Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 13 - Sveriges kraftförsörjning — aktuella problem, av Olle Gimstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 6. Byggnad av vattenkraftanläggningar.
Vattenkraft-tillgångar
Sveriges största outbvggda
vattenkrafttillgångar ligger i övre Norrland. Drygt hälften av den
nu producerade kraften kommer från mellersta
Norrland. Vi räknar nu med att den
utbyggnadsvärda vattenkraften motsvarar drygt 80 • 109
kWh normalårsproduktion. Härav skulle 1961
knappt hälften eller ca 38-10° kWh vara
utbyggd. Nu är som bekant omkring en tredjedel
utbyggd. Den totalt installerade effekten i
vattenkraftverk var vid årsskiftet 1956/57 ca
5 200 MW. Under utbyggnad är för närvarande
ett trettiotal anläggningar med en sammanlagd
installerad effekt av nära 2 000 MW, fig. 6.
En förutsättning för att vattenkraften
rationellt skall kunna utnyttjas är att vattenföringen
skall kunna anpassas till belastningen i största
möjliga utsträckning med hjälp av
regleringsmagasin. Vid årsskiftet 1956/57 uppgick den
totala magasinsvolymen i reglerade sjöar, fig. 7,
till drygt 30 000 milj. m3, motsvarande ett
maximalt energiinnehåll av ca 8,5 • 10° kWh.
Sjöregleringarnas bidrag till krafttillgången under
året utgör sålunda nära 1/3. Betraktar man
enbart vinterhalvåret, kommer 2/3 av
vattentillgången från sjömagasinen, då den naturliga
tillrinningen ger blott 1/3.
Den fortsatta vattenkraftutbyggnaden baseras
på ett ganska stort antal medelstora
anläggningar. Fram till 1965 kan man räkna med att
ett åttiotal anläggningar, inklusive utvidningar
av befintliga verk, av minst 10 MW effekt skall
behöva färdigställas, motsvarande ett
effekttillskott av storleksordningen 4 500 MW. Härav
skulle Vattenfallsstyrelsen åstadkomma ungefär
halva tillskottet med 16—17 utbyggnader med
en medelstorlek av omkring 120 MW, och de
icke statliga kraftföretagen omkring 60, vilkas
medeleffekt skulle vara omkring 40 MW. 30 à
40 kraftverksbyggen skulle behöva pågå
samtidigt. Detta blir ett hårt program att
genomföra, såväl för projektorerna som för byggarna.
Värmekraft
Den installerade effekten i värmekraftverk
utgör för närvarande ca 1 200 MW, varav
industrins mottrycksanläggningar svarar för ca
300 MW. Värmekraftproduktionen under olika
år varierar med vattenkrafttillgången, den har
de senaste två ogynnsamma åren varit över
2,5 • 10° kWh, eller 10 % av totalproduktionen.
Under normalt vattenår är den omkring 5 %,
fig. 8.
En nyhet inom värmekraftområdet är stora
gasturbinanläggningar. Dessa har låg
anläggningskostnad och snabb igångkörning och är
sålunda synnerligen lämpliga som
toppkraftverk. 1957—1959 torde ca 80 000 kW effekt
komma att installeras i gasturbinanläggningar.
Atomkraft
För den närmaste framtiden är den mest
aktuella användningen av atomenergin att vänta
inom området för värmeproduktion, framför allt
bostadsuppvärmning. Atomenergiutredningen
räknar med att Sverige före 1965 skulle få till
stånd 5—6 värmereaktorer i anläggningar för
bostadsuppvärmning eller industriellt bruk
(Tekn. T. 1956 s. 351). På längre sikt är det
emellertid för elproduktionen som
atomenergin kommer att få sin största betydelse för vårt
land.
Investeringsbehov —
finansieringsmöjligheter
Nuvarande utbyggnadsprogram för
kraftproduktionsanläggningar skulle
sammanfattningsvis betyda en under kommande två decennier
oförändrad utbyggnadstakt av vattenkraften,
motsvarande ca 2 • 10a kWh tillskott per år
(under 70-talet dock något minskande).
Atomkraftens utbyggnad skulle på allvar komma att öka
takten efter 1965 för att vid mitten av 70-talet
Fig. 7.
Års-reglerings-magasin; energiinnehållet beräknat för 75 °/o [-verkningsgrad.-]
{+verknings-
grad.+}
290 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
