Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 16 - Håkan Sterky hedersledamot i STF - De skandinaviska ländernas handelsflottor, av N Lll - Tekniska yrkesskolor i Ryssland, av Bd - Ingenjörsbehovet i Sverige, av Hans Tysklind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Håkan Sterky
hedersledamot i STF
Vid Svenska Teknologföreningens årsmöte den
3 april 1957 utsågs Håkan Sterky till
hedersledamot i föreningen. John Færden
harange-rade:
"Eders Majestät, mina damer och herrar!
Generaldirektör Håkan Sterky har nyss av
Svenska Teknologföreningen enhälligt utsetts
till dess hedersledamot såsom en erkänsla för
det hängivna arbete och det stora intresse
som Håkan Sterky under många år ägnat
föreningen. Vi har för övrigt helt nyligen genom
vår programkommitté fått bevis för att hans
intresse för föreningen är oförminskat. Som
exempel på Håkan Sterkys insatser vill jag
endast nämna följande:
Efter att lia vunnit teknologie doktorsgraden
1933 verkade Håkan Sterky som docent vid
KTH i telefoni, telegrafi, och radio åren 1934
—1937, såsom t.f. professor 1937—1939 och
som professor 1939—1942 i samma ämnen.
1942 var Håkan Sterky dessutom högskolans
prorektor.
För sina vetenskapliga insatser kallades
Håkan Sterky till ledamot av IVA år 1941, av
Krigsvetenskapsakademien 1944,
Vetenskapsakademien 1945 och Akademiet for de
tekniske Videnskaber i Danmark 1953.
Efter att inom STF ha verkat i
avdelningsstyrelserna för Elektroteknik och Teknisk
Undervisning var Håkan Sterky föreningens
vice ordförande 1939—1941 och dess
ordförande en treårsperiod jämnt tio år senare. Hans
insatser i föreningen är emellertid icke på
något sätt slut härmed. Håkan Sterky deltog
således i föreningens kommitté för KTH:s
omorganisation 1935—1938 och var ordförande
i den kommitté inom föreningen, som granska-
de en utredning angående teknisk
undervisning och som avgav ett utlåtande på icke
mindre än 82 sidor.
Föreningen tilldelade Håkan Sterky år 1930
sin Polhemsmedalj i guld för bl.a.
avhandlingen "The use of thermionic valves for generating
multiple frequences".
Då Håkan Sterky dessutom som mycket få
aktivt deltagit i föreningslivet, hållit föredrag,
ordnat studiebesök, deltagit i kommitté- och
utredningsarbeten och alltid ställt sin stora
erfarenhet och sitt stora vetande till
föreningens förfogande på ett föredömligt sätt, är det
motiverat att till slut säga, att föreningen icke
gärna kunnat finna en mer värdig innehavare
av hedersledamotskapet än Håkan Sterky.
Svenska Teknologföreningen får vördsamt
anhålla, att Eders Majestät ville till
generaldirektör Håkan Sterky överlämna föreningens
hederstecken i silver som synligt bevis på det
nyvunna hedersledamotskapet."
De skandinaviska ländernas handelsflottor
omfattade, frånsett fartyg under 100 brt storlek, enligt
Det Norske Veritas vid årsskiftet 1956/57 följande
tonnage:
totalt därav tankfartyg
antal brt antal brt
Norge ...... 2 538 8 182 000 453 4 417 000
Sverige ..... 1 254 2 961 000 159 914 000
Danmark ... 672 1 777 000 69 547 000
I Norge var bruttoökningen i fjol 195 fartyg om
1 002 500 brt, varav 36 tankskepp om 470 500 brt
och 30 torrlastfartyg om 275 400 brt förstärkta för
förande av tung last. 70 motorfartyg och 2 ångare
om tillsammans 183 400 brt färdigbyggdes i Norge
1956. I utlandet nybyggdes för norsk räkning 81
motorfartyg och 8 turbinångare om sammanlagt
726 000 brt. Bruttominskningen utgjorde 99 fartyg
om 360 500 brt, varav 25 tankmotorskepp om 204 300
brt.
Sverige uppvisade 1956 en bruttoökning av 69
fartyg om 275 500 brt, varav 14 tankfartyg om 83 500
brt. För svenska rederier levererade våra varv 38
fartyg om 205 900 brt, till vilka två skrov byggts i
Belgien. I utlandet byggdes för svensk räkning 15
motorfartyg om 32 400 brt, varav 9 byggdes i
Tyskland, 3 i Danmark, 1 i Norge, 1 i Holland och 1 i
Japan. Bruttominskningen uppgick till 67 fartyg om
95 300 brt.
Danmark (exkl. Färöarna) hade 1956 en
bruttoökning av 56 motorfartyg om 142 700 brt, varav 4
tankskepp om 30 400 brt. För danska rederier
färdigbyggdes i Danmark 25 motorfartyg om 86 500
brt. I utlandet byggdes för dansk räkning 17
motorfartyg om 44 800 brt. Bruttominskningen var 10
motorfartyg och 19 ångare om sammanlagt 53 000
brt. * N Lll
Tekniska yrkesskolor i Ryssland. I
Sovjetunionen skall 30 internatskolor av ny typ starta hösten
1957 och ta emot 4 000 barnhemsbarn i sju
årsåldern. Under 12 år kommer dessa att, helt på
statens bekostnad, få realskole- och yrkesutbildning
t.ex. till snickare eller svarvare. Skolorna förläggs
till städer; ett par skolor för utbildning av
traktormaskinister blir placerade på landet
(Promvsjlenno-Ekonomitjeskaja Gazeta 1957 nr 34). Bd
354 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
