Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 12 - Tekniska högskolorna - K T H - TNC: 6. Ordproblem, av JW - Hänt inom tekniken - Jacob Wallenberg förste hedersledamot av IVA - Till ordförande i Matematikmaskinnämnden - Kraven på mätningsmannakompetens ändras?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
begärt entledigande från befattningen som
speciallärare i tillämpad byggnadsrätt från 2 oktober 1957
samt förordnat civilingenjör L Wahling att vara
speciallärare i byggnadshygien och sanitetsteknik från
1 mars 1957. Specialläraren i vattenkemi,
civilingenjör N Westberg är tjänstledig 9 februari—20 juni
1957, med civilingenjör Dag Torsten Berglund som
vikarie.
Civilingenjör G Arnberg har av överstyrelsen
beviljats tjänstledighet från befattningen som
biträdande lärare i läran om maskinelement 7 januari—
31 mars 1957, med civilingenjör S Lundgren som
vikarie. Biträdande läraren i tillämpad matematik
arkitekt B Sahlin är tjänstledig 7 januari—30
september 1957. Teknolog Ö Wetterqvist uppehåller
befattningen till viss del. Befattningen som
biträdande lärare i hållfasthetslära uppehälles av
civilingenjör E Sundström under tekn. lic. Lars Erik
Zachrisson beviljad tjänstledighet 9 februari—30
juni 1957. Ingenjör O Lindfelt uppehåller
befattningen som biträdande lärare i mekanisk teknologi
9 februari—30 juni 1957.
tnc
6. Ordproblem
122. År 1943 fick TNC ett brev vari frågades: "Var
går gränsen mellan skruv och bult?" Frågans
formulering visade att brevskrivaren ansåg skruv och
bult vara samordnade och — åtminstone i stort sett
— varandra uteslutande begrepp, så att en gräns
mellan dem kunde utpekas. Den diskussion som
följde gick också ut från denna förutsättning.
Resultatet av en rundfråga, kanske främst påverkat
av standardiseringsmännens önskemål, publicerades
i TNC 12 s. 17: "Med skruv bör i första hand
förstås en utvändigt gängad cylindrisk kropp, med
eller utan huvud, avsedd att skruvas in i godset i
ett av de föremål som den tjänar att förbinda. Med
bult bör däremot i första hand förstås en ogängad
eller utvändigt gängad cylindrisk kropp, med eller
utan huvud och, ifall den är gängad, avsedd att
förses med mutter."
I samband med denna gränsdragning nämndes
komplikationen att den cylindriska kroppens båda
ändar är gängade och att den ena är avsedd att
skruvas in i gods och den andra att förses med
mutter. Det angavs att i sådana fall benämningen
skruv föredras vid mindre och bult vid större
dimensioner.
En annan komplikation, som också nämndes,
föreligger när man t.ex. vid förrådshållning inte vet om
en gängad kropp kommer att bli använd som "skruv"
eller "bult". Detta kan alldeles i onödan vålla
bryderi vid namngivningen i förrådslistor och kataloger.
Frågan hur skruv och bult bör definieras har nu
tagits under förnyat övervägande. Diskussionen har
lett till att de två begreppen inte bör betraktas som
samordnade; de ligger så att säga inte i samma plan.
Skruv är någonting helt egenartat, bult är ett
begrepp som kan samordnas med pinne, stång, axel
m.m. Följande definitionsförslag har uppställts.
En skruv är en (i huvudsak) cylindrisk kropp,
främst kännetecknad av att den är utvändigt gängad.
Den kan vara med eller utan huvud, och gängningen
kan uppta en del eller delar av längden eller hela
längden. Skruvar användes för fästning eller
hopfogning och kan då förses med muttrar eller
skruvas in i gängade hål i andra föremål; andra
användningar är drivskruv i skruvväxel, skruv i
skruvpress, inställningsskruv o.d. —- Om kroppen inte
främst är kännetecknad av sin gängning utan är t.ex.
ett i ändarna gängat rör, en axel med gängad tapp,
bör den ej benämnas skruv utan gängat rör osv.
En bult är en långsträckt kropp, i regel med
(tämligen) konstant och grovt tvärsnitt. Den kan vara
med eller utan huvud, och i det typiska fallet är den
ogängad. Som exempel på användningen kan
nämnas ledbult, dvs. axeln i en ledgång. — Förses bulten
med gängning t.ex. i ena ändan kan den, om
utseendet eller användningen gör det önskvärt,
fortfarande kallas (gängad) bult.
Brev med kommentarer, påpekanden och ev.
uppslag bör adresseras till: TNC, Västerås. JW
hänt inom tekniken
Jacob Wallenberg förste hedersledamot av
IVA. Ingeniörsvetenskapsakademien har vid sin
ordinarie sammankomst den 6 mars 1957 till förste
hedersledamot utsett Jacob Wallenberg, vilken i sin
verksamhet kraftigt befordrat akademiens syften —
att främja den svenska industrin och
tillvaratagandet av landets naturtillgångar.
Till ordförande i Matematikmaskinnämnden
efter statssekreteraren i Försvarsdepartementet Olle
Karleby har K.M:t förordnat Stig Ekelöf, professor
i elektricitetslära och elektrisk mätteknik vid CTH.
Kraven på mätningsmannakompetens ändras!
För jorddelningsärenden och liknande
förrättningar i städer och samhällen föreskrivs, att
förrättningsmannen skall inneha
mätningsmannakompetens. Behörighet till befattning såsom mätningsman
i stad tillkommer, enligt lagen om
fastighetsbildning i stad, den, "som inom riket avlagt
lantmäteri-examen eller civilingenjörsexamen vid teknisk
högskolas avdelning för väg- och vattenbyggnad och
därjämte minst två år under sakkunnig ledning
utövat väl vitsordad praktisk verksamhet inom
fastighetsbildningsväsendet".
Till årets riksdag har Bengt Bengtsson i Göteborg
inlämnat en motion om att en utredning måtte
företas om ändring av villkoren för vinnande av
mätningsmannakompetens. Enligt motionen innebär
den rådande ordningen en misshushållning med
kvalificerad arbetskraft. Genom att undanröja
kravet på civilingenjörsexamen och i stället anordna
särskilda mätningsmannakurser för utbildning av
mätningstekniker, varigenom dessa skulle kunna
vinna behörighet, borde man. enligt motionären, kunna
inbespara betydande belopp och bättre hushålla
med de alltför fåtaliga väg- och vattenbyggarna.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
