Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 16 - Ingenjörsbehovet i Sverige, av Hans Tysklind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingenjörsbehovet i Sverige
Civilingenjör Hans Tysklind, Stockholm
378 : 331.69
Under senare år har företagits en del
inventeringar och prognoser rörande
ingenjörsbehovet. Inom industrins område liar sålunda
Sveriges Mekanförbund, Svenska
Gruvföreningen och Jernkontoret under 1955 presenterat
undersökningar för sina områden. Vidare liar
en utredning, Civilingenjörsutredningen, gjorts
i statlig regi samt några av
yrkesorganisationer för arkitekter samt väg- och vattenbyggare.
Den av Sveriges Industriförbund 1956 tillsatta
Teknikerkommittén kom ganska snart
underfund med att de nämnda utredningarna icke
kunde utgöra tillräcklig grund för en mer
vittomfattande prognos. Denna uppfattning
styrktes ytterligare genom de kontakter som togs
med 1955 års Universitetsutredning. Vid dessa
överläggningar framfördes från utredningens
sida önskemål om en prognos på väsentligt
längre sikt än vad tidigare utredningar
rörande ingenjörsbehovet velat ge sig in på.
Kommittén uppsatte därför som mål att
inventera ingenjörsbeståndet och
ingenjörsbehovet inom hela Sveriges näringsliv ocli
förvaltning samt därav försöka göra en
totalprognos för det framtida ingenjörsbehovet. För att
en sådan prognos skall vara av verklig nytta
för planeringen av utbildningsväsendet fordras
att prognostiden är längre än utbildningstiden
vid läroanstalterna. En förutsägelse av
ingenjörsbehovet fram till 1965 ansågs därför vara
ett minsta resultat av utredningen. Med
ingenjör skulle då avses personer som
utexaminerats från reguljär läroanstalt samt de
högskole-och universitetsutbildade, som sysselsätts i
teknisk verksamhet.
Som stöd för de beräkningar och allmänna
bedömningar som måste göras under
utredningen genomförde kommittén en
enkätundersökning bland industriföretag, offentliga
myndigheter och i viss utsträckning vissa
näringsgrenar utanför dessa två större områden.
Ingenjörsbehovets beroende
av produktionen
Den fortgående tekniska utvecklingen, som
inte enbart gör sig gällande i industriella
sammanhang utan även i stor utsträckning påver-
kar vårt dagliga liv, kräver allt fler och fler
ingenjörer. Inom industrin fordras samtidigt
med en såväl kvalitativ som kvantitativ
produktionshöjning allt fler ingenjörer per
arbetare — eller per arbetstagare, då ju även övrig
administrativ personal fordras i samband med
produktionshöjning. Förhållandet mellan
antalet ingenjörer och totala antalet arbetstagare,
vilket förhållande kallats ingenjörstätheten, har
därmed ökat, fig. 1. Även inom offentlig
förvaltning och affärsverksamhet har antalet
ingenjörer per arbetstagare ökat.
Den fortgående standardstegringen i landet
har möjliggjorts bl.a. genom industrins ökade
produktionsvolym. Denna produktionsvolym
har emellertid, mätt i fast penningvärde, ökat
väsentligt mycket mer än antalet arbetstagare
inom industrin. Detta innebär att produktionen
Fig. 1. Ingenjörstätheten, dvs. förhållandet mellan
antalet ingenjörer och totala antalet arbetstagare,
i svensk industri 1935—1965.
355 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
