Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 10 - Böcker - Grosse schweisstechnische Tagung 1955, av R Gunnert - »Nakskov Skibsværft», av N Lll - Maskinfirma Tube - Reseberättelser - Hänt inom tekniken - Kärnteknik vid CTH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grosse schweisstechnische Tagung 19S5.
Deut-scher Verband für Schweisstechnik. Vieweg,
Braunschweig 1955. 106 s., 199 fig. 6,50 DM.
En årligen återkommande mycket uppmärksammad
begivenhet är Grosse Schweisstechnische Tagung i
vanligtvis Essen. En mängd värdefulla föredrag
hålles under ca en vecka. För första gången har
bidragen nu utgivits i bokform — ett värdefullt
tillskott till den svetstekniska litteraturen.
Uppsatserna i boken behandlar flera av
svetsteknikens viktiga problem. En undersökning har visat,
att basiska elektroder visserligen avger
fluorföreningar men att dessa visat sig ofarliga vid försök
på råttor. Svetsning av värmebeständiga stål kan
ge upphov till sprickor, som gärna förlöper
inter-kristallint, vilket tyder på förekomsten av
föreningar med låg smältpunkt i korngränserna. En spricka
kan fortplanta sig genom en svetssträng från
kratern på en underliggande. En uppsats om
tantal-niob-legerade elektroder och
hållfasthetsegenskaperna hos deras svetsgods har samhörighet med
nämnda värmebeständiga stål.
Ett tredje arbete, om svetsning vid tillverkning av
ångturbiner, kommer in på besläktat område. Vid
hårdsvetsning tillämpas numera även
argonsvets-ning. Framsteg i stålframställning påvisas t.ex. för
finkornstål av typ 2114 och thomasstål. En uppsats
berör intressanta praktiska tillämpningar av olika
svetsmetoder, såsom svetsning med övertäckt
elektrod, kombinerad hand- och
argonmetallbågsvets-ning resp. melt- och argonmetallbågsvetsning m.fl.
Ur hållfasthetssynpunkt föreligger ingen nackdel
att använda gasstuksvetsning för stålskelettet i
betongkonstruktioner. Man har funnit, att gasskurna
kanter inte behöver värmebehandlas, men det
föreligger risk för härdsprickor vid hög kolhalt.
Toleranser och maskiner för skärning behandlas
liksom gashyvling och liknande. Argonsvetsningens
användning exemplifieras. Särskilt inom
flygplansindustrin har punktsvetsning av aluminium funnit
rikliga användningsområden, och även andra
svetsmetoders lämplighet för lättmetall synas kritiskt.
Eftersom uppsatserna varit föremål för föredrag,
har de olika synpunkterna fått en större
allmängiltighet genom att även diskussionsinläggen kunnat
tas med. Boken är såväl till utstyrsel som innehåll
väl värd att vinna våra svetsteknikers bevågenhet.
R Gunnert
"Nakskov Skibsvaerft" är namnet på en elegant
broschyr, belysande detta betydande danska varvs
historiska utveckling och dess nuvarande kapacitet.
Broschyren innehåller bl.a. en förteckning över i
Nakskov sedan 1920 byggda samt intill 1956
beställda fartyg, en lista upptagande 160
byggnadsnummer. Utmärkta fotografier av ett flertal av
varvets nybyggen, verkstäder och andra anläggningar
liksom en arrangemangsritning till en modern 17V2
knops "Østasiat" om 10 135 tdw med maskin akter
liksom en instruktiv plan av varvsanläggningen
illustrerar broschyren. N Lll
Maskinfirma Tube, Stockholm, har utgivit en
illustrerad 8-sidig broschyr "Tube-Baldwin ventiler
och cylindrar". Den behandlar luft- och
oljecylindrar samt ventiler, regulatorer m.m. för tryckluft
och lågtryckshydraulik.
Reseberättelser. Till KTH:s bibliotek har
inkommit följande reseberättelser, vilka är tillgängliga i
bibliotekets läsesal för intresserade:
Lindgren, R: Undersökningar rörande den
turbu-lenta omslagsmekanismen vid strömning i rör vid
Cambridge University och Max Plancks Institut för
Strömningsforskning. Stockholm 1956. 6 s.
Pleijel, G V: Solljus- och dagsforskning i USA
1954—1955. Stockholm 1956. 56 s., ill.
Ågren, B: Friluftsbad och simhallar i Tyskland
och Schweiz. Stockholm 1957. 19 s., 47 fig.
hänt inom tekniken
Kärnteknik vid CTH. Sedan CTH 1956 erhållit
en professur i matematisk fysik, ingår såväl
reaktorteori som det närstående ämnet teoretisk
kärnfysik i den ordinarie undervisningen.
Kursen i reaktorteori omfattar vissa delar av
kärnfysiken, vilka har omedelbara tillämpningar inom
reaktortekniken, såsom neutronens egenskaper och
reaktioner samt klyvningsprocessen. Vidare
behandlas neutroners diffusion och nedbromsning, metoder
för beräkning av neutronekonomin i heterogena
reaktorer m.m.
De mera allmänna delarna av kärnfysiken
behandlas i den kurs i kärnfysik, som sedan många år
tillbaka ges av professor Nils Ryde och som även
omfattar laborationer. Varje år ges vidare en kurs
i kärnkemi med laborationer av föreståndaren för
Atomkommitténs Institution för Kärnkemi vid CTH.
Den ordinarie undervisningen har förstärkts med
flera extra kurser i reaktorfrågor. Sålunda ger
konstruktionschefen vid AB Atomenergi, civilingenjör
Gösta Lindberg, en föreläsningsserie om 24 h i
reaktorkonstruktioner, varvid bl.a. behandlas
reaktorernas indelning ur kärnfysikaliska och
värmetekniska synpunkter. Principlösningar för
kraft-reaktorer genomgås, liksom konstruktiva
detaljproblem, särskilt sådana där avvikelser från
konventionella konstruktioner är betingade av
strålningsrisken. Till dessa föreläsningar har Asea och
Vattenfall bidragit med undervisningsmateriel. Vidare
genomgås hjälpmaskinerier för värmeuttag och
bränslebyten samt reaktormaterial, särskilt ur
hållfasthets- och beständighetssynpunkt.
Mycket av den osäkerhet som råder på hela
atomenergiområdet anses bero på obekantskapen med
den radioaktiva strålningen och dess verkningar.
Man har därför lagt stor vikt vid
strålskyddsfrågorna. En kurs i strålskyddsfysik, som omfattar 18 h,
ledes av laboratorn i medicinsk radiofysik vid
Göteborgs Universitet, fil. dr Sven Benner. Denna kurs,
som nyligen har börjat, omfattar bl.a. de biologiska
strålverkningarna, dosimetrins principer och
metodik, skydd av personal och omgivning mot
strålning samt metoder och instrument för
kontamine-ringskontroll, reaktorplaceringsfrågor m.m.
De senast nämnda kurserna pågår till den 6 april.
Efter påsk planeras ytterligare ett antal kurser. Det
blir först en kurs i reaktoranläggningars
instrumentering, omfattande 14 h, för vilken kurs
civilingenjör Allan Bergstedt, AB Atomenergi, har gjort upp
ett program. Denna kurs, som i första hand riktar
sig till elektriker med förkunskaper i kärnfysik,
kommer att omfatta valda delar av reaktordrift,
principer och detaljutformning av säkerhetssystem
samt annan utrustning för hela reaktoranläggningar.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
