Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 10 - Framtidens automatiska siffermaskiner, av Herman H Goldstine - Nya metoder - Kontinuerlig framställning av detergenter, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
katorerna. De besparingar i tid som man
skulle kunna göra med dessa två anordningar
skulle vara stora, särskilt eftersom dessa
beräkningar är de som används oftast.
Snabba inre minnen
Förut nämndes, att vi behöver minnen som
kan lagra 10"—107 ord. Lyckligtvis är det inte
nödvändigt att ha allt i ett enda minne med
mycket hög läshastighet. Ett i nivåer uppbyggt
minne innehållande ett fåtal tusen ord,
åtkomliga med hög hastighet, tillsammans med ett
större lager åtkomligt med lägre hastighet men
med mycket stor kapacitet skulle här vara en
effektiv lösning. Detta kan visas med ett
exempel.
Vi antar att vi har ett inre minne med
kapaciteten K och lästiden M/10 och att vi har ett
yttre minne med läsliastigheten M. Det yttre
minnet kan då vara mer eller mindre
konventionellt t.ex. ett ferritkärneminne med lästiden
M = 10 |xs. Vi antar att vi har ett typiskt
hy-drodynamiskt system i två rumsvariabler och
en tidsvariabel. Ett sådant problem har en
kod som kan lagras i 2 000—2 500 ord av
instruktioner och parametrar. Vi kan anta att
dessa data ligger i det inre minnet, dvs. K är
större än 2 000. Vi kan använda återstoden av
orden (K — 2 000) i det inre minnet för att
lagra de grupper av data som vi skall ta in
från det yttre minnet för behandling.
Vi kan anta att vi har ett rymdnät av 50 x 50
med fem ord som skall lagras per rymdpunkt;
vi skall t.ex. i ett plan lagra två
rymdkoordi-nater, två hastigheter och energin. Vi antar
vidare att vi skall utföra beräkningen rad för
rad och göra 50 multiplikationer på varje plats
längs en rad. Vi bestämmer då antalet n rader
i gittret så att N = K —2 000 dvs. ungefär
5-50-(n + 2). Varje gitter kan då innehålla
n -†- 2 rader vilket är tillräcklig information
för att utföra n rader i nästa tidssteg.
Slutligen antar vi att den totala räknetiden är tre
gånger multiplikationstiden.
Beräkningen fortgår på följande sätt. Det inre
minnet innehåller ett block (n -f 2) rader
storheter vid tiden t. Vi beräknar för n sådana
rader de nya motsvarande värdena och
ersätter de gamla med dessa. Vi återsänder dessa
till det yttre minnet och för in ett nytt block
med data som överlappar det gamla blocket
med två rader.
Under varje räknesteg måste vi ta in n rader
av data från det yttre minnet och återsända n
rader till det. Det betyder 2 n rader, dvs. 500
n storheter. Om lästiden i detta minne är m
[.is, är den onyttiga räknetiden i denna
operation 500 m n u,s, dvs. arbete som inte skulle
behövas om det inre minnet vore mycket stort.
Den tid som åtgår för att beräkna dessa
data med en multiplikator i us-området är
50 • 50 • 3 n = 7 500 us och ineffektiviteten i det
i två steg uppbyggda minnet är I = 500 m n/
7 500 n, dvs. ca 0,07 m. För ett yttre minne
med lästiden 5 us är m = 5; vi har då
effektiviteten 35 % för m = 1 och 1 = 1 %.
Denna grova analys tyder på att om det inre
minnet är tillräckligt stort för att innehålla
koden pius åtminstone tre rader data, dvs. ca
3 000 ord och om det yttre minnet är långsamt
så skulle maskinens hastighet dock ej sänkas
mer än 33 % i jämförelse med en maskin med
mycket stort snabbt inre minne.
Tillverkarna av stora automatiska
räknemaskiner arbetar, åtminstone delvis, efter dessa
linjer. Det är högst sannolikt att vi snart skall
övervinna de tekniska hindren för
räknemaskiner inom det hastighetsområde som vi här har
studerat.
Litteratur
1. Goldstine, H H & von Neumann, J: Blast wave
cal-culation. Comm. Puré and Applied Math. 8 (1955) s. 327—353.
2. Courant, Friedrichs & Loewy: über die partiellen
Dif-ferenzengleichungen der mathematischen Physik. Math. Ann.
100 (1927) s. 32—74.
3. Gilchrist, B, Pomerene, J H & Wong, S Y: Fast carry
logic for digital computers. IRE Träns, ön Electric
Com-puters EC-4 (1955) s. 133—136.
nya metoder
Kontinuerlig framställning av detergenter
I USA har man under mer än tio år tillämpat ett
kontinuerligt förfarande vid tillverkning av
detergenter genom sulfonering av alkylbensener och
sulfatering av fettalkoholer, men metoden har
strängt hemlighållits ända tills nu.
Apparaturen består i stort sett av två
blandningspumpar och två tubkylare. I den ena pumpen och
kylaren (fig. 1 t.v.), vilka är hopkopplade till en
sluten krets, sker reaktionen. Vid sulfonering
pumpas oleum och alkylbensen kontinuerligt in i
blandningspumpen. Blandningen börjar reagera under
värmeutveckling men kyls genom rundpumpning i
kretsen. I kylaren går kylvattnet genom tuberna.
Från rörledningen efter kylaren tas en liten del
av reaktionsblandningen ut och går genom en
reaktionsslinga till ett neutraliseringssteg (fig. 1 t.h.)
som också består av en blandningspump och en
Fig. 1. Flytschema över kontinuerlig sulfonering
och sulfatering.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
