- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
318

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 14 - Nya metoder - Kväveoxider i avgaser, av SHl - Hållbara silveranoder, av SHl - Värmda gallerbottnar för destillationskolonner, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nya metoder

Kväveoxider i avgaser

Det är vät känt att kväveoxider är en mycket
skadlig luftförorening. Deras närvaro anses bl.a. vara
en nödvändig förutsättning för uppkomsten av Los
Angeles smog (Tekn. T. 1954 s. 1031; 1955 s. 475;
1956 s. 726). Dennas irriterande och
vegetationsska-dande verkan anses bero på ämnen av ännu okänd
natur, vilka bildas genom reaktion mellan kolväten
och ozon. Den senare uppstår sannolikt genom
ljusets inverkan på kvävedioxid.

Kväveoxid bildas vid alla förbränningsprocesser i
luft. Dess mängd beror på temperaturen och den
hastighet varmed förbränningsgaserna kyls; ju
högre den förra blir och ju snabbare kylningen är,
desto större blir avgasernas halt av kväveoxid.
Denna oxideras snabbt i luften till kvävedioxid. Vid
jämvikt får man följande halter av kväveoxid i luft:

Temperatur .......... °C 20 427 527 1 538

Kväveoxid ....... ml/ms < 0,001 0,3 2,0 3 700

Man har vid amerikanska undersökningar funnit
att halten kväveoxider, räknad som N02, i
avgaserna från bilmotorer är ca 4 ml/1 vid acceleration och
ca 1,5 ml/1 vid jämn körning; i rökgaser uppges den
vara 13—17 g/kg bränsle vid oljeeldning. Det anses
att 65—85 »/o av kväveoxiderna i luften kommer
från bilarnas avgaser och 15—35 °/o från industrins
eldstäder (jfr Tekn. T. 1954 s. 1031). Det synes
därför angeläget att man utarbetar metoder för
oskadliggörande av kväveoxiderna vid källan.

På grund av jämviktsförhållandena är katalytisk
sönderdelning av kväveoxiden en tänkbar metod
som möjligen kan användas för bilar därför att
mycket kort kontakttid bör räcka vid en punkt där
förbränningsgaserna lämnar cylindrarna. En
tillverkare av salpetersyra utnyttjar en sådan metod
för att minska avgasernas halt av kväveoxider. Då
katalysatorn, vars natur inte har meddelats, är
känslig för syre avlägsnas detta genom förbränning av
tillsatt jordgas.
En annan metod är katalytisk reduktion av
kväveoxid med väte, koloxid eller metan som alla finns
i bilarnas avgaser. Metanen får härvid först reagera
med vatten till koloxid och väte. Ammoniak är
också tänkbar som reduktionsmedel. Om kväveoxiden
inte lämpligen kan sönderdelas eller reduceras kan
man oxidera den med luft till kvävedioxid som
därefter absorberas. Denna metod är dock ekonomisk,
bara om absorptionshastigheten kan göras mycket
stor och absorptionsmedlet har stor kapacitet.

En katalytisk metod, som med framgång lär
användas vid en amerikansk salpetersyrafabrik, består
i blandning av avgaserna med en lämplig mängd
jordgas som sedan förbränns över en katalysator.
Som sådan kan man använda platina, rodium,
palladium och nickel. De heta förbränningsgaserna i
vilka kväveoxiderna reducerats går genom en
avgaspanna innan de släpps ut.

Mängden jordgas avpassas efter avgasernas syrehalt

Fig. 1. Strängpresscid silveranod med förtjockade
kanter, 75 mm bred, ca 6 mm tjock.

så att 5—10 %> bränsleöverskott erhålls.
Avgaserna skall vara ca 480°C när de träffar katalysatorn
och vid denna stiger deras temperatur till ca 870°C.
Trycket i katalysatorkammaren hålls vid 5,5—6
kp/cm2. Liknande apparater för behandling av andra
avgaser har konstruerats (W L Faith i Chemical
Engineering Progress aug. 1956 s. 342—344;
Chemical Engineering News 20 aug. 1956 s. 4096). SHl

Hållbara silveranoder

Vid försilvring med en silverplåt som anod uppstår
svårigheter genom att den löses ojämnt varigenom
små bitar ganska snart börjar lossna från dess
kanter och elektrolyten förorenas. Partiklarna kan
inneslutas i den utfällda beläggningen och göra denna
Skrovlig. Vidare växer strömtätheten vid anoden
när dennas yta minskas genom den relativt snabba
upplösningen av dess kanter. Denna ökning av
strömtätheten leder till polarisation.

Man har nu i Storbritannien börjat tillverka
sträng-pressade silveranoder med förtjockade kanter, dvs.
med ett hantelliknande tvärsnitt (fig. 1). Enligt
uppgift är de mycket bättre än plåtanoder därför att
de löses jämnare. Man har t.ex. funnit att om de
båda anodtyperna används under lika betingelser
tills bara 15 vikt-% av dem återstår är den nya
anodens yta tre gånger så stor som den gamla
anodens. Den förra typen lär dessutom ge jämnare
silverbeläggningar än den senare (Metal Industry
2 nov. 1956 s. 375). SHl

Värmda gallerbottnar
för destillationskolonner

En typ av bottnar för destillationskolonner, som
utvecklats inom petroleumindustrin, består av ett
antal parallella stavar med rektangulärt tvärsnitt,
lagda så att slitsar uppstår mellan dem (Tekn. T. 1952
s. 1058; 1957 s. 139). Dessa gallerbottnar är vanligen
mindre effektiva än klockbottnar, men de tillåter
mindre bottenavstånd och ger mindre tryckfall.
Därför blir kolonnhöjden för ett givet antal teoretiska
bottnar ungefär densamma för båda bottentyperna,
men tryckfallet blir mindre i gallerbottenkolonnen.

I en ny konstruktion har man ersatt stavarna med
rör i vilka ett värmeöverföringsmedium får
cirkulera. Härigenom kan ång- och vätskeströmmarnas
temperatur regleras jämnare och noggrannare än i
tidigare använda kolonner. För värmeöverföringen
kan man utnyttja t.ex. ånga eller Dowtherm. Räknat
på kolonntvärsnittet kan värmeövergångstal på upp
1 700 W/m2 °C uppnås. Hög viskositet hos vätskan

318 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free