Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 16 - Stansning av långa hål, av Johan Dahl, Bo Sällfors och Lennart Örndahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a b c d e f
Fig. 2. Utstansade pluggar från bearbetning av mjukt kolstål; materialtjocklek (a—f) 16,5—3 mm;
stans-diameter 5,5 mm, spel 0,25 mm.
Huvudparten av försöken utfördes i
varmvalsat kolstål med kolhalten 0,10 % och
Brinellhårdheten Hb = 115 kp/mm2. Vad
hållfasthetsegenskaperna beträffar torde detta stål inte
skilja sig nämnvärt från det i praktiken ofta
använda remanensfria stålet med C < 0,05 %.
Vidare begagnades ett hårdare stål med 0,35 %
kol och Hb — 180 kp/mm2 samt mässing med
58,5 % Cu, Hb = 122 kp/mm2 och
hårdaluminium med 1 % Si, 1 % Mg och //ß=100
kp/mm2.
Stansförlopp
Vid stansens inträngande i materialet erhålls
till en början en elastisk och plastisk
deformation. Tågan under stansen är obruten och
någon begynnande sprickbildning kan inte
urskiljas vare sig från stans- eller dvneggen, fig.
3 a. I själva verket uppkommer
brottanvisningen, sprickbildningen, vid stanseggen först
sedan mera än % av håldjupet nåtts.
Material-flytningen förefaller delvis likna den som
erhålles vid en sprutningsoperation.
Bristningarna i materialet är mycket obetydliga. I
mikroskopet kan emellertid i området mellan
verktygseggarna starkt deformerade kristaller
iakttas. Ett område av halvsfärisk form
omedelbart framför stansen är helt opåverkat. Det
skjuter den övriga delen av det utpressade
materialet framför sig. Den regelbundna
fjällbildningen på "pluggen", som ger denna ett
gran-liknande utseende, är också synnerligen
intressant. Fjällbildning har huvudsakligen
konstaterats vid det mjuka stålet och förefaller
sammanhänga med materialtjockleken och spelets
storlek.
Förloppet vid bildningen av ett fjäll är
följande, fig. 3. När pluggen pressas ut i dynan
uppstår vid dyneggen en spricka, vilken
fortplantar sig snett in mot hålets axiella riktning,
tydligen beroende av spänningstillståndet i
materialet. Sedan sprickan nått ett visst stycke
från dyneggen, börjar materialet mellan
sprickan och eggriktningen också att pressas ut, och
den första sprickan fortplantas inte vidare.
En viss regelbundenhet i segmentens höjd och
ett ökat antal fjäll med ökad materialtjocklek
har kunnat konstateras, fig. 2. Vidare medför
ett ökat spel större segmenthöjd och därmed
minskat antal fjäll. Kompressionen av
materialet, som sker före och under utpressningen
av pluggen, är avsevärd, fig. 4. Ibland kan
man få en stukning och sneddragning av
stansen, fig 4 d.
Genom att jämföra materialtjocklek ocli
plugg-höjd kan man få en uppfattning om hur
stansens inträngningsdjup före urpressningen av
pluggen påverkas. Över en viss för det
stansade materialet karakteristisk
materialtjocklek ökar inträngningsdjupet före pluggens
ur-pressning snabbt med ökad tjocklek.
Stanskraft
Vid en given stansdiameter antar man vanligen
att stanskraften är direkt proportionell mot
materialtjockleken eller i varje fall att denna
har störst inflytande. De utförda proven gav
emellertid vid handen att den nämnda
propor-tionaliteten råder endast vid
materialtjocklekar under ett visst värde. Stanskraften visade
sig vid större plåttjocklekar vara helt
oberoende av materialtjockleken, fig. 5 och 6. För
mjukt stål visade sig gränsen för
proportiona-liteten vara oberoende av såväl stansens
diameter, spelet som stanshastigheten, fig. 5. Sam-
Fig. 3.
Stansförlopp; snitt i
materialets vals-riktning; kolstål med 0,10 °/o
C, HB = 100
kp/mm’,
materialtjocklek
(a—c) 5,7 mm
och (d) 7,6 mm;
stansdiameter
i mm, spel 0,25
mm.
362 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
