Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 10 - Instruments and Measurements 1956, av Ove Hammarström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den blir representerad av ett femsiffrigt tal i
decimalsystem. Balanseringen sker alltigenom
elektroniskt, varför inga rörliga delar ingår.
Instrumentet arbetar därigenom synnerligen
snabbt, och balanseringen tar inte mer än 1 ms.
Mätspänningen registreras på strömkänsligt
papper med särskilda typer och kan
omedelbart avläsas. Begistreringen tar endast 10 ms,
varför måttligt snabba förlopp kan registreras
praktiskt taget kontinuerligt. I
standardutförande ger högsta dekaden steg om 10 V och
lägsta steg om 0,1 mV. Noggrannheten uppges
till 0,1 % för de tre första dekaderna.
Philips visade en ny försättskamera för
katod-stråleoscillografer. Den kan användas för olika
skärmdiametrar mellan 70 ocli 160 mm och
har variabelt projektionsförhållande, som ger
oscillogram från 60 x 60 mm till 150 X 150
mm. Kameran är användbar både för
stillbildstagning och kontinuerlig registrering med
hastigheter mellan 0,05 och 4 mm/s. Optiken är
synnerligen ljusstark, Sonnar 1:1,5, ocli är
försedd med bländare ocli slutare, den senare med
ett flertal exponeringstider samt
synkronisering. Kameran är vidare försedd med inbyggd
filmavklippningsanordning,
markeringsutrustning, indikering av filmlängden samt lupp för
studium av förloppet under gång.
Instrument för processreglering
Ett stort urval av mätande och registrerande
instrument samt regulatorer utställdes av drygt
tiotalet företag. Mätorganen avsåg uppmätning
av olika kvantiteter, såsom temperatur, tryck,
pH, C02-koncentration m.m. Mestadels
omvandlades dessa storheter till proportionella
elektriska spänningar (strömmar), som uppmättes
och registrerades med potentiometerskrivare
(servobalanserade potentiometrar). De senare
synes nu ha nått en hög grad av fulländning
vad beträffar noggrannhet (Vi %),
inställningstid (<ls) och känslighet (^V). I flera fall
hade skrivarna försetts med svepanordningar,
så att ett stort antal förlopp kan övervakas
samtidigt med en skrivare. Några tillverkare
hade kompletterat regleringsutrustningen med
anordningar för bearbetning av mätvärdena i
räknemaskiner. I detta fall föres mätvärdena
till perforatorer och hålkortsstansar.
Ett flertal vågfabriker utställde registrerande
vågautomater (Tekn. T. 1955 s. 605).
Vågutslaget avläses automatiskt och värdet överföres
till registrerande ocli adderande maskiner,
fig. 1. De varor som skall vägas kan t.ex.
inkomma till vågstället lastade på fordon. Detta
väges två gånger, en gång med ocli en gång
utan last. Vågutslagen avläses automatiskt och
omvandlas till elektriskt representerade
siffer-uttryck. Dessa överföres dels till en elektrisk
räknemaskin, dels till en elektrisk skrivmaskin.
Till den senare överföres jämväl ett antal
valfria kod-siffror, som på förhand kan införas
på en tabulator. Skrivmaskinen skriver då ett
vägningsprotokoll, som t.ex. kan innehålla,
datum, kundnummer, varuklass, varunummer,
bruttovikt, taravikt och nettovikt. Räknemaski-
nen beräknar nettovikten och kan även
inställas så att dennas delsummor registreras. Det på
detta sätt registrerade vägningsprotokollet kan
dessutom samtidigt införas på en perforator,
som stansar informationen på remsor. Från
detta kan sedan hålkort stansas, vilket medger
databehandling i hålkortsmaskin.
Spektralanalys
Beckman Instrument Inc. visade flera
registrerande spektrofotometrar. Särskilt intressant
var infrarödspektrofotometern IB-4, fig. 2, som
på denna utställning för första gången visades
i Europa. IR-4 är avsedd både för kvalitativ
och kvantitativ analys och ger med sina
dubbla monokromatorer hög upplösning och föga
ströljus. Våglängdsområdet är 1—15 ji.
Från strålningskällan N, fig. 3, passerar
strålningen en roterande sektorspegel C„ som
skiftar strålningen mellan provet B ocli referensen
A. Strålningen passerar därefter en annan,
synkront roterande sektorspegel C2, fokusseras mot
ingångsspalten St i den första monokromatorn
och uppdelas i prismat P1 med tillhörande
Littrow-spegel. Efter förnyad fokussering och
uppdelning i S?—P.2 inkommer strålningen via
spalten S3 till termoelementet T.
Optiken är utbytbar och förvaras då den inte
är i bruk i en termostatkontrollerad behållare
vid samma temperatur som i instrumentet,
vilket eliminerar annars tidsödande
temperatur-utjämningar vid ombyte. Ett flertal
svephastig-heter och känslighetsområden, sveputbredning
ni.fi. finesser gör instrumentet snabbt och lätt-
Fig. 2.
Infra-rödspektrofoto-meter (Beckman Instrument
Inc.).
Fig. 3. Optiska
systemet i
infra-rödspektrofoto-meter (Beckman Instrument Inc.).
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
