- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
395

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 17 - Bågsättar, av Ullrich Thran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 12.
Båg-sättavstång-ning från [-nedströms-sidan.-]
{+nedströms-
sidan.+}

förde stort besvär genom nedisning. Dock
kunde också här arbetet genomföras utan
fördröjning vid temperaturer ned till — 20°C.

Den omsorgsfulla planeringen och det stora
arbete som lades ner på konstruktionskontoret,
vattenlaboratoriet och av montageledningen
ledde i detta fall till en elegant och ekonomisk
lösning av en uppgift som skulle vållat
mycket besvär, tidsutdräkt och kostnader vid
misslyckande.

Lösningens ekonomi

Det kan ifrågasättas om den konstruktiva
lösningen är den mest ekonomiska. Jag tror inte

att profileringen av själva sätten kan utformas
på ett mer ekonomiskt sätt. Rent ytligt sett
förefaller det dock oekonomiskt att utnyttja
stålet i slutstadiet med så litet som ca 550
kp/cm2 på grund av det höga
slankhetsförhål-landet som härrör från den stora
knäcklängden Sk = 1,812 r. Minskar man båglängden /,
dvs. ökar man bågradien, så ökar visserligen
normalkraften. Men samtidigt minskar
knäcklängden och båglängden avsevärt och det synes
viktigt att påvisa vilka besparingar för en hel
avstängning som kan åstadkommas genom en
segmentformig utbildning av bågsättarna.

Med

. <P

2 sin -fr

fås

v Pl 1

N = p • r - ––

2 . <p

Knäckkraften är
varur erhålles den motsvarande knäcklängden

JT r 7T

.1= Ul

Sk =



Nu är vid en bestämd profilutformning och
särskilt vid lådprofil — där endast flänsarnas
plåttjocklek varieras — metervikten
proportionell mot tröghetsmomentet. Då dessutom
slankhetsförhållandet ligger inom det elastiska
området — där bestämmelserna föreskriver en
konstant knäcksäkerhet v — kan sättvikten
sättas:

Gæl-<pr
Knäcksäkerheten beräknas ur

varav fås

I =

v = — =
V N

p r3 v



P • T

p l3 V

44®2-1] 8ß«in»f[4(^)"-l]
Vikt per höjdmeter avstängning blir således

/ • (p ■ r =

pl*v
16 E

<P

KM

Knäcklängden och viktskurvan som funktion
av centrumvinkeln <p har ett minimum vid 90°,
fig. 13. Med ökande radie växer emellertid
också anfangstryckets sidokomposant och detta
tryck är besvärligt för betongkonstruktören.
Vidare minskar överfallängden vilket kan ge
vissa nackdelar vid reglering av avbördningen.
Endast en allsidig avvägning kan ge besked om
vilken minskning av pilhöjden som ger den
mest ekonomiska lösningen och som samtidigt
tillfredsställer alla andra krav.

Fig. 13.
Del-cirkulära
bågsättar,
upptill
egenvikt G(p/Gji
nedtill
normalkraft
2 N/pl,
knäcklängd
Sk/l och ho- Oso [-risontal-reaktion-]
{+risontal-
reaktion+}
2 Hl pl som
funktion av
bågvinkeln.

395 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:41:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free