Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 17 - Bågsättar, av Ullrich Thran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bagsätt ar
Byrådirektör Ullrich Thran, Stockholm
627.432
Det finns sedan gammalt två möjligheter att
provisoriskt stänga av kraftstationernas
ut-skovspartier, kanaler och arbetsplatser, som
skall länshållas:
Är öppningen låg — breddmåttet överstiger
höjdmåttet — användes nålar, dvs. vertikalt
ställda balkar, som upptill stödjes av en
horisontell stödkonstruktion ovanför vattenytan,
nedtill av den för ändamålet utformade
tröskeln. Vid en större öppning sammanslås nålar
till nålluckor, vilket ger en billigare
nål-avstängning på bekostnad av ett större
lyftorgan.
Är öppningen däremot smal — bredden
mindre än höjden — användes sättär, dvs.
horisontellt liggande balkar som lägges i därför
utformade falsar i sidoväggarna. Är öppningen
stor fogas sättär ihop till sättluckor.
Dessa konstruktioner, som överför
vattentrycket genom böjning, får vid större
öppningar snart sådana dimensioner, att deras
användning vanligen begränsas till nållängder av ca
15 m resp. sättlängder av ca 12 m. Större sättär
kan dessutom knappast sänkas ned i
strömmande vatten, om de inte utformas som
reguljära hjulluckor, som endast saknar permanent
maskineri och som manövreras och flyttas
mellan flera utskov med hjälp av
specialkranar.
Tabell i. Profileringens betydelse för materialåtgången
Profil b N i °ktn o A A/b
mm Mp cm Mp/cm2 Mp/cm2 cm2 cm
INP 32 131 26,67 12,70 126,4 0,354 0,343 77,8 5,93
Dimel 34 297 60,46 14,35 111,9 0,453 0,452 134,0 4,51
Dipex 32 300 61,07 14,03 114,4 0,432 0,396 154,4 5,15
Dip 32 300 61,07 13,72 117,0 0,413 0,357 171,3 5,72
Dimax 25 . . 257 52,32 11,27 142,5 0,279 0,273 195,2 7,60
Rör 300- 40. 300 61,07 9,30 172,6 0,190 0,187 326,7 10,89
Rör 400- 17. 400 81,42 13,55 118,5 0,403 0,398 204,5 5,11
Rör 500- 11. 500 101,78 17,29 92,9 0,60 0,602 169,0 3,38
Rör 600- 9... 600 122,13 20,89 76,9 0,74 0,732 167,1 2,78
Rör 700- 8... 700 142,49 24,47 65,6 0,84 0,820 173,9 2,48
Rör 800- 7,5 800 162,84 28,02 57,3 0,91 0,874 186,7 2,33
Lå-
340-da 500 • 6 1 14J 500 101,78 16,26 98,7 0,56 0,563 180,8 3,61
Blir det för oekonomiskt att använda
konstruktioner som överför belastningen till
upplagen genom böjning, övergår man vid
brobyggnader från balk- till valv- resp.
bågkonstruktioner. Detsamma gäller vattenbyggnader,
där sättbalkar vid större öppningar ersättes
med bågsättar. Sådana bågsättar finns utförda
både för användning i strömmande och i lugnt
vatten. Det sistnämnda erbjuder inga större
problem, särskilt som manövreringen då kan
ske med hjälp av dykare och tämligen
provisoriska lyftanordningar. Skall avstängningen
däremot genomföras vid full strömning genom
öppningen och senare med viss överströmning
över de redan nedlagda sättarna, måste
hänsyn tas till de hydrauliska krafterna. Gäller det
dessutom att kunna lyfta bågsättar genom
strömmande vatten fordras noggranna
undersökningar för att i förväg klarlägga alla
uppträdande problem.
Inom Vattenfallsstyrelsens
verksamhetsområde användes bågsättar för avstängning i
strömmande vatten för första gången under 1955.
Det gällde då utskov med 15 m fri bredd och
en dämningshöjd av 23 m. Under
ogynnsamma förhållanden kunde fritt överfall av 6 m
höjd över redan nedlagda sättär väntas.
Förutsättningarna var dessutom sådana, att alla
förberedelser måste träffas, för att möjliggöra
lyftning av sättarna vid en sådan
överströmning. Bågsättarna utformades som halvcirklar
med 17,70 m diameter.
Profilval med hänsyn till
hydrostatisk belastning
Bedan en första överslagsberäkning på statiskt
tryck och knäckning i bågplanet visade, att
användning av valsprofiler inte ger den mest
ekonomiska lösningen.
Med beteckningarna: p statiskt vattentryck
(23 Mp/m2), b sätthöjd, r radie (8,85 m), N =
p • b • r normalkraft, A resp. J profilarea resp.
tröghetsmoment, i tröghetsradie, o = N/A
normalspänning, Oktn tillåten knäckpåkänning
enligt "Byggsvetsnormer" samt Nk — 3 E J/r2
knäckkraft kan vikten för de olika till för-
389 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>