- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
363

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 16 - Stansning av långa hål, av Johan Dahl, Bo Sällfors och Lennart Örndahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 4.
Materialets kompression vid
stansning; mjukt
kolstål; materialtjocklek 19,3
mm;
stansdiameter 5,5 mm,
spel 0,25 mm.

ma tendens kunde iakttas även vid stansning
i mässing och aluminium; antalet
försökspunkter är emellertid för dessa material betydligt
mindre.

Endast vid mycket små spel befanns
stanskraften påverkas av spelets storlek, en viss
ökning kunde härvid konstateras.

Knäcksäkerhet

Det är ganska naturligt att stansars
knäcksäkerhet ägnats relativt liten uppmärksamhet
i litteraturen. I regel går man vid valet av
förhållandet stanslängd/stansdiameter (l/d) efter
erfarenhetsvärden. I de fall anvisningar för
beräkning av knäckkraften Fk lämnas, sker
hänvisning till Eulers andra knäckningsfall, där
Fh = n2EI/F. Denna formel gäller för en i båda
ändar ledad balk.

Då det vid försöken visade sig, att ett flertal
stansar knäcktes långt innan det enligt Eulers
formel beräknade värdet uppnåtts, söktes
orsaken härtill.

Vid normala förhållanden l/d inträffar
knäck-ning utanför det elastiska knäckningsområdet
som Euler-hyperbeln hänför sig till. Gränsen
mellan elastisk och oelastisk knäckning
bestäms för varje material av ett visst värde på
slankhetstalet 1 = Uf t’i, där U är fri knäck-

längd och n tröghetsradien. För en cirkulär
stans gäller I — 2lt/r, där r är stansens radie.

Är materialet mjukt stål och slankhetstalet
<100 blir enligt Tetmajer knäckspänningen
ch = A—B A, där A och B är
materialkonstanter. Dessa konstanter har med ledning av
erhållna knäckkrafter kunnat bestämmas till
A = 340 kp/mnr och B = 3,75 kp/mm2, vilka
värden givetvis endast gäller för det använda
verktygsmaterialet. Tetmajers formel visade sig
i samtliga fall, oberoende av den använda
stansens diameter, ge i det närmaste korrekta
värden. Skillnaden i resultat vid användning
av Eulers och Tetmajers formler vid
beräkning av knäckkraften belyses bäst genom
följande exempel.

Stansning utfördes med ett verktyg med
d — 5,6 mm och fri knäcklängd U = 25,7 mm.

Eulers formel ger:

Fk =

n3 E r* Jt3- 21 000 • 2,84

4 • r- 4 • 25,7-’

Tetmajers formel ger:

15 100 kp

Fk = ok-n- r2— (340 — 3,75 • •

• n ■ 2,82 = 6 7 0 0 kp

Stansen knäcktes vid en kraft, som
registrerades till 7 000 kp.

I diagrammen fig. 5 och 6 har den enligt
Tetmajer beräknade knäckkraften för mjukt stål
och använd stans lagts in. Knäckbelastning
uppnås alltså inte inom området för provade
materialtjocklekar.

Dragkraft

Dragkraftens storlek vid extrema hållängder
har enligt utländska källor varit av avgörande
betydelse för stansarnas livslängd. I
handböcker uppges att dragkraften uppgår till 10—15 %
av stanskraften. Vid de aktuella proven har
emellertid inte i något fall större dragkraft än
3—4 % av stanskraften registrerats. Mellan på
olika sätt slipade stansar kunde inte någon som
helst skillnad vare sig ifråga om tryck- eller
dragkraft konstateras.

Den troligaste orsaken till att stansar i
praktiken dragits av torde vara de i stansen
rådande mycket komplicerade
utmattningsförhållandena. I närheten av den skärande eggen
utsätts materialet i stansen för både tryck- och
böjpåkänningar. Erfarenheten visar också att
det huvudsakligen är i en zon omedelbart
ovanför eggen, som dragbrottet sker.

Stanshastighet

Hastigheten vid stansningen synes ha föga
inverkan på stanskraftens storlek. Vid en 5,5 mm
stans uppmättes sålunda samma kraft när
operationen utfördes i en excenterpress som i en
avsevärt mera långsamtgående hydraulisk press.
Skärhastigheten är även i en excenterpress
relativt låg, ungefär hälften av den som normalt
användes vid svarvning med snabbstål.

363 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free