Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 14 - Andras erfarenheter - Miniatyrisering av transformatorer, av Rolf Gezelius - Perättiksyra ger epoxiföreningar, av SHl - Termometerfickors temperaturtröghet, av SHl - Membranfilter vid avloppsanalyser, av A G - Härdbar silver-magnesium-nickellegering, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid upp till 200°C utan att förändras kemiskt.
Värmeöverföringsförmågan är god beroende på den
låga viskositeten och man kan med fördel använda
relativt lättflyktiga fluorföreningar för
återflödes-kylning i slutet system. Man har vid jämförelser i
provtransformatorer funnit maximala
temperaturdifferenser mellan lindning och hölje av 20°C vid
fluorföreningar mot 85°C vid transformatorolja.
Dessa värden gäller för en 500 VA transformator
vid 400 Hz och en förlusteffekt av 60 W. För ait
ytterligare öka värmeavledningen har man lagt in
särskilda ledningsplattor av koppar mellan
lindning och hölje samt dessutom monterat hela
transformatorn på ett värmeledande underlag. De mera
lättflyktiga fluorföreningarna ger bästa
värmeavledningen eftersom man utnyttjar
ångbildningsvärmet för kylningen, men de för med sig vissa problem
i fråga om trycktäthet och trycksäkerhet hos
transformatorhöljet (Proceedings of the IRE april 1956
s. 515). Rolf Gezelius
Perättiksyra ger epoxiföreningar
Vid framställning av ättiksyra genom oxidation av
acetaldehyd bildas perättiksyra som mellanprodukt
enligt formeln
CH3CHO + 02 —* CH3COOOH
Oxidationen utförs med syre vid en lämplig
katalysator och 0°C. I USA har man nu utarbetat ett
förfarande vid vilket oxidationen stoppas vid en sådan
tidpunkt att perättiksyra erhålls. Denna kan bringas
att reagera med många olefiner till epoxider t.ex.
enligt
O
/\
H2C = CH2 + CH3COOOH —> H2C—CH„ + CH3COOH
Som slutprodukter får man alltså epoxider och
ättiksyra, den senare i samma mängd som om
acet-aldehyden direkt oxiderats till syra. Metoden
medger därför billig framställning av många
epoxiföreningar av vilka flera tidigare inte alls var
tillgängliga. Hittills tillverkar man i halvstor skala ett antal
högre epoxider, såsom 2,3-diisobutylenoxid,
styrenoxid och vinylcyklohexendioxid.
De nya kemikalierna väntas få användning vid
framställning av mjukningsmedel, plaster,
lackhart-ser, luktämnen och för andra, ännu oupptäckta
industriella ändamål (Chemical & Engineering News
23 april 1956 s. 2064). SHl
Termometerfickors temperaturtröghet
Vid användning av kvicksilvertermometrar är
termometerfickan vanligen fylld med olja. Man har
undersökt termometerutslagets beroende av
oljemängden i termometerfickan och har därvid använt
sådana av krom-nickel-molybden-stål (18 °/o Cr,
10 %> Ni, 2,5 °/o Mo) och av kolstål med 18 mm
inre diameter. De sänktes ned i en termostat fylld
med glycerol med 150°C temperatur. Den del av
dem som stack upp över badets yta var isolerad
med asbest. Man iakttog termometerutslagets
ändring med tiden efter nedsänkningen (fig. 1). Ett
försök gjordes också med ett termoelement fastlött
i den tomma termometerfickans botten.
Av praktisk betydelse är att termometerns
felvisning avtar med oljemängden. Den blir minst om
oljan nätt och jämnt omsluter termometerkulan.
När fickan var full uppstod 40°C felvisning. Bästa
resultat erhölls emellertid, när man i stället för olja
använde Woods metall (50 %> Bi, 25 °/o Pb, 12,5 °/o
Tid
Fig. 1. Termometerutslag i en ficka av
krom-nickel-molybclenstål med isolerad ytterdel; a termostat, b
termoelement, c, d, e och f kvicksilvertermometer i
resp. Woods metall, 5, 30 och 42 ml olja.
Sn, 12,5 °/o Cd). I detta fall är termometerutslaget
oberoende av mängden metall. Visserligen kan
termometern inte sättas ned eller tas upp förrän
metallen smält (vid ca 70°C), men termometern trycks
inte sönder när metallen stelnar.
Vid användning av en trängre termometerficka
(10 mm inre diameter) blev termometerns
felvisning mindre. Försök med en tjockväggig
termometerficka av kolstål visade att felet kan bli
mindre utan olja än med för mycket (L Piatti & W
Marti i Chemie-Ingenieur-Technik juli 1956 s. 473
—475). SHl
Membranfilter vid avloppsanalyser
Torrsubstanshalten i avloppsvatten och aktivt siam
kan bestämmas med membranfilter. Vid försök med
aktivt siam användes 25 och 50 ml prov. Membranet
med föroreningarna torkades 1 b vid 40°C och fick
därefter stå 15 minuter före vägningen. Vid 20
försök blev avvikelsen från medelvärdet mestadels
mindre än 1,6 °/o. Resultatet var bättre än det som
erhölls vid parallellförsök enligt den i "Standard
Methods" angivna konventionella metoden, för
vilken 10 °/o avvikelse uppges vara normal.
Membran-filtermetoden ger snabbare resultat men är
kostsammare vid nuvarande höga membranpris och
anses därför ej komma att mera allmänt användas
vid rutinanalyser av avloppsvatten men däremot
väl vid forskningsarbeten (R S Engelbrecht &
R E McKinney i Sewage & Industrial Wastes nov.
1956 s. 1321). A G
Härdbar silver-magnesium-nickellegering
En numera tillgänglig
silver-magnesium-nickellegering är i mjukt tillstånd lättbearbetad och kan
formas genom prägling, dragning, tryckning eller andra
förfaranden, vanligen utan mellanglödgning. När en
sådan är nödvändig, kan den bestå i upphettning
15—30 min i luft till 370°C eller till högre
temperatur i syrefri atmosfär.
Legeringen kan mjuk- eller hårdlödas och härdas
irreversibelt genom upphettning i luft till 650—
800°C, varvid tid och temperatur beror på
arbetsstyckets godstjocklek. Hårdhetsökningen beror på
oxidation. Det härdade materialet mjuknar inte vid
upphettning och har stor kryphållfasthet. Dess
egenskaper uppges likna hårdvalsat myntsilvers. Vid
förhöjd temperatur är dock den nya legeringens
hållfasthet avsevärt större än hårdvalsad
silver-kopparlegerings.
322 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
