Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 13 - Befolkningsdynamik och fastighetsteknik, av Gerhard Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med hänsyn till ägornas belägenhet och form,
vägnätets beskaffenhet osv., fig. 2.
Man måste nämligen komma ihåg, att den
nuvarande fastighetsstrukturen grundlagts under
helt andra förhållanden än dagens.
Överbefolkningsrisken var då överhängande. De stora
barnkullarna måste ha sysselsättning, men
industrin hade ännu inte nått någon större
utveckling. Folk var hänvisade till att antingen
emigrera eller stanna kvar i jordbruket och
fördela den jord som fanns odlad eller kunde
odlas upp. Det är naturligt, att följden skulle
bli en stark uppdelning av jordbruken, ofta
ända ner till att de bara kunde ge sina brukare
ett torftigt existensminimum.
I dag är existensminimum inte tillräckligt.
Även jordbrukarna kräver sin rättmätiga
standardhöjning. Men många fastigheter är för små
att ge någon större avkastning. Finns det då
inte tillräckligt med bisysselsättningar, blir
inkomsten låg. Dessutom måste jordbruk numera
kunna mekanisera sin drift för att följa med
i konkurrensen. Där har också småjordbruken
sämre möjligheter. En del små enheter har
säkerligen berättigande även i framtiden. Men
det är en allvarlig svaghet inom det svenska
jordbruket, att majoriteten av dessa företag
tillhör denna typ. Otvivelaktigt är det så, att
det behövs en stark sammanläggning till större
och bärkraftigare enheter. Och en sådan
sammanläggning kan bara åstadkommas, om
jordbruksbefolkningen minskar. Ur denna
synpunkt bör den pågående befolkningsrörelsen
leda till bättre fastigheter.
Det är emellertid därmed inte sagt, att
sammanläggningen automatiskt leder till en god
fastighetsstruktur. Det kan bli en planlös
sammanläggning, som bestäms mera av
tillfälligheter, brukarnas ekonomi osv. än av vad som
är bäst ur jordbrukssynpunkt, och
slutresultatet blir splittrade och olämpliga fastigheter. En
viss kontroll får nog därför anses nödvändig
på denna punkt.
Aktiva åtgärder
Det räcker inte bara med kontroll. Det måste
också till aktiva åtgärder. Och dessa åtgärder
måste gå längre än till att bara stimulera
sammanslagningar av fastigheter. Har vi jordbruk
med olämpliga, svårbrukade skiften i åker och
skog, med ägorna spridda på olika håll, med
ett dåligt och planlöst vägsystem osv. får man
inte några rationella företag genom att bara
slå ihop dem. Själva strukturen måste då först
förbättras från grunden. Inom stora delar av
vårt land är detta säkerligen nödvändigt.
Det är egentligen rätt självklart, att så är
fallet. Hela det nuvarande systemet har ju i
väsentliga delar bestämts av skiftena under
framför allt 1800-talet. Och även om man då
strävade efter en god utformning efter tidens
förhållanden, är det naturligt, att den har blivit
föråldrad under de kanske 100 år som gått
sedan dess. Stora uppodlingar har gjorts, de
ursprungliga fastigheterna har delats upp på
Fig. 2.
Fastighetsindelning
inom
skogsområde i
Västmanland, dalskogen är
upp-remsad i långa,
smala skiften
utan anknytning
till ett
lämpligt skogsvägssystem; omreg-lering kan
fordras för att
rationell skogsskötsel skall bli
möjlig.
ironi, att i de fall där avgörandena är svårast
att träffa, får de sina mest långtgående
verkningar. Det ökar landsbygdsplanerarens och
myndigheternas ansvar. Det understryker
också vikten av att vi skaffar oss sådana
kunskaper på området, att misstag om möjligt
undviks.
Förbättringar
Befolkningsdynamiken kan sålunda ställa oss
inför besvärliga planeringsproblem. Men det
finns också en positiv sida. Den sätter
fastighetsstrukturen i gungning och bereder i och
med det en jordmån för förbättringar. Och
sådana fordras i olika hänseenden.
Man kan säga att sådana förbättringar behövs
efter två linjer. Dels är våra jordbruk i
genomsnitt för små. Dels är de ofta dåligt utformade
283 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
