Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 15 - Storflygplats på en urbergsplatå? av Carl Hugo Johansson - Nya metoder - Torvkemisk prospektering, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 1. Uppskattade kostnader för en
flygplats vid Rydbo
Mkr.
Markförvärv*, 2 000 kr/ha, 500 ha ............1
Sprängning, utlastning och packning av
sprängsten, 16 kr/m3, 5 milj. m3 ....... 80
Beläggning av landnings- och
rullningsbanor, 35 kr/m2, 0,57 milj. m2.......... 20
Beläggning av stations- och
hangarområde, 35 kr/m2, 0,40 milj. m2........ 14
Hårdgörning av sidremsor, 20 kr/m2,
0,30 milj. m2.......................... 6
Avjämning av fria stråkytor, 5 kr/m2,
1,20 milj. m2 ......................... 6
Betongtunnel för järnväg, 500 m ........ 1 127
Byggnader ........................................................26
Vatten och avlopp ..........................................3
Vägar och parkeringsplatser ........................2
Teleinstallation och landningshjälpmedel 7
Belysning ..........................................................5
Fordon, maskiner och redskap....................3
Oförutsett ..........................................................18 38
Summa 192
* Skogsmarksvärde inklusive glesbebyggelsetillägg.
huvudstråket kräver sprängning av 1,6 milj.
m3 fast berg och utfyllnad av 3,4 milj. m3.
Tvärstråket har lagts med 1 % lutning från
huvudbanan mot SSO. Det kräver en
sprängning av 3,1 milj. m3 fast berg och utfyllnad av
1,1 milj. m3. För uppställningsplatsen med
0,4 milj. m2 och en maximal lutning av 1%
är sprängningen obetydlig men
utfyllnadsvolymen uppgår till 3,5 milj. m3. Detta ger en
sprängning av ca 5 milj. m3 fast berg och
utfyllnad av 8 milj. m3, men det är sannolikt att
dessa volymer kan minskas med 10 % eller
mera genom noggrannare studier av
förutsättningarna för banornas placering. Kartan visar
att det återstående området SV om banorna
och uppställningsplatsen omfattande något
mer än 100 ha bildar en ganska jämn platå som
ger god byggnadsmark för verkstäder och
administrationsbyggnader och där
parkeringsplatser kan ordnas utan stor kostnad.
De angivna siffrorna, tabell 1, är tämligen
grova överslagsvärden, men torde ge ett
tillräckligt underlag för bedömning av
projektets tekniska omfattning och den ekonomiska
storleksordningen. Vid uppskattning av
kostnaderna för sprängning och ytbeläggning har
jag haft förmånen att samråda med flera
framstående anläggningstekniker och slutsumman
127 Mkr. torde snarast vara för hög.
Kostnader för byggnader, vatten, avlopp, belysning
m.m. anges med utgångspunkt från värdena i
Skå-Edeby-utredningen. Vid en jämförelse av
slutsumman 194 Mkr. med kostnaden för andra
alternativ bör hänsyn tas till den extra
kostnad som dessa kräver för ny tillfartsväg.
Tiden som fordras för arbetets genomförande
beror i hög grad på den investering som kan
göras i maskinutrustning. För att arbetet skall
kunna genomföras på två år torde det sålunda
vara nödvändigt att anskaffa maskiner för
utlastning och transport för 10—12 Mkr.
nya metoder
Torvkemisk prospektering
Inom Otanmäki-området i Finland finns stora
förekomster av titan- och vanadinförande järnmalmer
(Tekn.T. 1955 s. 414; 1956 s. 404). Anslutna till
huvudmalmen finns en grupp malmer som ligger
under torvmossar. Flera av dem, särskilt Malmisuo
och Vorokas, är grundligt undersökta genom
geofysiska mätningar och borrningar.
Man har nu tagit prov av torven ovan malmerna
och analyserat torvaskan spektrometriskt för att
undersöka om man av resultaten kan få en bild av
malmens läge under torven. Denna metod, som
kallats torvkemisk prospektering, kan, om den visar
sig tillräckligt pålitlig, ge resultat mycket snabbare
och billigare än hittills använda
prospekterings-metoder.
Det viktigaste resultatet av jämförelsen av
torv-analyserna med den tidigare utförda
undersökningen är att de flesta viktiga elementen i malmerna
förekommer i onormalt hög koncentration i
torvaskan mitt över de ställen där malmen går i dagen.
Detta gäller även om det mellan torven och berget
ligger ett lager av grus, morän eller strandsand med
upp till 12 m tjocklek.
Man har funnit att pålitliga resultat inte kan
erhållas med torvprov tagna antingen bara i mossens
yta eller bara i dess botten. En kombination av
yt-och bottenprov ger inte nämnvärt bättre resultat.
Bäst är att ta flera prov från olika djup vid varje
provtagningsställe.
Om torvlagret är högst 0,5 m tjockt, bör man ta
tre prov på lika stora avstånd från varandra i
djupled. Minst tre prov behövs nämligen för att man
skall kunna avgöra på vad sätt ett aktuellt element
förekommer. I ett fall orsakade t.ex. titan i
strandsand på berggrunden ett utslag endast hos
bottenprovet, medan en malm visat sig ge ett maximum
som stiger upp genom torvlagret. I ett 1 m tjockt
torvskikt bör man ta 3—1 prov på olika djup;
detsamma gäller för 1,5—2,0 m tjocklek. I ännu
tjockare skikt bör prov tas på 0,5 m avstånd från
varandra i djupled.
Olika element tycks vandra på olika sätt i torven
bort från malmen i den riktning som mossen sluttar.
Därför måste provtagningspunkternas höjd
bestämmas för att analysresultaten skall kunna tydas.
Vidare är pH-bestämningar ett gott komplement till
torvanalyserna. Torvens askhalt är också av
betydelse, särskilt om man vill beräkna ett elements
halt i torrsubstansen.
Då åtminstone vissa element, t.ex. vanadin och
titan, koncentreras i torvskiktet mitt över
malm-förekomsterna och dessa oftast har liten
utsträckning i berggrundens yta, uppnås det pålitligaste
resultatet om provtagningspunkterna placeras tätt.
Eftersom man måste ta flera prov i varje punkt,
blir undersökningsmaterialet lätt mycket stort.
Därför är spektrografisk analys lämplig, då den är
snabb och tillåter samtidig bestämning av flera
element.
331 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
