Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 14 - Transitering av elkraft, av Bengt Nordström - Koppartråd, isolerad med bestrålad polyeten - Lätta och starka radarkåpor - Solens värmestrålning genom vindrutor - Polyetentillverkningen i USA - Skadeinsekter i spannmål dödas - Mätelektronik för Geofysiska Året, av DH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tuella vinster genom inflation, när
transite-ringsavgiften bestäms. Det naturliga är i
stället att till avgiften fogas en indexklausul som
skall ge kompensation för under
avtalsperioden inträffade kostnadsförändringar. Normalt
bör indexklausulen därvid endast korrigera
förändringar i drift- och underhållskostnader
men däremot inte för avskrivning, vilken ju
ej förändras för ledningsägaren under den
relativt korta transiteringsperioden. Genom
indexregleringen får transitören därigenom i
årskostnadshänseende samma fördelar som
om han själv ägt överföringen samtidigt som
ledningsägaren får täckning för sina faktiska
fördyringar.
Vilken avtalstid transiteringen bör omfatta är
vanligen föremål för ingående diskussioner.
För transitören föreligger önskemålet att
antingen transitera till en viss bestämd tidpunkt,
då han själv ämnar företa en nätförstärkning
som ersätter transiteringen eller också önskar
ban en ganska lång transiteringsperiod för en
obestämd framtid.
För ledningsägaren föreligger önskemålet att
få så lång period att han, med de avgifter som
fixerats, hinner avskriva tillräckligt mycket av
de investeringar som föranletts av
transiteringen i de fall, då ej investeringar redan från
början till fullo betalts, men å andra sidan blir
det för honom svårare ju längre
avtalsperioden sätts att prognosera om tillräckligt
utrymme finns i nätet för transiteringen samt att
bedöma skälig transiteringsavgift och
förlustersättning. I de fall då inte transitering önskas
endast till en viss fixerad tidpunkt, förefaller
praxisen peka på att avtalstiden bör väljas
mellan 10 och 20 år.
Koppartråd, isolerad med bestrålad polyeten,
som har relativt hög smältpunkt och goda elektriska
egenskaper, är nu tillgänglig i USA. Vid
tillverkningen behandlas polyetenisolerad tråd kontinuerligt
med katodstrålar. Produkten liknar Teflon-isolerad
tråd i många hänseenden och kostar hälften så
mycket.
Lätta och starka radarkåpor kan göras av
Da-cron-väv, impregnerad med klorsulfonerad polyeten
(Hypalon). Materialet sägs ha utmärkt resistens mot
solljus och atmosfären även under svåra
betingelser. Dess seghet är god även vid låg temperatur,
och det tål en vindstyrka på upp till 53 m/s.
Solens värmestrålning genom vindrutor kan
dämpas genom att man belägger glaset med ett
mycket tunt, genomsynligt guldskikt som påförs genom
destillation i vakuum.
Polyetentillverkningen i USA växte med 45 °/o
till 227 000 t under 1956, och 1957 väntas ett
tillskott på ca 180 000 t lågtryckspolyeten från de sju
nya fabriker som då sätts i gång.
Skadeinsekter i spannmål dödas med en
lämplig dos av katodstrålar utan att sädeskornens
grobarhet påverkas. Man låter ett tunt spannmålsskikt
kontinuerligt passera genom elektronstrålen.
Mätelektronik
för Geofysiska Året
621.396.969
Under det geofysiska året 1957/58 kommer en
avsevärd mängd mätningar att utföras, vilka
kräver speciell utrustning. Detta gäller särskilt
satellitprogrammet (Tekn. T. 1956 s. 641),
undersökningar i jonosfären med hjälp av raketer
och de oceanografiska undersökningarna.
Satellitprogrammet
Den första jordsatelliten blir en sfär med ca
50 cm diameter och vägande med utrustning
ca 10 kg. I varje satellit kommer att finnas en
identifieringssändare med 15 mW uteffekt samt
en fjärrmätanläggning med en sändare på ca
100 mW. Identifieringssändaren är en
kristallstyrd transistoroscillator. Den är batteridriven
och väger med batterier ca 360 g.
Fjärrmätanläggningen inkopplas på samma
antenn som identifieringssändaren på
kommando från en frågepuls från marken.
Sändaren användes samtidigt som lokaloscillator för
fjärrmätanläggningens mottagare.
Fjärrmätsän-daren sänder 30 s i taget, varefter ett relä åter
inkopplar identifieringssändaren till antennen.
Fjärrmätanläggningen med 14
silvercellbatte-rier väger ca 3 kg, och batterierna kan lämna
erforderlig effekt under sammanlagt 16 dvgn.
Identifieringssändarens och
fjärrmätanläggningens signaler uppfångas av markbaserade
antennanläggningar, var och en bestående av
Referat av D A Findlay’s uppsats i Electronics 1956 h. 12
s. 138.
Fig. 1. Antenner i en station för lokalisering av
satelliter genom fasjämförelse; Aj—.4, öst—väst-vinkel,
Aj—A3 öst—väst-vinkel 10° upplösning, A4—A5 nord—
sycl-vinkel, At—Ac nord—sy d-vinkel 10° upplösning,
A7 nord—syd-vinkel 60° upplösning.
313 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
