Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 15 - Nya metoder - Torvkemisk prospektering, av SHl - Scintillationsspektrometri för aktiveringsanalytisk bestämning av koppar och mangan - Rostning av zinkmalm i fluidiserad bädd, av SHl - Bilder genom böjlig glasledning, av SHl - Skarvning av polyetenrör genom motståndssvetsning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trots den omfattande provtagningen är torvkemisk
prospektering billig i jämförelse med många andra
malmletningsmetoder. Det kan rekommenderas
särskilt för torvmossar som man kan misstänka
täcker malmförekomster. De värdefullaste resultaten
kan väntas vid prospektering efter malmer som inte
ger magnetiska eller elektriska utslag ("Prospecting
for bog-covered ore by means of peat
investiga-tions", av M Salmi. Bulletin de la Commission
Géologique de Finlande nr 169. Helsingfors 1955).
SHI
Scintillationsspektrometri
för aktiveringsanalytisk bestämning
av koppar och mangan
Aktiveringsanalys användes för bestämning av
föroreningar eller värdefulla ämnen i mycket låga
halter på grund av metodens höga känslighet. Vid
analysen utnyttjas i allmänhet den genom
neutronbestrålning inducerade radioaktiviteten hos dessa
ämnen.
Mätningar av de från olika ämnen härrörande
aktiviteterna kan göras efter kemisk separation av
komponenterna. Kvantitativ bestämning göres
genom jämförelsemätning på samtidigt bestrålade rena
standardprov av ämnena i fråga.
Bestämning av de olika aktiviteterna i analysprovet
utan uppdelning av det kan göras i vissa fall,
nämligen när provets huvudsubstans ej ger störande
aktivitet och när strålningen från de olika
komponenterna kan särskiljas på grund av skiljaktighet i
energi.
Halter av koppar och mangan i cellulosa, olja och
läkemedel av storleksordningen 1—10 mg/kg har
bestämts enligt denna princip med
scintillationsspektrometri. Metoden är för dessa ämnen tillförlitlig
och snabb vid arbete i närheten av en reaktor.
Känsligheten i de nämnda analysfallen kan
förbättras om proven bestrålas i starkare neutronflöde
än det nu använda 3 X 1011 n/cm2s (Ingrid
Fineman i Instruments & Measurements Conference 1956
i Stockholm; autoreferat).
Röstning av zinkmalm i fluidiserad bädd
I USA har man konstruerat en rostningsapparat av
ny typ för röstning av kulor av
zinkmalmskoncentrat i fluidiserad bädd. Det schakt, i vilket
rostningen sker, har rektangulärt tvärsnitt som är större
upptill än nedtill (fig. 1). Bredden är nedtill 0,75 m,
upptill 1,2 m; längden är 3 m men kan göras större.
De torra kulorna (0,8—4,7 mm i diameter) förs in
upptill i den vidgade delen och tas ut färdigrostade
nedtill. I schaktet fluidiseras de med luft.
Denna blåses in dels genom en rost i schaktets
botten, dels genom två rader rör i dess långsidor.
Härigenom får man en relativt tät och lugn bädd
vid schaktets botten, en tunnare och rörligare
ovanför den nedre raden av luftrör,en mycket tunn
ovanför de övre luftrören och en tätare i schaktets
översta, vidgade del; dess tvärsnitt är nämligen där
nästan dubbelt så stort som nedtill. För att den
genom sidorören inblåsta luften skall b’i jämnt
fördelad har man givit apparaten rektangulärt
tvärsnitt med relativt liten bredd.
I den översta, täta zonen, som tjänstgör som
dammfilter, förvärms de inkommande kulorna.
Rostningen sker huvudsakligen i de två tunnaste
zonerna och slutförs i den understa täta zonen där
all kvarhållen svaveldioxid drivs ut av
luftströmmen. Den bästa rostningstemperaturen för ett
mar-matitkoncentrat med 50 °/o Zn och 13 °/o FeS2 är
Fig. 1.
Apparat för
röstning av
zinkmalm i
fluidiserad bädd.
950—1 150°C, dvs. strax under dess sintringspunkt.
Temperaturen regleras med kylare som förts in i
schaktet genom öppningar i apparatens tak.
Enligt uppgift får man en produkt hållande bara
0,25 °/o S; 10—15 %> damm följer med gaserna,
uppsamlas i en cyklon och ett elektrofilter, behandlas
med svavelsyra och används som bindemedel vid
kulrullningen. Apparatens fördelar sägs vara att
den kan ha stor avverkning och ger ett rostgods i
kulform, som kan reduceras direkt, samt att
dammförlusten blir liten (Chemical Engineering aug. 1956
s. 134, 136). SHI
Bilder genom böjlig glasledning
Man har i USA konstruerat instrument i vilka ljus
leds genom ett knippe av parallella fibrer av optiskt
glas (jfr Tekn. T. 1947 s. 426). Ljuset följer
fibrerna och sprids inte ut från dem, även om de böjs.
Deras ändar ger därför ett antal ljuspunkter som
ger en bild av det föremål mot vilket fiberknippets
andra ända är riktat.
Den första användningen av denna instrumenttyp
väntas bli ett gastroskop med vilket man kan syna
alla vinklar och vrår av magsäcken och även ta
färgbilder av den. En annan tänkbar tillämpning är
vid spektrografi inom astronomin, eftersom
ljuspunkten i teleskopet kan bredas ut över
spektrogra-fens rektangulära spalt. Vidare kan glasfiberknippen
få användning i periskop och vid fotografering av
snabba förlopp (Chemical & Engineering News
14 jan. 1956 s. 78). SHI
Skarvning av polyetenrör genom
motståndssvetsning
I Storbritannien har man utarbetat ett sätt att
skarva polyetenrör som är byggt på användning av
förbindningsdelar, t.ex. muffar, vinklar eller T-rör,
av polyeten, på vilkas insida man fäst
värmeelement av nikromband. Vid skarvningen skjuts röret
in i t.ex. en muff mot en ansats i denna. En 6 V
ackumulator ansluts över ett kopplingsur till
värmeelementets utstickande trådändar, och ström
släpps på under en lämplig av kopplingsuret
bestämd tid.
Rör och koppling smälts ihop, och man får en
skarv med samma egenskaper som grundmaterialet.
Efter svetsningen klipps värmeelementets trådändar
av. Nikrombandet blir helt ingjutet i polyeten och
skyddas härigenom mot korrosion. Skarvningen kan
utan svårighet utföras av icke yrkesskicklig
personal och även på svåråtkomliga ställen. Skarvarna
får mycket god täthet; de har med framgång
använts i vakuumledningar (Modern Plastics nov. 1956
s. 150—151; British Plastics nov. 1956 s. 405). SHI
332 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
