Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 12 - Krutraketmotorer och raketkrug, av Åke Håborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Fyrstegs krutraket för höghöjdsforskning
(NACA); maximifart 3 050 m/s, Mach-tal 10,4,
stighöjd 360 km, beräknad distans 800 km.
kade förbränningsegenskaper. Mycket talar för
att man nu har nått den praktiska gränsen för
vätskedrivmedlens prestationsförmåga3. Det är
dock sannolikt möjligt att laboratoriemässigt
öka energiinnehållet med något eller några
tiotal procent under de närmaste åren. Detta
kan åstadkommas dels genom bemästrande av
de ytterst svåra problem som sammanhänger
med införandet av nya
drivmedelskombinationer (fluorväte, rent väte, ozon etc.) vilka i
sig själva är oerhört farliga att handskas med,
dels genom inblandning av vissa
tillsatskemikalier, t.ex. borpolymerer, som påverkar
förbränningsförloppet. De vägar, som kan leda
till bättre verkningsgrad, innefattar
forskningen på bättre, framför allt mera värmehållfasta
material i brännkammaren, så att de nya
drivmedlens höga reaktionstemperatur kan
tillgodogöras bättre och omsättas i ökat utbyte av
kinetisk energi.
Förutsättningarna för att ytterligare
förbättra krutens prestationsförmåga och
egenskaper är goda3. Därför förvånar det inte att man
i USA under de senaste åren synes ha fått fram
krutsammansättningar med lika högt energi-
innehåll som de mera framträdande i praktiskt
bruk varande vätskedrivmedlen (specifik
impuls 210—240 kps/kg). Det synes dock rimligt
att räkna med att man för vissa ändamål kan
komma att utnyttja vätskekombinationer som
ger kanske 10—20 % högre energiinnehåll än
vid samma tidpunkt tillgängliga
krutsammansättningar.
Garantin för en säker och stabil förbränning
hos krutraketmotorn är under fältmässiga
driftförhållanden givetvis betydligt större än
motsvarande för en vätskeraketmotor,
beroende dels på avsaknaden av ett störningskänsligt
bränslesystem, dels på den hårda
tillverknings- och leveranskontroll som är nödvändig
och möjlig med en krutladdning av bestämd
typ och form. Sannolikheten för att
krutladdningen skall fungera på samma sätt som den
under utvecklingsprocessen gjort hundratals
gånger vid statiska provbränningar måste
betraktas som mycket god och
funktionssäkerheten kan därför jämföras med kanonens.
Drivmedelskostnader
Det är mycket svårt att erhålla några
tillförlitliga prisuppgifter på dessa produkter, men
det synes rimligt att räkna med att krutet per
kilogram är 3—10 gånger så dyrt som
vätskedrivmedlen. Med den omfattning som
tillverkningen av raketkrut tagit, framför allt i USA,
har emellertid tillverkningskostnaderna sjunkit
betydligt under de senaste två åren. Sålunda
uppger den stora amerikanska
gummikruttill-verkaren Phillips ett pris av 20 c per kps
impuls, inkluderande motor och krutladdning.
Fig. 4. Den amerikanska artilleriraketen "Little
John", en modernare version av "Honest John";
drivmedlet år troligen gjutet kolloidalt krut.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
