- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
392

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 17 - Bågsättar, av Ullrich Thran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den och färdigställa konstruktionsritningar.
Bågsätten undersöktes hållfasthetsmässigt för
fyra belastningsfall, tabell 2, uppdelade efter
följande enhetsbelastningar, fig. 6. 1) pri = clt
2) pr2 = c2 sin 2 tp, 3) prs = c3 (1 — sin g?),
4) pvi = c„ 5) pV2 = c5 sin y.

Konstruktionsritningen, fig. 7, av sätten som
motstår ovanstående belastningar visar att
sätten består av en lådprofil, försedd med
vertikala spant på uppströmssidan. Denna sida
får en större tvärbelastning än nedströmssidan
såsom visats tidigare. Samtidigt stödjes
tät-ningsskenan som sättarna vilar på och genom
vilken egenvikten av hela sättstapeln leds ner
till tröskeln. På övre och nedre livplåten har
till- och avrinningshål ordnats. Av
transportskäl är sätten delad på mitten och skarvas
med svarvade passbultar. Sätthalvorna var på
grund av denna konstruktion mycket styva
och kunde hanteras på arbetsplatsen utan
större försiktighetsåtgärder, fig. 8.
Tätnings-skenan består av en 10 mm tjock oarmerad
plattgummistrimla, ca 70 shore, som är 15 mm
högre än fästjärnen och som pressas ihop av
sättarnas egenvikt.

Efter fixeringen av dessa konstruktionsdata
var egenvikten och med tätningsskenans läge
också upptryckskrafterna kända. Laboratoriet
fick alltså uppgift om lyftkrafternas gränser,
som bestämdes på grundval av att tillräcklig
säkerhet skulle finnas vid nedsättning och att
inte alltför stora lyftkraftcr skulle fordras vid
hämtning. Laboratoriets uppgift bestod således
i att bestämma storlek, antal och placering av
vingarna samt att mäta variationen av
lyftkraften nder rörelser upp och ned vid de
olika driftsituationerna.

Rent diskussionsmässigt kan nämligen den

392 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957

allmänna tendensen av belastningarna — egen
vikt g, tryck på ovansidan s (summa av
undertrycket på ovansidan mellan vingarna och
nedtrycket på och framför vingarna) samt
tryck resp. undertryck på undersidan u —
beskrivas på följande sätt. Då sätten firas, blir
återhållskraften på den lina, som manövrerar
sättens hjässa

på grund av egenvikten konstant, tills
anfangen når den nästföregående sätten, för att
därefter öka något beroende på sättens svängning
till horisontalläge;

på grund av trycket på ovansidan — liela
vägen positiv. Denna positiva kraft börjar
växa från noll så snart vattnet strömmar över
ovansidan och bromsas upp av vingarna.
Kraften når sitt maximum då alla vingar
försvinner under vattenytan. Så snart
svängningsrörelsen av sätten till horisontalläge börjar,
minskas trycket på sätten, då sugkrafterna mel-

Tabell 2. Belastningsantagande

[-Enhetsbelastning-]

{+Enhets- belastning+} Nedersta sätt. Full dämning 23 m Nedersta sätt.
Sätt-höjd 17 m. 6 m
överströmning ± 1 m sned
anström-ning Sätt vid nedsättning 6 m under vatten strax före
uppläggning på näst föregående sätt Sätt vid
nedsättning. Hjäs san vid vatten ytan
Ci 23 m 17 m 6 m _
c2 — 1 m 1 m 1 in
— — — 6 m
C* — — 0,75 m 0,20 m
C5 — — — 0,55 m
Bedömning Normal Normal Normal Exceptionell

Fig. 7. Bågsättkonstniktion.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free