Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 17 - Nybyggen - Biltunnel under Ij i Amsterdam, av G Lbg - Lagerhus av plast, av SHl - En simulator för reamotorer, av Lennart Broström - Kariba Gorge kraftstation, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Biltunnel
under Ij i
Amsterdam.
Lagerhus av plast
I USA tillverkar man transportabla lagerhus av
nylonväv överdragen med vinylplast. Ett sådant,
som är 24 m långt, 12 m brett och 6 m högt, kan
packas ihop till en 1,5 X 0,9 m rulle. Runt dess
nederkant löper en grov slang som fylls med 10,5 t
vatten varefter huset blåses upp med lågtrycksluft
från en fläkt. När denna arbetar kan man köra med
gaffeltruckar ut och in genom husets dörr. Ett
övertryck på ca 50 mb är tillräckligt för att väggar och
tak skall hållas sträckta.
Man väntar att dessa "lufthus" skall få stor
användning då de är billiga; per enhet golvyta kostar
de bara en tredjedel så mycket som
monteringsfärdiga metallhus. Framför allt livsmedelsindustrin
behöver tillfälliga lagerutrymmen för packade varor
under den tid på året då produktionen är störst.
I många andra industrier kan man också ha stor
användning för tillfälliga lagerhus, t.ex. för
maskindelar, cement, kemikalier, trävaror m.m. Prov har
visat att lufthus är lämpliga även som tillfälliga
skydd för människor.
Huset görs av en duk som väger 0,27 eller 0,41
kg/m2. Den tunnare duken är ca 0,25 mm tjock.
Materialet uppges ha god resistens mot solljus,
atmosfären, oljor, bensin och de flesta syror och
alkalier. Duken framställs med 1,25 m bredd och
kan erhållas i rullar innehållande 45 m (Modern
Plastics jan. 1957 s. 116—118). SHI
Biltunnel under |j i Amsterdam
För den växande trafiken skall byggas en ny,
dubbel biltunnel under den breda sjötrafikleden, fig. 1,
i Ij. Den nya bilvägen blir 1 772 m lång inklusive
nedfarterna. På sidorna läggs 1,5 m breda
gångbanor. Brantaste lutningen blir på ett ställe 35 °/oo
men håller sig annars vid 18,5 °/oo. Tunnlarna
korsar sjöfartsleden, som på 130 m bredd skall kunna
trafikeras av fartyg med 10,5 m djupgående,
motsvarande 12—13 m vattendjup. Svåraste arbetet blir att
vid korsningen med järnvägen utföra ett 24,15 m
djupt, öppet schakt med arbetstid endast 5 h per
natt. Företaget kräver ändringar av färjelägen och
andra trafikanläggningar. Tunnelbygget beräknas ta
sju år och kosta 20 miljoner hfl (enl. K Schultz,
Nordhastedt). G Lbg
En simulator för reamotorer
har utvecklats i USA och skall användas för att på
projektstadiet förutsäga en motors egenskaper i
flygning på olika höjder och vid olika temperaturer
och farter. Simulatorn upptar en golvyta av 300 m2,
förbrukar 100 kW och innehåller 6 000 elektronrör
och anses kunna eliminera många dyra
vindtunnel-prov och minska tid och kostnader för flygprov,
vilka tidigare tog minst sex månader och kostade
flera miljoner dollar per motor (Electrical
Engineering 1956 s. 659). Lennart Broström
Kariba Gorge kraftstation
I Zambesi-floden i Rhodesia i Afrika (fig. 1) har
man påbörjat byggandet av en gigantisk
vattenkraftanläggning. Med en 123 m hög valvdamm skall man
skapa en dammsjö med 5 250 km2 area och 182 000
miljoner m3 volym. Regleringsmagasinet får 45 000
miljoner m3 volym. Dammsjön får 290 km längd och
32 km största bredd. Avdunstningen från en så stor
vattenyta i ifrågavarande klimat kunde väntas bli
betydande, men man anser att den stora vattenmassan
skall verka i minskande riktning och räknar med
avdunstningen 9,5 °/o av tillflödet.
Valvdammen får 580 m krönlängd och kräver
1 700 000 m3 betong. Den får fyra flodutskov 9,45 X
9,2 m.
I första anläggningsstadiet utföres en 140 m lång
maskinsal i högra strandens berg och i framtiden
blir det en lika stor station i vänstra sidan. Även
transformatorerna skall förläggas i berg. I vardera
stationen planeras sex 100 MW maskinaggregat. De
två första får provisoriska intag, för att de skall
kunna tas i bruk innan dammen nått full höjd. De
skall börja energileveransen i början av 1960.
Slutliga energiproduktionen skall bli 8 145 MkWh/år.
Arbetena inledes med utförande av en 100 m2
omloppstunnel och fångdammar i form av tunna valv
runt huvuddammens korsning med flodfåran
(En-gineer 3 aug. 1956 s. 154; World Construction 1957
h. 1 s. 17). G Lbg
399 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
Fig. 1. Kariba-stationens läge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
