Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 11 - Nya metoder - Tyger resistenta mot nedsmutsing, av SHl - Tillverkning av kornigt ammoniumnitrat, av SHl - Aktivtslamanläggning för enfamiljshus, av A G - Självstart för centrifugalpumpar, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya metoder
Tyger resistenta mot nedsmutsning
Man tror sig nu ha funnit ett sätt att göra tyger
resistenta mot vatten- eller oljeburen smuts. Det
består i impregnering med en emulsion av en inte
närmare beskriven organisk fluorförening. Det
behandlade tyget lär inte vätas av vare sig vatten
eller olja. Man kan använda metoden för bl.a.
herrkostymer, som då lär utmärkt stå emot
nedfläck-ning med t.ex. fruktsaft, ketchup, whisky, sås,
olivolja och majonnäs. Uppstår fläckar, kan de relativt
lätt tas bort.
Vid tygets behandling används en med vatten
utspädd emulsion. Fluorföreningen fixeras på tyget
genom upphettning 5—10 min till 105—150°C.
Behandlingen väntas kosta lika mycket som kemisk
tvätt en eller två gånger. Prov lär ha visat att
im-pregneringen i regel håller för kemisk tvätt upp till
fem gånger. Ingenting anges om behandlingens
inverkan på tygets känsel eller mjukhet (Chemical &
Engineering News 22 okt. 1956 s. 5196). SHl
Tillverkning av kornigt ammoniumnitrat
Vid en ny amerikansk metod för framställning av
kornigt ammoniumnitrat förs överhettad, vattenfri
ammoniak och förvärmd 57—58 %> salpetersyra in i
ett reaktionskärl (fig. 1). I detta bildas
ammoniumnitrat varvid värmeutvecklingen blir tillräcklig för
förångning av vattnet i syran. Nitratet och ångan
går därefter till ett separeringskärl från vars topp
ångan tas ut, medan smält nitrat förs vidare i
processen.
Ammoniumnitrat och ammoniak, som följer med
ångan, utvinns i en kylare och förs tillbaka i
processen. Det smälta, praktiskt taget vattenfria nitratet
sprutas in vid toppen av ett torn i vilket det möter
en uppåtgående luftström. Medan det faller nedåt
svalnar det och stelnar till kulor med önskad
diameter. Från kyltornet går kulorna på en transpor-
tör till en roterande kylare med dammavskiljare
och sedan till en sikt där för stora och för små
kulor skiljs bort. Slutligen pudras kulorna med
ki-selgur i en roterande trumma för att de inte skall
baka ihop sig under lagring. De för stora och för
små kulorna löses i vatten, och lösningen blandas
med den ingående salpetersyran.
Den erhållna produktens täthet uppges vara större
än vanligt kornigt ammoniumnitrats, dess
vattenhalt lär bli 0,2 °/o utan användning av torkar och
dess kvävehalt 33,5 %. Anläggningen ger 150 t/dygn
ammoniumnitrat av gödselkvalitet. För driften
behövs 25 kWh elenergi, 550 kg ånga och 10 m3
kylvatten per ton produkt. Utbytet av kväve, räknat
på ingående ammoniak och salpetersyra påstås bli
minst 96 °/o (Chemical & Engineering News 27 aug.
1956 s. 4192, 4194). SHl
Aktivtslamanläggning för enfamiljshus
På några ställen i USA prövas nu kommersiellt
tillverkade aktivtslamanläggningar, avsedda för
enstaka hus. Till en sådan anläggning leds alla slag
av hushållsavloppsvatten utom sådant från
köksavfallskvarnar. Avloppsvattnet luftas kontinuerligt
med en 75 W kompressor. Genom att det renade
vattnet används för vattenklosettspolning beräknas
vattenåtgången minskas med 50 %>.
Vid försök vid Purdue University i Lafayette,
Indiana, blev det renade vattnets biokemiska
syreförbrukning 20 mg/1 och halten löst syre 2,5—8,0 mg/1.
Utflödet är på grund av den uppnådda högre
reningsgraden bättre lämpat för infiltration i marken
än utflödet från den hittills för enfamiljshus
vanligen använda septiska tanken. Kostnaden för
reningsaggregatet uppskattas till ca 600 $ inklusive
montering (Sewage & Industrial Wastes okt. 1956
s. 1314). A G
Självstart för centrifugalpumpar
En enkel tillsats, som gör en centrifugalpump
självstartande utan tillrinningstryck, kan bestå av en
startbehållare (fig. 1) som första gången pumpen
sätts i gång fylls med vätska. Pumpen suger då
vätska från behållaren varvid trycket i denna
minskas och luft kommer in i den från sugledningen.
När all luft i denna samlats i kammaren, passerar
vätska genom ejektorn och drar med sig luften i
behållaren varigenom denna blir fylld med vätska
för nästa igångsättning. När pumpen stoppas töms
behållaren nämligen inte tack vare att häverten
från behållaren bryts av den klena återgångsledning
som förbinder tryck- och sugledningarna (British
Chemical Engineering okt. 1956 s. 332). SHl
Fig. 1. Framställning av kornigt ammoniumnitrat.
Fig. 1.
Centrifugalpump med
självstart.
224 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
