Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 10 - Böcker - Trafikteknik, av Åke Claesson - An encyclopedia of the iron & steel industry, av SHl - Handbook of engineering materials, av Wll - Einführung in die DIN-NORMEN, av Wll - Architectural graphic standards, av Åke Östin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Siste föredragshållare var J M Miller, New York
City, som talade om "Traffic planning". Som
grundtanke i planeringen hävdas en differentiering av
trafik efter reslängd.
En jämförelse av innehållet i den danska kursen
och Svenska Teknologföreningens motsvarande kurs
1954 utfaller till den svenska kursens fördel. Detta
får till stor del skrivas på att den svenska kursen
omfattade en hel vecka jämfört med tre dagar. Med
hänsyn till den korta tiden har Dansk
Ingeniør-forening emellertid givit sina kursdeltagare
åtskilligt som borde fånga intresset. Man kan beklaga
att boken med föredrag kommer så sent, drygt IV2
år efter kursen, men man önskar att även
motsvarande svenska kursföredrag kunde ges en så
förnämlig presentation.
Boken rekommenderas alla som undrar vad
trafikteknik är för något och den läses även med
behållning av fackmannen. Åke Claesson
An encyclopedia of the iron & steel industry,
av A K Osborne. Technical Press, London 1956.
558 s., ill. 90 sh.
Förf., som är bibliotekarie vid The Brown-Firth
Research Laboratories, Sheffield, har under mer än
25 år samlat det material som nu presenteras i en
uppslagsbok, avsedd för icke-specialister. Denna
inleds med två tillverkningsscheman för järn- och
stålprodukter. Dess huvuddel är en encyklopedi i
vilken termer, använda inom järn- och stålindustrin
samt inom vissa delar av fysiken och kemin,
definieras och tillverknings- och bearbetningsprocesser för
järn och stål beskrivs. Stickorden är ordnade i
bokstavsordning och notiserna korta.
Efter encyklopedin finns ett litet supplement och
en omfattande litteraturförteckning. Boken avslutas
med fem appendix, innehållande bl.a.
omvandlings-tabeller för anglosaxiska måttenheter till
metersystemets och omvänt, egenskaper hos vissa
stålsorter, definitioner av tecken och symboler samt en
alfabetisk förteckning över vetenskapliga, tekniska
och merkantila organisationer av betydelse för
järn-och stålindustrin.
Notiserna i uppslagsboken är klart och koncist
skrivna och ger, såvitt jag kunnat bedöma genom
stickprov, korrekta upplysningar. Beskrivningar av
processer och vissa andra notiser har försetts med
hänvisningar till litteraturförteckningen varigenom
inhämtande av ytterligare vetande underlättas.
Uppslagsboken synes vara av stort värde för alla
soin på något sätt liar beröring med järn- och
stålindustrin. Även specialister inom denna bör
emellertid ha glädje av den, då det numera torde vara
omöjligt för dem att följa med utvecklingen inom
bela området. SHl
Handbook of engineering materials, av
Douglas F Miner & John B Seastone. Wiley & Sons,
New York — Chapman & Hall, London 1955.
1 380 s., ill. 17,50 $.
Denna materialhandbok innehåller förutom en
allmän avdelning (126 s.) huvuddelarna metaller (579
s.), icke metaller (501 s.) och byggnadsmaterial
(156 s.). I boken har medverkat ett femtiotal olika
specialister.
I den allmänna avdelningen visas i korthet
statistisk behandling av materialdata och ges en samling
konstanter, omräkningstabeller för måttenheter,
fysikaliska egenskaper för olika ämnen, trådklinkor
m.m. Omräkningstabellerna är utförliga, varvid
mksa-enheter medtagits: man saknar dock här
massenheten "slug", som förekommer i andra
tabeller; en annan underlig enhet är "circular mil",
som betyder ytan av en cirkel med diametern 0,001
tum (1 mil).
Avdelningen om metallerna har indelats i
järnmetaller, aluminium, magnesium, koppar och dess
legeringar, zink, nickel och dess legeringar samt
andra metaller. Här finns analysuppgifter om olika
legeringar, metallers och legeringars egenskaper;
bearbetning och ytbehandling; bl.a. finner man här
AISLs standardtabeller för kolstål och legerade stål
och tabeller över "superalloys". Vidare finns det
många diagram över järn-kisellegeringars magnetiska
egenskaper, uppgifter om material för permanenta
magneter, bimetaller, lödmetaller, friktionsmetaller
för bromsar och kopplingar, pulvermetallurgiska
produkter samt ett kapitel om korrosion med
korrosionstabeller.
Bland icke metalliska material behandlas trä,
papper, fibrer, plast och gummi, ytbehandlingsmedel,
bränslen, produkter av kol, keramiska material,
industriella kemikalier och smörjmedel. Inom
avdelningen byggnadsmaterial behandlas cement och
betong, vägbyggnadsmaterial, trä för
byggnadsända-mål, glas m.m.
De materialdata som ges i handboken är för det
mesta uttryckta i engelska måttenheter, vilket ju
gör användningen något besvärlig. De många
innehållsrika tabellerna och diagrammen och även andra
uppgifter gör emellertid att handboken kan bli en
värdefull uppslagsbok även här i Sverige. Wll
Einführung in die DIN-NORMEN, 2:a uppl., av
M Klein. Teubner, Stuttgart 1956. 298 s., 311
fig. 327 tab. 16,80 DM.
Första upplagan av detta arbete som gavs ut 1955
(Tekn. T. 1955 s. 576) slutsåldes på föga mer än ett
år. I den nu utgivna upplagan har man tagit
hänsyn till de ändringar som gjorts, så att innehållet i
boken motsvarar det aktuella läget på
normområdet. I en avdelning på 11 s. redogörs dessutom för
nya normer, som tillkommit efter den första
upplagans tryckning. 117/
Architectural graphic standards, 5:e uppl., av
C G Ramsey & H R Sleeper. Wiley & Sons, New
York — Chapman & Hall, London 1956. 758 s.,
ill. 18,50 $.
I femte upplagan av denna handbok 0111
byggnadsteknisk standard liar innehållet i den förra upplagan
bibehållits till ca 25 °/o. De återstående tre
fjärdedelarna består av tillskott, förtydliganden och
revideringar i enlighet med senaste rön.
Boken omfattar 23 avdelningar med arkitektoniska
och konstruktiva standarddetaljer i planschform.
Av de första tre, helt konstruktiva avdelningarna
kan särskilt nämnas avdelning 2 som behandlar
träkonstruktioner. Den innehåller bl.a. en utförlig
belastningstabell för olika trätvärsnitt. Avdelning 3,
stål- och betongkonstruktioner, är mindre
innehållsrik och fattig vad beträffar armering av
betong. Avdelningarna 5 eldstäder; speciellt öppna
spisar, 7 fasadbeklädnad och 8 elementytterväggar är
alla av intresse. 12 :e delen är med sin
"snickeristandard" mycket utförlig, men har med sina
järnkarmar ringa anknytning till svenska förhållanden.
Mycket mer givande är då de fint gjorda
avdelningarna 17 och 18 med standardmått för möbler
och toalettinredning. Avd. 20, som behandlar
trädgårdsplanering, har säkert ett stigande värde för
vår expanderande radhus- och villabebyggelse. Avd.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
