Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 12 - Beröm och tadel, av Curt Dahlgren - Prestationslönesystem måste övervakas, av Bertil von Alfthan - Vattenvårdslag i USA, av A G - Syntetiskt gummi i USA, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med rynkade ögonbryn och neddragna
mungipor och ser "snorkiga" ut.
Den kloka och livsbejakande människan
börjar själv med vänligheten och väntar inte att
den andra parten skall komma med en
invita-tion. Man gör bäst i att ta människorna som
de är, även om de genom sitt uppträdande
bevisar riktigheten av Mark Twain’s ord: "Om
du tar hand om en svältande hund och ger
honom mat, kommer han inte att bita dig.
Detta är den väsentliga skillnaden mellan en
människa och en hund." Ovänliga tankar är en
tung belastning och de hindrar mången gång
intellektet att arbeta för full maskin likasåväl
som de i övrigt försvårar ett effektivt arbete.
Vänligt uppträdande kan ändra på
uppfattningen hos ovänligt inställda människor och
ibland även lägga grund till bestående vänskap.
Vänlighet och hjälpsamhet måste dock liksom
andra mänskliga egenskaper styras av ett sunt
förnuft.
Prestationslönesystem måste övervakas. Av ett
större antal undersökta firmor i USA, vilka
till-lämpar prestationspremiering, har ca 60 %> på
förfrågan förklarat sig vara nöjda med resultaten
därav, medan 40 °/o uppgivit sig vara mer eller mindre
besvikna. H B Maynard har med anledning härav
analyserat resultaten samt utformat elva råd om
vad man bör iaktta för att icke låka ut för några
misslyckanden med prestationspremieringsplaner.
Riktlinjerna för prestationspremieringsplanen bör
fastläggas skriftligt. Många olika funktionärer —
driftingenjörer, kamerala chefer, driftchefer,
direktörer och fackföreningsfunktionärer — föreställer
sig ofta att de själva kan finna lösningarna på de
svårigheter, som framträder, när en premieplan icke
ger åsyftade resultat. De ser emellertid vanligen
saken ensidigt, och då uppstår lätt oklarheter, om
icke en klar grund är skriftligt framlagd.
Rationaliseringskompetensen är icke något medfött
hos människan. Man måste därför på lämpligt sätt
undervisa alla, som har med saken att göra.
Man bör endast anlita kompetenta och erfarna
ar-betsstudiespecialister. Det bör snarare gälla som en
befordran att bli förflyttad till en arbetsbyrå än att
bli förflyttad därifrån.
Metodstudiet får aldrig försummas. Många, som
företagit sig att söka tillämpa Taylors metoder, har
begått misstaget att lämna arbetsgestaltningen ur
sikte.
Det är viktigt att undervisa arbetarna i de nya
metoderna. Arbetarna påstår sig ofta vara ur stånd att
uppfylla de fastställda normerna. Har man då givit
efter på denna punkt, så börjar arbetarna snart att
själva tänka ut många metodförbättringar, med den
påföljden att normerna blir föråldrade.
Företagsledningen får ej fixera en
prestationspremiering utan att tillse att de fastställda normerna
är pålitliga.
Arbetsmetoderna skall fastläggas skriftligt.
Visserligen har man vanligen en klausul om att
metodförändringar berättigar till översyn av normerna, men
utan noggranna arbetsbeskrivningar är det i
praktiken svårt att tillämpa denna klausul.
Man bör alltid justera normerna så snart en
arbetsmetod förändrats. Att man underlåtit detta har
bragt flera prestationspremieringsplaner på fall än
någon annan orsak.
Varje avvikelse från en fastställd arbetsmetod
måste konstateras. Lönegestaltningen är icke ett
statistiskt utan ett dynamiskt problem, eftersom
förhållandena fortlöpande förändras.
Prestationslönesystemet skall omfatta så många
arbeten som möjligt. Om tidsavlönade och
prestationspremierade arbeten i stor mängd blandas med
varandra, blir tids- och lönekontrollen besvärlig;
när arbetarna vant sig vid de högre
prestationsförtjänsterna, bjuder det dem emot att utföra de lägre
betalade tidsavlönade arbetena.
Framgången med prestationslönesystemet beror på
ständig vaksamhet. En prestationslön är icke något,
som man kan införa och därefter lämna åt sitt öde.
Företagsledningen kan icke heller överlämna saken
åt några skrivbiträden. Bertil von Alfthan
Vattenvårdslag i USA. USA:s första
vattenvårdslag (1948) har ersatts av en ny lag av år 1956, som
ger myndigheterna ökade möjligheter att komma
till rätta med vattenföroreningsproblemet.
Forskning och utbildning skall stödjas. Till delstaternas
vattenvårdsverksamhet får beviljas bidrag med
sammanlagt tre miljoner dollar årligen under fem år.
Den federala regeringen får ökade lagliga
möjligheter att verka för minskning av föroreningen av
floder, som passerar genom flera delstater.
Statsbidrag till avloppsreningsverk i vissa samhällen får
beviljas med 50 M$/år under 10 år (Sewage &
In-dustrial Wastes aug. 1956 s. 1019). A G
Syntetiskt gummi i USA. Priset på naturgummi
steg under 1956 först från 29 till 56 ct/lb och var
vid årets slut ca 35 ct/lb. Orsaken härtill var
variationer i förhållandet mellan tillgång och efterfrågan.
Vidare påverkas gummipriset av fraktmarknaden
och av internationella kriser. Det syntetiska
buta-dien-stvrengummit GR-S har däremot ett stabilt
pris på ca 23 ct/lb.
För närvarande kan man i USA tillverka något
mer 1 Mt syntetiskt gummi, men
produktionsförmågan skall ökas med 50 %> på två år. En ökning
väntas sålunda under 1957, och tillverkningen anses
då kunna bli:
1957 1955
t t
GR-S .............. 856 400
Butylgummi ....... 90 000
100 000
Nitrilgummi ........ ........ 66 000 50 000
Av de olika gummityperna motsvarar GR-S
närmast naturgummi och används för allmänt bruk,
t.ex. till bildäck. Butylgummi har särskilt liten
genomsläpplighet för gaser och används främst som
innerslangar i bilringar. Då dessa i allt större
utsträckning görs slanglösa, avtar behovet av
butylgummi. På senaste tid har man emellertid av detta
framställt ett latex som kan användas för
tillverkning av däck (Tekn. T. 1957 s. 118). Neoprene och
nitrilgummi används för specialändamål, det senare
särskilt i kontakt med olja.
År 1948 fylldes USA:s behov till ca 60 °/o med
naturgummi; 1955 var dettas andel bara 40 %>, och
man tror att den 1960 skall ha minskat till 25—35 %>.
Samtidigt växer behovet av gummi i andra delar av
världen och ökningen kommer att bara till en liten
del täckas med syntetiskt gummi. Om ökningen av
naturgummiproduktionen inskränks till plantering
av träd som ger rikare avkastning, kan man inte
vänta avsättningssvårigheter för naturgummi inom de
närmaste åren (L T Work i British Chemical
Engineering nov. 1956 s. 385). SHl
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
