Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 14 - Nya metoder - Värmda gallerbottnar för destillationskolonner, av SHl - Segmentpolymerer genom knådning, av SHl - Trumling med smält aluminiumoxid, av SHl - Framställning av klordioxid för massablekning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och avsättningar på bottnarna minskar
värmegenomgången men inte mer än hos värmda bottnar av
annan typ.
Den nya gallerbottentypen har hittills provats vid
vakuumdestillation av fettsyror. Dessa missfärgas
vid upphettning längre tid, och det är därför svårt
att erhålla ett färglöst destillat. Då 90 %> av
tillflödet skall avdestilleras, är värmetillförseln ett
svårlöst problem. Man har tidigare löst det genom
användning av med Dowtherm värmda, ihåliga
klockbottnar, men dessa är relativt dyra i
anskaffning och underhåll, och de ger 1,3—2,7 mb
tryckfall per botten.
Gallerbottnarna medger minskning av
kolonndiametern och ger bara ca 0,9 mb tryckfall per botten.
Investeringen för en utförd anläggning blev 20—
25 o/o mindre än för en lika stor apparat med ihåliga
klockbottnar, och under ett års drift har
underhållskostnaden för gallerbottenkolonnen varit obetydlig.
Tryckfallet i bela kolonnen med droppfångare är
4—5 mb. Temperaturen kan hållas så låg som
möjligt i hela kolonnen genom att värme tillförs just
där det behövs. Den är högst 250°C vid 8—9 mb
tryck vid kolonnbottnen (Chemical & Engineering
juli 1956 s. 238, 240). SHl
Segmentpolymerer genom knådning
Vid masticering (kall nedbrytning) av naturgummi
slits gummimolekyler sönder genom mekanisk
påverkan. De fria radikaler som härvid bildas
reagerar med syre i luften varigenom en återförening
av dem hindras. Man kan emellertid vänta att
radikalerna kan initiera polymerisation av
vinylmono-merer, och det har också visat sig vara fallet för
t.ex. metylmetakrylat, metakrylsyra, akrylamid,
2-vinylpyridin och kloropren.
Dessa monomerer har polymeriserats var för sig
eller tillsammans i gummi som först fått svälla i
dem och sedan masticerats. Man får härvid
segmentpolymerer (Tekn. T. 1955 s. 1016) som är
sam-polymerisat av vinylmonomeren och gummit.
Sönderslitning av molekyler genom mekanisk
bearbetning kan emellertid ske även i icke-elastiska
polymerer, om dessa bringas i ett visköst,
gummi-liknande tillstånd genom mjukning med den
mono-mer som skall ingå i sampolymerisatet.
Masticering är därför ett allmänt användbart sätt att
tillverka sampolymerisat, och den tycks kunna ge nya
polymerer som inte kan erhållas på annat sätt.
Vid metodens genomförande får inga
föroreningar, som reagerar med de fria radikalerna, t.ex. syre,
vara närvarande. Ett sätt att undvika luftens
inverkan synes vara användning av en
strängsprutnings-maskin, där bearbetningen sker med en skruv som
arbetar i en sluten cylinder (Chemical & Engineering
News 25 juni 1956 s. 3014). SHl
Trumling med smält aluminiumoxid
I och med att man började använda flisor av smält
aluminiumoxid som slipmedel vid trumling kunde
man reglera denna redan länge använda, billiga
process så att en bestämd radie för rundningen av
arbetsstyckenas hörn erhölls. Vidare arbetar
slipmedlet snabbt.
Aluminiumoxidflisorna hade emellertid till för
några år sedan flera nackdelar. De var nämligen porösa
och gick lätt sönder varigenom det var omöjligt att
reglera deras storlek. Man kunde därför inte
behandla precisionsdetaljer tillfredsställande, i
synnerhet om de hade bottenhål. Vidare impregnerades
arbetsstycken med aluminiumoxid vilket inverkade
ogynnsamt vid efterföljande arbeten, såsom
lödning och svetsning.
Vid all precisionstrumling används en vätska,
innehållande vissa kemikalier vilkas natur i regel
hemlighålls. Tillsatserna skall skydda arbetsstyckena
mot korrosion och impregnering med
aluminiumoxid samt hålla slipstoftet i suspension och
slipmedlet rent och skarpt. Många tillsatser innehåller
också något finkornigt slipmedel som minskar
behandlingstiden.
Man framställer nu bättre slipmedel genom att
använda de inre delarna av aluminiumoxidgöten
och reglera oxidens kristallstruktur. Vidare
tillverkas flisorna med lämplig rundning, stor
hållfasthet och rätta dimensioner. Med blandningar av olika
stora flisor lär man kunna slutbehandla
arbetsstyckena i trumman utan byte av slipmedel. Endast
kemikalietillsatsen måste bytas.
Genom trumling kan man inte bara ta bort
glödskal och grader samt finbearbeta utan också
polera till en ytfinhet som ofta inte kan uppnås med
stålkulor. Samma flisor kan användas för alla dessa
ändamål tillsammans med lämpliga tillsatser.
Endast ett fåtal slag av delar, t.ex. små kugghjul med
höga kuggar, kan inte behandlas med
aluminium-oxidflisor.
Det nyaste på området är flisor gjorda av
alumi-niumoxidpulver, bundet med kvarts eller granat. Då
bindemedlet inte skär fordras i allmänhet längre
trumlingstid med bundna flisor. Dessa tillverkas nu
också i triangulär form med två parallella sidor. De
skär nästan dubbelt så snabbt som flisor av smält
oxid men nöts också ned mycket fortare. De kan
inte användas för polering. Man håller på att
utveckla kulor av bunden aluminiumoxid med finare
struktur än hos de triangulära flisorna. De kan
därigenom ge större ytfinhet, men de skär mycket
långsammare (W E Brandt i Metal Progress juli 1956
s. 88—90). SHl
Framställning av klordioxid för massablekning
Enligt en ny amerikansk metod lär man kunna
erhålla 97 °/o utbyte av klordioxid vid reduktion av
natriumklorat med svaveldioxid (jfr Tekn. T. 1954
s. 28). Dessutom blir den erhållna gasens klorhalt
lägre än vid tidigare använda processer.
Grundreaktionen är
2 NaClOa + S02 + H2S04—» 2 C102 + 2 NaHSO,
Störande sidreaktioner är
2 NaC10s + 5 S02 + 4 H„0 —► CL + NaHSO, + 3 H2S04
NaC103 + 3 S02 + 3 H20 —► NaCl + 3 H2S04
De sistnämnda reaktionerna tycks man nästan
fullständigt kunna undvika vid den nya metoden.
En koncentrerad förrådslösning av natriumklorat
späds ut med vatten och matas in i reaktionskärlet
tillsammans med så mycket svavelsyra att dennas
koncentration i reaktionsblandningen hålls vid 4
—4,5 mol/1. Det nya i processen är att man
dessutom sätter till natriumkloridlösning till en
koncentration av 0,05—0,025 mol/1 NaCl. Svaveldioxid
utspädd med luft till en halt av 10 °/o S02 leds in vid
reaktionskärlets botten.
Avfallslösning rinner kontinuerligt bort från
kärlets topp. Den bildade klordioxiden lämnar
reaktionskärlet, utspädd med den tillsammans med
svaveldioxiden införda luften. Det är lämpligt att hålla
klordioxidens partialtryck vid ca 160 mb. Den kan
då absorberas i vatten av 5°C till en lösning,
hållande ca 8 g/1 C102. Denna kan utan risk lagras.
Beduktionsreaktionen är exoterm, och man måste
319 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
