Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 10 - Nya metoder - Kontinuerlig framställning av detergenter, av SHl - Avsvavling av tackjärn med kalk, av SHl - Extraktionsapparat med blandnings- och separeringskärl, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kylare kopplade till en sluten krets. I den
spiralformade reaktionsslingan går sulfoneringen till slut.
Natriumhydroxidlösning pumpas in i
blandningspumpen för neutralisering av svavelsyraöverskottet,
och det härvid utvecklade värmet tas bort i
kylaren. En del av den cirkulerande blandningen tas
ut som produkt. Denna går till spruttorkning.
Sulfonering erbjuder inga svårigheter. Reaktionen
stannar av sig själv och varken högre temperatur
eller längre reaktionstid inverkar på resultatet.
Utbytet blir vanligen 98 °/o men sjunker ibland till
96 °/o. Orsaken till förlusterna är sidreaktioner som
sker på grund av ofullständig blandning vid
syraintaget.
Sulfatering utförs i samma apparatur. I detta fall
är emellertid reaktionen reversibel, och resultatet
beror på reaktionsblandningens vattenhalt.
Sidreaktioner, såsom oxidation av fettalkoholerna till
aldehyder och syror samt dehydratation till etrar,
kan ske. Man kan därför inte använda
reaktionsslingan, utan denna förbikopplas, så att
reaktions-blandningen går direkt till neutralisation.
Ibland tillverkas en blandning av sulfonat och
sulfat. Härvid kopplar man ihop två apparatenheter,
en för sulfonering och en för sulfatering. Den
förras reaktionsblandning pumpas härvid in i den
senares reaktionskrets varefter båda
reaktionsblandningarna går till samma neutralisationskrets
(Chemical Engineering News 5 nov. 1956 s. 5452). SHl
Avsvavling av tackjärn med kalk
Ho Kalling har utarbetat en metod för avsvavling
av tackjärn med kalkpulver i en relativt snabbt
roterande ugn (Tekn. T. 1952 s. 115). Förfarandet
har med framgång tillämpats i Domnarvet under
flera år. Innan Kalling ägnade sin uppmärksamhet
åt den roterande ugnen hade han försökt avsvavla
med kalkpulver, suspenderat i en kvävgasström;
resultaten blev dock föga uppmuntrande.
Vid Institut de Recherches de la Sidérurgie har
man emellertid nu utvecklat denna metod till ett
enligt uppgift industriellt användbart förfarande.
Gasen, som skall ha hög kalkkoncentration blåses
in genom ett antal munstycken nedsänkta i det
smälta järnet. Härigenom uppnås en mycket intim
kontakt mellan järn och kalk. På några minuter
lär man kunna pressa ned svavelhalten under
0,010 %>. Försätts kalken med ett starkt
reduktionsmedel, t.ex. aluminium, erhålls järn med mindre
än 0,004 °/o S.
Då metoden är snabb och effektiv samt fordrar
endast billiga material, kan den utnyttjas för
lösande av mycket olikartade avsvavlingsproblem. Den
kan sålunda användas i gjuterier för vanligt gjutjärn
eller segjärn och i stålverk där den numera allt större
svavelhalten hos tackjärnet ger upphpv till ofta
svårlösta problem (B Trentini, L Wahl & M Allarad
i Journal of the Iron & Steel Institute juni 1956
s. 124—133). SHl
Extraktionsapparat med blandnings- och
separeringskärl
En apparat för vätske-vätskeextraktion, som
utvecklats inom atomenergiindustrin, lär ge stor effekt
under mycket olika betingelser, vara driftsäker,
lätt-reglerad, anpassningsbar och billig i underhåll.
Extraktionen utförs kontinuerligt i flera steg; en
existerande halvstor anläggning har t.ex. 16 steg. I
vart och ett blandas och separeras de båda
vätskefaserna på sådant sätt att de flyter medströms
inom varje steg, men motströms i hela apparaten
(fig. 1). Ett blandningskärl bildar tillsammans med
följande separeringskärl en apparatsektion. Såväl
kärlen soin sektionerna är placerade vid sidan av
varandra.
Vätskefaserna blandas med omrörare av
centrifu-galpumptyp. De reglerar skiljeytans höjd i
föregående sektions sperareringskärl (fig. 2). När den tyngre
fasens yta sjunker under omrörarens
intagningsöppning sugs lättare fas och i denna suspenderad
tyngre upp och återförs genom hålet i den
horisontella plåten C tills så mycket tung fas runnit till
från föregående sektions separeringskärl att dess
yta nått omrörarens intag. Tung fas slungas då,
tillsammans med lätt fas, genom de skärmade
öppningarna till följande sektions separeringskärl
(fig- 1).
Resultatet blir att den tunga fasen suspenderas i
den lätta när apparaten körs på rätt sätt. För att
detta skall uppnås måste omrörarnas pumpeffekt
vara större än som motsvarar tillflödet av tung fas.
I annat fall fylls rummet under den horisontella
plåten C med tung vätska, och skiljeytans höjd i
föregående sektions separeringskärl kan inte
regleras.
Tilloppet för tung fas (a i fig. 2) är utfört i
lådform. Härigenom utjämnas verkan av olikhet i
täthet hos vätskan i olika sektioner, ty den tunga fasen
i tilloppet har samma täthet som den tunga fasen
i separeringskärlet. Den lätta fasen flyter genom de
övre, skärmade öppningarna b på grund av
höjdskillnaden hos vätskenivåerna i ståndrören kring
omröraraxlarna (J H Holmes & A C Schäfer i
Chemical Engineering Progress maj 1956 s. 201—
204). SHl
Fig. 1.
Vätskefasernas flyt-riktningar i en [-extraktionsapparat;-]
{+extraktions-
apparat;+} fylld
pil tung fas,
ofylld pil lätt
fas.
Fig. 2. Omrörarens pumpverkan; a och b tillopp för
tung resp. lätt fas, c horisontell plåt i
blandningskärlet.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
