Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 11 - Mjukmagnetiska ferriter för ultrahögfrekvens, av Elmar Umblia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Hexagonala mjukmagnetiska ferrit ers låge
1 oxidsystemet MeO—BaO—Fe ,0?; W är 2 (Me,
Co)0 • BaO ■ 8 Fe.O„ Y är 2 MeO • 2 BaO ■ 6 FetOs och
Z är 2 (Me, Co)0 • 3 BaO ■ 12 FetOs. MeO är NiO,
FeO, MnO, ZnO eller MgO.
joner (oktaederplatser) och någon enstaka
Me2+-jon av fem syrejoner. Genom att stapla
dessa jonskikt på olika sätt erhåller man
fer-riter med olika enhetsceller och olika
egenskaper.
De hårdmagnetiska ferriterna i systemet MeO
—BaO—Fe203 besitter liksom BaO • 6
Fe„03-gruppen en enda preferensriktning för
magnetisk polarisation parallell med c-axeln. Hos de
nya materialen av typerna 2 (Me, Co)O • 3 BaO •
12 Fe203, 2 (Me, Co) 0 • BaO • 8 Fe203 och 2 MeO •
2 BaO • 6 Fe203 ligger däremot
preferensriktningen vinkelrätt mot c-axeln (fig. 1). Detta
anses bero på dessa ferriters säregna
kristall-anisotropiförhållanden, som tydligen orsakas
av deras speciella gitterbyggnad. Hos de två
första typerna tycks dessutom också
koboltjonernas närvaro spela en icke obetydlig roll.
Dessa besitter nämligen förmågan att skapa en
Tabell 1. Preliminära magnetiska data för
Ferroxplana-material
[-Mätt-nings-polari-sation-]
{+Mätt- nings- polari- sation+} vid 50 oe Gs [-Be-gvn-nelse-per-mea-bili-tet Frekvens, motsvarande-] {+Be- gvn- nelse- per- mea- bili- tet Fre- kvens, mot- sva- rande+} tg<5 = 0,06 MHz [-Curie-punkt-] {+Curie- punkt+} °C
CoO • FeO •
BaO • 8 Fe203 4 500 430
2 CoO • 3 BaO •
12 Fe203 3 500 9—10 ca 300 400
2 CoO • 2 BaO •
6 Fe203 2 900 340
2 MgO • 2 BaO •
6 Fe203 1 400 12 ca 150 300
NiZn-ferriter
för ultra-
kortvåg 2 500—1 200 20—7 50—150 300—585
viss orientering ("directional ordering") i
fer-ritgitter3.
Dessutom har det visat sig, att de
ifrågavarande ferriternas magnetiska moment
relativt lätt kan vridas i ett plan vinkelrätt mot
c-axeln, dvs. i basplanet. Detta förhållande
tyder på att de har mjukmagnetisk karaktär.
Egenskaper och användning
Strukturmässigt är ferriter ur systemet MeO
—BaO—Fe,03 liksom kända kubiska ferriter
ferrimagnetiska material enligt Néels teori4,
dvs. de inbördes likriktade magnetiska
momenten på tetraederplatserna ligger
antiparal-lellt mot de ävenledes inbördes likriktade
magnetiska momenten på oktaederplatserna så att
det yttre momentet är lika med differensen
mellan dessa två resultantmoment. Därför är
också mättningspolarisationen av samma
storleksordning för både hexagonala
bariumhal-tiga och kubiska ferriter.
Tillika har mjukmagnetiska hexagonala
ferriters magnetiska susceptibilitet och
följaktligen också begynnelsepermeabilitet visat sig
vara av ungefär samma storleksordning som
hos NiZn-ferriter för ultrakortvåg. Vid låg
magnetisk anisotropi i preferensplanet kan
under i övrigt jämförbara förhållanden
självfallet ett högre permeabilitetsvärde påräknas.
Mjukmagnetiska hexagonala ferriters kanske
mest betydelsefulla egenskap är att
ferromag-netisk resonans inträder hos dem vid ungefär
3—5 gånger så hög frekvens som hos kubiska
NiZn-ferriter för ultrakortvåg. Hos vissa
Ferroxplana-material märks t.ex. en påtaglig
minskning av permeabilitet först vid
frekvenser över 1 000 MHz, fastän förlustfaktorn stiger
till 0,06 redan vid en 2—3 gånger så låg
frekvens. Dessa ferriter tycks sålunda kunna
utgöra ett hittills saknat magnetiskt
kärnmaterial för spolar i ultrakortvågsapparater.
Tillverkning
Liksom andra ferriter tillverkas även
Ferroxplana-material på keramisk väg.
Utgångsmaterialen utgöres av motsvarande metalloxider
eller metallkarbonater. De ifrågavarande
ferriternas egendomliga
kristallanisotropiförhål-landen gör att tillverkningstekniska faktorer,
t.ex. utgångsmaterialens kornstorlek,
försin-tring, magnetisk orientering vid pressning,
sintringstid och sintringstemperatur, inverkar
på sintermaterialets egenskaper kanske i ännu
högre grad än hos andra ferritsorter.
Litteratur
1. Birks, J B: Magnetic spectra. Föredrag vid I.E.E.
Con-vention ön Ferrites, London 1956.
2. Jonker, G H m.fl.: Ferroxplaria, hexagonal
ferromagne-tic iron-oxide compounds for very high frequencies. Philips
Techn. Rev. 18 (1956/57) s. 145.
3. Wijn, H P m.fl.: Ordering in cobalt-ferrous ferrites.
Föredrag vid I.E.E. Convention ön Ferrites, London 1956.
4. Néel, L: Propriétes magnétiques des ferrites. Ann. Phys.
3 (1948) s. 137.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
