Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 16 - Ingenjörsbehovet i Sverige, av Hans Tysklind - Produktionen i Sovjetunionen 1957, av Bd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
täcka det kommande ingenjörsbeliovet. Det
torde knappast heller vara möjligt att utbygga
skolorna över hela linjen i sådan takt att
behovet kan täckas ens till 1975. Detta skulle i så
fall innebära en ökning av mellan 30 och 60 %
för de tekniska högskolorna och 40—50 % för
de tekniska läroverken från hösten 1957.
Det återstår då vissa andra möjligheter. En
sparsammare användning av ingenjörer har
från olika håll framförts som en lösning.
Emellertid är det så att ingenjören genom egen
företagsamhet söker sig till de arbetsuppgifter
som intresserar honom mest. En avgränsning
av ingenjörsbefattningarna inom industri och
offentlig verksamhet och kanske en
återhållsam lönepolitik gör, att många ingenjörer
försvinner från dessa områden och ut i det övriga
fria näringslivet, speciellt under nuvarande
konjunkturer. Därmed är inte
ingenjörsproblemet för industrin och den offentliga
verksamheten löst. Inte heller vill man på ansvarigt
Tabell 1. Inventerat och beräknat behov av
civilingenjörer, läroverksingenjörer,
institatin-genjörer och akademiker 1955, 1965 och 1975
1955 1965 1975
Verkligt önskvärt antal antal prognos prognos
Civilingenjörer
Industri ...... 4 950 5 250 7 9001 8 6002 12 4001 14 4002
Offentlig verksamhet . . 3 530 4 230 5 8001 6 1002 8 0001 9 0002
Övrigt näringsliv . . . 2 120 2 120 3 300 4 100
Totalt ........ 10 600 11 600 17 0001 18 0002 24 5001 27 5002
Läroverksingenjörer
Industri ...... 10 000 10 800 15 5001 16 8002 24 2001 28 2002
Offentlig verksamhet . . 3 500 4 200 6 7001 7 1002 9 7001 10 9002
Övrigt
näringsliv ... 6 500 6 500 10 000 12 500
32 2001 46 4001
Totalt ........ ’>0 000 21 500 33 9002 51 6002
Institutingenjörer
12 500 17 2001 26 800x
Industri ...... 11 900 18 6002 31 2002
Offentlig 6 7001 9 4001
verksamhet .. 4 800 5 000 7 1002 10 6002
Övrigt
näringsliv .. . 10 500 10 500 16 100 20 200
40 0001 56 4001
Totalt ........ 27 200 28 000 41 8002 62 0002
Akademiker
Industri ...... 380 400 750 1 200
Offentlig
verksamhet . . 180 230 220 300
Totalt ........ 560 630 970 1 500
håll gå in för en långsammare
produktions-och standardutveckling bara för att en sådan
inte definitionsmässigt synes realiserbar utan
tillräcklig ingenjörstillgång.
Vissa andra möjligheter står då till buds.
Importen av utländska ingenjörer, framförallt
från de nordiska grannländerna, kommer
sannolikt att öka. Sådana tendenser har märkts
under de senaste åren. I viss utsträckning kan
man också genom en förhöjd pensionsålder öka
antalet verksamma ingenjörer.
Vidareutbildning genom kurser, per korrespondens eller
anordnade vid utbildningsanstalter av tekniska
föreningar och vid industriföretagen kommer
att få en alltmer ökad betydelse. Dessa kurser
kan ligga på alla stadier, men särskilt
betydelsefulla i detta sammanhang torde de vara
på de lägre utbildningsplanen.
Men trots dessa arrangemang för att söka
fylla behovet av ingenjörer får ändå det
övervägande ansvaret ligga på den reguljära
tekniska utbildningen. Härvid bör dock
observeras att det inte är tillräckligt med ett visst
antal skolbyggnader, än mer viktigt är att
tillräckligt antal tekniska lärare, som är utbildade
för teknisk undervisning, står till förfogande.
Därjämte är det också viktigt, och det torde
få vila på industrin och näringslivet i övrigt,
att vikten av och fördelarna med tekniska
studier blir kända bland den ungdom, som till
syvende och sist skall utgöra
rekryteringsunderlaget för de nya tekniska skolorna.
1 resp. 2 avser 3 resp. 3,5 °/o årlig ökning av
industriproduktion och nationalprodukt.
Produktionen i Sovjetunionen 1957. Vid Högsta
Sovjets sammanträde i februari 1957 lämnade
ordföranden i Statens Ekonomiska Kommission
Per-vuchin uppgifter om produktionen. Från 1955 till
1956 hade den totala produktionen ökat med 11 %>
och produktionen av förbrukningsvaror med 9,4 °/o.
För 1957 förutses en kolproduktion av 446 Mt; den
största produktionsökningen faller på
Donets-bäckenet. Produktionen av petroleum väntas bli 97 Mt
(dvs. öka med 16 °/o från 1956), produktionen av
naturgas väntas uppgå till 7 700 milj. m3, och 2 390
km rörledningar för gasdistribution skall anläggas.
Till gasdistributionsnätet anknyts flera nya städer,
och Moskva, Kiev, Charkov samt Stalingrad får ökad
tilldelning.
Inom järnhanteringen skall produceras 38,1 Mt
tackjärn, 51,5 Mt stål och 39,5 Mt valsade produkter.
Inom den kemiska industrin skall bl.a.
produktionen av syntetisk etylsprit ur petroleumgaser ökas
med 91 %>.
Produktionen av elenergi beräknas uppgå till
211 • 109 kWh. Kraftverket Kujbysjev utbyggs till
full kapacitet, 2 100 MW, och Saratov-verket skall
byggas. Kajrak-Kumsk-verket i Mellersta Asien skall
nå full kapacitet. I kraftverken vid Irkutsk och
Novosibirsk skall nya generatorer insättas.
Atomkraftverk projekteras och byggs.
Inom verkstadsindustrin skall tillverkningen av
ånglok 2,5-faldigas och produktionen av ellok ökas
med 38 °/o.
Cementproduktionen väntas stiga med 14,7 % till
ca 28 Mt.
Bostadsproduktionen beräknas uppgå till 46 milj.
m2, vilket är 28 °/o mer än 1956
(Promysjlenno-Eko-nomitjeskaja Gazeta 6 febr. 1957). Bd
360 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
