Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 13 - Befolkningsdynamik och fastighetsteknik, av Gerhard Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
olika sätt, vägar och diken har tillkommit och
ofta skurit sönder tidigare lämpliga fält.
Jordbrukstekniken har utvecklats. Bl.a. ställer ju
mekaniseringen helt andra krav på vägsystem,
fältform m.m. än hästdriften. Under sådana
förhållanden är det ganska givet att det
föreligger ett starkt behov av förbättringar av
fastighetsstrukturen.
Vi behöver därför på många ställen
efterföljare till de gamla skiftena, omregleringar som
kan ske snabbare och smidigare men som i
alla fall kan ge ett fullgott resultat. Det gäller
till att börja med att skapa ett effektivt och
ekonomiskt system av jordbruks- och
skogsvägar. Inom industrin spelar utformningen av
yttre och inre transporter en oerhörd roll.
Problemet är lika väsentligt i jordbruks- och
skogsbruksföretagen. I och med att vi har fått
mekaniserade transporter i jordbruket, i och
med att lastbilen håller på att erövra
skogsbruket som transportmedel har en systematisk
planläggning och upprustning av vägsystemet
blivit en nödvändighet. På grundval av detta
vägsystem och i direkt anslutning till detta bör
så utformas produktionsområden, som är
lämpliga för maskindrift och där bearbetning etc.
kan ske med minsta arbetskostnader.
Detta gäller i lika hög grad skogen som
jordbruket. I stora delar av vårt land försvåras för
närvarande en effektiv skogsskötsel av skogens
oerhörda söndersplittring och uppremsning på
smala skiften. Lika självklart som det är att en
industri i längden inte kan finna sig till rätta
i 100-åriga byggnader, är det, att jordbruket
kräver omläggningar i ett 100-årigt
fastighetssystem.
Även till sådana omläggningar kommer
säkerligen befolkningsutvecklingen att bli en mäktig
stimulator. Under trycket av omlagringarna i
bebyggelsestrukturen frigöres mark och kan
delvis omhändertagas av
rationaliseringsorganen, som i sin tur använder den för att
förstärka andra fastigheter. I samband med en
sådan nyfördelning aktualiseras också frågan,
om en mera genomgripande omreglering bör
ske. En viktig omständighet härvidlag är att
enligt vår erfarenhet ökar jordägarnas intresse
för omreglering av deras fastigheter starkt, om
de i samband med den också får möjlighet att
förvärva mera jord. Den jord, som frigöres
genom befolkningsutvecklingen, blir så att säga
den sprängkil, som bräcker sönder en olämplig
fastighetsstruktur. Får vi bara mer folk, som
kan arbeta på jordbruksplanering och en ny
Fig. 3. Exempel på omreglering inom en smålandsby; streckat område anger samma fastighet före och
efter reglering. De spridda, för brukning olämpliga skiftena har samlats till sammanhängande ägor
gru/t-perade kring ett planmässigt utbyggt vägsystem. Genom delägarnas medverkan kunde i detta fall
omregle-ringen i huvudsak slutföras inom loppet av en månad.
284 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
