Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 18 - Nya metoder - Svetsade aluminiumrör, av SHl - Destillation med solvärme, av SHl - Magnesium enligt pyrometallurgisk metod, av SHl - Vaxkakeminne för siffermaskiner, av Lennart Boström - Gallium ur bauxit, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
formar bandet till ett öppet rör (Tekn. T. 1954
s. 129). De på valsningsbanan förbehandlade
kanterna trycks mot varandra, när röret passerar under
volframelektroden i ett svetsmunstycke för
argon-bågsvetsning, och en ca 6 mm bred smältzon uppstår.
Efter svetsningen valsas röret till önskat mått
varvid svetsen bearbetas så att den knappast syns på
ut- eller insidan. Slutligen skärs det kontinuerliga
röret i 12 m längder med en flygande såg (Light
Metals jan. 1957 s. 20—22). SHl
Destillation med solvärme
Avsaltning av vatten genom destillation med
solvärme i apparater med genomskinliga plastfolier
(Tekn. T. 1955 s. 565) har visat sig opraktisk
därför att de hittills provade plasterna snabbt förstörs
utomhus, framför allt av det ultravioletta ljuset.
Enligt en amerikansk undersökning skulle
metoden emellertid bli ekonomiskt tänkbar i många fall
om plastfolien höll i tre år.
Man tillverkar nu i försöksskala en speciell
Teflon-folie som enligt uppgift håller i tio år och är
särskilt resistent mot ultraviolett ljus. Man ämnar
prova den i en enkel och billig apparat, bestående av
en skål för saltvattnet av svart polveten och kring
skålen ett med tryckluft uppblåst hölje av
Teflon-folie som tjänstgör som kondensor (jfr Tekn. T.
1950 s. 924).
Teflon-foliens pris per viktenhet blir säkerligen
högt, men man anser inte att detta betyder så
mycket därför att folien är bara 2,5—5 j.i tjock och
har stor livslängd. Man uppskattar
destillationsapparatens kostnad till 40 ct/ft2 (ca 22 kr/m2),
och priset på det destillerade vattnet skulle då bli
högst 75 ct per 1 000 gal. (ca 1 kr/m3) vilket inte
anses avskräckande (Chemical & Engineering News
10 dec. 1956 s. 6053). SHl
Magnesium enligt pyrometallurgisk metod
I Storbritannien blir elektrolytisk framställning av
magnesium dyr, och man använder därför en
pyrometallurgisk metod för behandling av
kalcinerad dolomit. Denna reduceras med ferrokisel vid
hög temperatur i vakuum. Metalliskt magnesium
avgår i ångform och kristalliseras i
vakuumkammarens kalla del. Vakuumugnen värms med
eldningsolja. Betydande reserver av dolomit finns i
Storbritannien, och ferrokisel kan erhållas till lågt pris
från Norge varför man tror att metoden skall ha
god konkurrensförmåga (Product Engineering nov.
1956 s. 213). SHl
Vaxkakeminne för sifFermaskiner
En "vaxkaka", fig. 1, som utvecklats av H R Day
vid General Electric har en minneskapacitet av ca
100 000 bit/cm2. Denna uppfinning väntas leda till
mindre siffermaskiner med samtidigt ökad
minneskapacitet.
Uppfinningen beskrives som en tunn glasplatta, i
vilken man etsat små hål. Dessa har sedan fyllts
med metall. Vid användningen skrives information
in i vaxkakan från ena sidan med en elektronstråle
som följer ett raster likt det som användes i
televisionstekniken. Härvid uppladdas de kapacitanser
som pluggarna utgör. Avläsning sker sedan från
andra sidan med en andra elektronstråle.
Laboratorieexemplar har tillåtit lagringstider på flera
minuter och Day tror att denna tid kan utsträckas.
Det läckningsproblem som annars uppstår då
minnesceller placeras mycket nära varandra har också
lösts i detta nya minne genom att den kapacitans i
varje cell som lagrar informationen består av den
ingjutna metallpluggens kapacitans till de ledande
skikten på glaskakans båda ytor. Glaskakan
tjänstgör som en isolator såväl mellan pluggarna och de
yttre skikten som mellan pluggarna inbördes.
Eftersom hela kakan är massiv blir minnet synnerligen
robust och fritt från mikrofoni.
Vaxkakan har ungefär 200 hål per cm, vilket ger
40 000 celler per cm2. Varje cell kan sedan känna
minst 10 olika intensitetsnivåer hos skrivstrålen.
Totala minneskapaciteten blir alltså 40 000 • log„10 dvs.
120 000 binära enheter per cm2.
Utom för minnen i siffermaskiner torde
uppfinningen kunna användas vid televisionskameror och
för sådana omvandlare som samlar
radarinformation för att avbilda den på en vanlig
televisionsskärm (Electrical Engineering sept. 1956 s. 871).
Lennart Boström
Gallium ur bauxit
Gallium är visserligen inget sällsynt element, men
det är mycket utspritt i jordskorpan (Tekn. T. 1951
s. 651). Det förekommer i mycket liten mängd
tillsammans med germanium t.ex. i vissa zinkmalmer
(Tekn. T. 1955 s. 187) och i engelska stenkol (Tekn.
T. 1952 s. 985). Det finns emellertid också i bauxit
vid vars bearbetning det följer aluminiet.
Vid framställning av aluminiumoxid enligt Bayer
löses gallium som natriumgallat och fälls sedan ut
som hydroxid tillsammans med
aluminiumhydroxi-den. Det senare inträffar emellertid först när
gal-liumhalten i den i processen cirkulerande
natron-luten nått en viss storlek. Det finns därför en
möjlighet att utvinna gallium ur luten sedan
aluminium-hydroxiden frånfiltrerats.
Man måste härvid välja en metod som inte stör
aluminiumtillverkningen, då kostnaden för
utvinning av gallium annars skulle bli orimligt stor. Vid
en fransk undersökning har det visat sig att man
kan fälla ut gallium genom elektrolys utan störning
av aluminiumtillverkningen. Genom denna process
renas samtidigt luten, då i denna löst vanadin och
järn bildar fällningar som kan frånfiltreras.
Elektrolysen utförs vid 40—50°C med 0,45 A/dm2
strömtäthet vid katoden som är av kvicksilver. Vid
anoden, som är av nickel, är strömtätheten 20—60
A/dm2. Såväl elektrolyten som kvicksilvret rörs om.
Det gallium, som fälls ut på katoden, löses snabbt
i kvicksilvret varvid katoden depolariseras och
Fig. 1. Dr H K
Day med ett
vaxkakeminne i
handen; i
förgrunden syns
röret i vilket
den ingår, i
bakgrunden en
elektroniskt
förstorad televisionsbild av
minnet.
420 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
