Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 14 - Hänt inom tekniken - Markundersöknings- och malmletningskongress - Tjeckoslovakisk maskin- och apparatutställning - Nya tidskrifter - TNC: 7. Ordproblem, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ständiga sekretariat i Haag. Carel van Bylandtlaan
30. President i föreningen är bergsingenjör Helmer
Hedström, Stockholm.
Tjeckoslovakisk maskin- och
apparatutställning. Tredje Tjeckoslovakiska Utställningen av
Verkstadsprodukter anordnas den 1—22 september
1957 i Brno.
Nya tidskrifter. "Arkitektur’’ heter den i år nve
arvtagaren efter danska "Arkitekten, Månedshæfte".
"Arkitektur" skall i huvudsak presentera danska
arbeten och för att ge utländska arkitekter ett så
fylligt intryck som möjligt av dansk arkitektur serverar
man alla bildtexter även på engelska. Som ett
exempel på hur redaktionen ser på sin uppgift må
följande anföras ur dess anmälan i tidskriften: "Det er
ikke teknikken, man skat til livs. Det er heller ikke
århundredskiftets pittoreske idealer, der skal
frem-manes på ny. Det er teknikken der skal anvendes
som et værktøj, hvor arbejdets mål er en
sammen-arbejdning af praktiske og æstetiske krav — med
en klar arkitektonisk hensigt.
Det er heldigvis månge eksempler på, at teknikken
går frem hånd i hånd med skaberglæden.
Usyste-matisk vil vi i dette blad bringe sådanne eksempler.
Men vi vil hverken være dommere eller skønsmænd
i arkitektoniske anliggender. ,
Arkitekturhistorie og teori og også den bildende
kunst spiller en stor rolle for förståelsen af den
aktuelle situation, hvori arkitekturen befinner sig.
Derför vil læserne jævnlig møde artikler af denne
type."
"Arkitektur" utkommer med 6 häften per år och
kostar i prenumeration 48 dkr/år. Förlag är
Arkitektens Forlag, Bredgade 66, Köpenhamn K.
Redaktör är Poul Erik Skriver och redaktionssekreterare
Ruth Stilling.
"Motorteknik" är det nya namnet på tidskriften
"Teknisk Information"s edition Motorteknik, som
nu är en självständig tidskrift med den förre
redaktionssekreteraren, ingenjör Björn-Ivar Bergman,
Grundläggarvägen 15, Stockholm-Bromma, som
utgivare och redaktör. Riktlinjerna för redigeringen
skall bli oförändrade.
"Technology", med underrubriken "Monthly
re-view of training and education for industry", är en
allmän teknisk månadstidskrift som Times i
London har börjat utge. För att medverka till en
lindring av den svåra teknikerbristen skall tidskriften
bl.a. vara ett forum där industrins män skall få
komma till tals med dem som utformar och
genomför undervisningsprogrammet. Tidskriften skall
hjälpa till med att klargöra vad industrin väntar sig
av undervisningen och vad som fattas. Även den
vetenskapliga sidan och de som utövar lärarens
kall skall få komma till tals i tidskriftens spalter.
Tidskriften skall vidare allmänt redogöra för
framsteg och möjligheter inom teknikens olika
branscher samt ånge var behovet av goda förmågor är
störst.
"Technology" erbjuder en intressant läsning för
tekniskt intresserade av olika åldrar. Dess typografi
och utstyrsel i övrigt påminner om de klassiska
tyska "Illustrierte". Tidskriften kostar i
prenumeration 14 sh/år.
"Index of Technical Articles", "lota", är en ny,
månatligen utkommande förteckning över uppsatser
vilka månaden före utgivningsmånaden ingått i det
halva tusental tekniska tidskrifter som utkommer
i Storbritannien. Uppgifterna om uppsatserna är
ordnade efter ett modifierat UDK-system och
omfattar uppsatsrubrik, författarnamn, namn, band,
nummer och datum på den tidskrift där uppsatsen
ingått samt — om rubriken inte tydligt nog
klargör innehållet — en kort "underrubrik". Varje häfte
av "lota" innehåller dessutom ett alfabetiskt
för-fattarregister och en alfabetisk förteckning över
klassificeringsgrupperna. Det första utkomna
häftets huvudregister omfattar icke mindre än 103 s.
"lota" utges av lota Services Ltd., 38 Farringdon
Street, London EC 4. Den kostar i prenumeration
6 £ 6 sh. per år.
/tnc
7. Ordproblem
123. I "Benämningar och beteckningar inom
hållfasthetsläran", TNC 8, definieras termen
hålkants-tryck på följande sätt: medelspänning i nit- och
bultförband beräknad som kvoten av total överförd
kraft och den i kraftriktningen projicerade
(ursprungliga) anliggningsytan på en angiven del av
nit- eller bultskaftet. Det är alltså fråga om trycket
från en kraft som angriper vinkelrätt mot nit- eller
bultaxeln.
Det tryck som i ett skruvförband förefinnes i
anliggningsytan mellan ett skruvhuvud eller en mutter
och underliggande konstruktionsdel går inom vissa
företag också under namnet "hålkantstryck". Här
är det fråga om trycket från en axiell kraft, och
det måste medges att termen i och för sig är lika
berättigad för detta begrepp som för det i TNC 8
avsedda. Då det givetvis är olämpligt att använda
samma ord i två så närliggande betydelser har TNC
tillfrågats om vilken term man i stället skulle kunna
använda för detta sistnämnda fall. I diskussionen
härom har flera förslag framställts.
Mot ett av förslagen, "anliggningstryck", kan
invändas att trycket i båda de här beskrivna fallen,
och alla andra fall där yta tryckes mot yta, kan
kallas anliggningstryck. Termen "åtdragningstryck"
leder tanken riktigt till en axiellt verkande kraft,
men den syftar endast på det genom skruvens eller
mutterns åtdragning uppkomna initialtrycket. Skulle
trycket bli större än detta är termen ej så lämplig.
"Ringtryck" skulle syfta på de (i stort sett)
ringformiga ytor på vilka trycket verkar, men fråga
är om inte tanken lätt kan missledas åt annat håll.
"Flänstryck" syftar på att skruvhuvudets och
mutterns tryckytor i princip är flänsytor, till skillnad
från skaftytorna. Andra förslag som framställts är
"upplagstryck", "skruvtryck", "plantryck".
124. I årets TNC-spalt nr 5 sades "formgivning"
innebära en fantasiens, ritpennans, penselns
verksamhet. Det avsågs därmed inte att formgivning
också skulle innebära färg(val). Det engelska ordet
"design" kan däremot också syfta på produktens
färg och ytbeskaffenhet. TNC har tillfrågats om
man av denna anledning inte bör använda ordet
"design" i svenskan när man avser hela det
begreppskomplex som det engelska ordet är uttryck
för. Att uppmuntra till användning av ett så
främ-lingsartat lånord är givetvis oförenligt med TNC:s
principer. I regel räcker det att säga formgivning
även om man låter färgen komma med på ett hörn,
327 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
