" statisk markdämpare reducerar således
överflygningsbullret med blott 7—8 dB.

Bedömningen av en realjuddämpares
akustiska egenskaper kan med stor noggrannhet ske i
modellskala. Den praktiska användbarheten av
dämparen kan dock avgöras först efter
vindtunnel- och flygförsök. Härvid inverkar
nämligen även andra faktorer, såsom
dragkraftsför-lusten (vid 100—80—60 % motorpådrag),
vikten av dämparen (och eventuell
indragningsanordning), dämparens eget luftmotstånd samt
hållfastheten.

Flygprov med ljuddämpare
Av de nämnda ljuddämpartyperna har den
korrugerade utblåsningsöppningen studerats
mest0 7 och är den enda som hittills provats i
full skala vid flygprov och under kontroll av
dragkraftsförlusten. En sex-tandad sådan
dämpare ger en maximal, statisk dämpning (i 40°
utblåsningsriktning) på ca 15 dB (18 dB vid
frekvenser omkring 300 Hz). Detta bör
motsvara 7—8 dB i effektiv flygbullerdämpning
vilket har verifierats experimentellt hos Boeing0
vid körningar med flygplan 707 på taxibana
med en sådan dämpare på den ena, inre
motorn. Besultatet var 8 dB dämpning av det
maximala förbikörningsbullret mätt på 150 m
vinkelrätt avstånd till färdbanan (jfr tabell 1 och
fig. 3).

I nyligen utförda flygbullermätningar,
likaledes på flygplan 707 med J57-motorer, i
samband med vanlig start och normal stigning, är
detta ytterligare bevisat. Bullerregistreringen
skedde härvid på 14 olika punkter utplacerade
på marken längs 9 km av flygbanan efter start
och på sidavstånd upp till 2 400 in. Flygningen
gjordes med den dämparförsedda motorn på
full starteffekt och de övriga motorerna på
lågvarv. Ljudspektrogram från de 14
mätstationerna upptogs, fig. 3, kurva 3. Värdet 108 dB
på 150 m härrör från taxibankörningen0 och
värdena för avstånden 600—2 500 m från
nämnda flygstartmätningar. Punkterna ligger
uppenbarligen på samma linje med en lutning
motsvarande en avståndsdämpningsfaktor på 8
dB per fördubbling av avståndet. Detta värde
på avståndsdämpningen är i full överensstäm-

melse med de talrika och på likartat sätt
utförda bullermätningar på reaplan som
företagits i Sverige8.

Om dessa flygbullervärden för en
dämparför-sedd motor korrigeras till motsvarande värden
för fyra motorer (genom addition av 6 dB)
erhålles kurvan 2 i fig. 3. Genom
interferens-verkan mellan tätt bredvid varandra liggande
motorer7 kan möjligen 1—1,5 dB ljudnivå
bortfalla så att korrektionsfaktorn från en till fvra
motorer blir 4,5—5 i stället för 6 dB.

Denna kurva 2 i fig. 3 representerar sålunda
en experimentellt verifierad
ljudutbredningskurva för ett startande fyrmotorigt
reatrans-portplan (totalvikt 93 t) med "15 dB statisk
dämpare". Lättningen skedde efter 1 500 m
rullning, och 600 m höjd uppnåddes efter
ytterligare ca 7 500 m. Vatteninjektion i reastrålen
användes under starten och lättningen.
Ljudtrycksnivån sjunker till 90 dB på ca 1 300 m
och till 85 dB på 1 500—2 000 m avstånd till
flygbanan. På ett avstånd av 15—20 km från
startbanans början sjunker bullret under 85
dB trycknivå även rakt under planet.

Ett studium av de statiskt uppmätta
maximivärdena för J57-motorn i enlighet med
relaterade förhållanden mellan statiskt, polärt buller
och flygbuller visar full och väntad
överensstämmelse, fig. 3.

Dessa data kan utan vidare tillämpas5 även
på Douglas-planet DC-8 med Pratt & Whitney-

Fig. 4. Jämförelse mellan buller på 150 m avstånd,

- beräknade för flygplanet DC-8 (Douglas) med

fyra motorer J75 (Pratt & Whitney) och utan
ljuddämpare, ––mätt för flygplanet DC-6B (Douglas),

upptill polärt diagram, nedtill sidriktat buller vid
förbiflygning som funktion av den vinkel, under
vilken flygplanet ses från mätpunkten (90° motsvarar
150 m avstånd).

TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free